Advokaten 1
”Grundantagandet från många svenskar är här att ’
jaja, det är ju inte så religiöst’. Kyrkan ses ofta som en del av ett kulturellt arv snarare än som något religiöst.” martha middlemiss lé mon stoppa utropen med hänsyn till ordningslagen. Två av domarna är nu överklagade till kammarrätten. Precis som förvaltningsrätten skriver innehåller egentligen varken regeringsformen eller Europakonventionen någon rätt att slippa uppleva religion. Ändå aktualiseras den frågan allt oftare, inte minst i förhållande till islam och andra religioner som upplevs som främmande. Visserligen kommer då och då även invändningar mot ljudet av kyrkklockor eller traditionen att hålla skolavslutning i kyrkan. Dessa syns dock snarare komma från uttalat icke-religiösa personer eller organisationer, som Humanisterna, än från muslimer eller judar som störs av kristendomens manifestationer. Martha Middlemiss Lé Mon känner igen beskrivningen. Forskning från Storbritannien bekräftar också bilden av att människor med andra religioner än den kristna sällan har invändningar mot majoritetsreligionens plats i samhället. Ofta anser dessa personer snarare att det viktigaste är att religion uppmärksammas och upprätthålls, eftersom det innebär en plats för alla religioner. Trots att en stor andel av svenskarna i dag inte ser sig som kristna tycks också skolavslutningar i kyrkan av det stora flertalet ses som oproblematiska. – Grundantagandet från många svenskar är här att ”jaja, det är ju inte så religiöst”. Kyrkan ses ofta som en del av ett kulturellt arv snarare än som något religiöst, säger Martha Middlemiss Lé Mon. blom, var skiljaktiga och ansåg att förbudet innebar en kränkning av artikel 8 och 9. BÖNEUTROP INGEN KRÄNKNING En annan fråga som, åtminstone i Sverige, skapat en hel del uppståndelse är muslimska böneutrop från moskéer. I Växjö gav Polismyndigheten under 2018 tillstånd för stadens moské att via högtalare sända ut böneutrop i 3 minuter och 45 sekunder varje fredag, med fastställda gränsvärden för ljudnivån. Beslutet ledde till en stor mängd överklaganden. Förvaltningsrätten prövade fem av överklagandena. Genomgående för dessa är att de alla hänvisar till en önskan att slippa konfronteras med religion, den negativa religionsfrihet som flera av de intervjuade tidigare sett tilltar. Samtliga överklaganden avvisades, då böneutropen inte kunde anses strida mot religionsfriheten. Enligt förvaltningsrätten garanterar varken regeringsformen eller Europakonventionen någon rätt att slippa religion över huvud taget. Det var inte heller motiverat att ADVOKATEN NR 1 • 2019X FLER KROCKAR KOMMER Sverige har blivit ett allt mer mångreligiöst land, med allt från hårdnackade ateister till djupt troende av olika religioner. Vilken utveckling kan vi då vänta oss på religionsfrihetens område? Fler domstolsprövningar, tror de intervjuade. Men kanske också att vi blir bättre på att hantera krockarna utan att behöva gå till domstol. Erik Danhard är övertygad om att vi kommer att få se fler arbetsrättsliga mål med bäring på religionsfrihetsaspekten framöver, inte minst kring frågan om handskakning (se artikel på s. 42). – Handskakningsdomen har övertolkats som att man FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ: BÖNEUTROP I VÄXJÖ Frågan om böneutrop från moskén i Växjö prövades av Polismyndigheten enligt ordningslagen. Polisen beviljade tillstånd till 3 minuters och 45 sekunders böneutrop varje fredag från moskén via högtalare, med fastställda gränsvärden för ljudnivån. Detta överklagades av en stor mängd människor. Förvaltningsrätten prövade fem överklaganden, och avvisade övriga eftersom personerna inte ansågs vara påverkade av böneutropen. Förvaltningsrätten prövade utropen med hänsyn till religionsfriheten i regeringsformen och Europakonventionen, men avvisade samtliga överklaganden. Dessa ansågs inte strida mot religionsfriheten, då den innebär att ingen får tvingas av det allmänna till en viss religion, men däremot inte någon rätt att slippa uppleva religionsutövning. Förvaltningsrätten ansåg det inte heller motiverat att stoppa utropen med hänsyn till ordningslagen. Två av domarna är överklagade till kammarrätten. Förvaltningsrätten i Malmö, dom 21/11 2018, i mål nr 5953-18, 6390-18, 6400-18, 6407-18, 6568-18. » 39 39 FOTO: ULRIKA ÖSTER