Advokaten 1
Arbetsrättsadvokaten Erik Danhard är inne på samm
a linje. – Det som inte prövades i handskakningsmålet var om arbetsgivaren hade godtagbara skäl att avböja en anställning. Arbetsgivaren prövade nämligen aldrig det i sin upprördhet över hälsningsritualen, utan avbröt intervjun, säger Erik Danhard, och fortsätter: – Så kan man inte göra. Arbetsgivaren måste gå tillbaka och fundera på vad det betyder för verksamheten. Det är det utmärkande i den här domen, att det inte räcker att bara hänvisa till en policy. ARBETSUPPGIFTERNA AVGÖR Erik Danhard varnar också av andra skäl för att dra allt för stora växlar på Arbetsdomstolens utslag i detta mål. Domen betyder inte att det är fritt för arbetssökande att hälsa som man vill, påpekar han. Utgången kunde till exempel ha blivit annorlunda om direkta kundkontakter hade hört till arbetsuppgifterna. Även Martin Mörk anser att oviljan att beröra personer av motsatt kön måste sättas i relation till de arbetsuppgifter det handlar om i det enskilda fallet. – För den som, på grund av sin religion, inte berör personer av motsatt kön finns det naturligtvis vissa arbeten som inte kan utföras, säger han. DO BEHANDLADE TILLSYNSÄRENDE DO har behandlat ett sådant fall i ett tillsynsärende. Det handlade då om en arbetssökande till en tjänst som integrationshandläggare vid ett hem för ungdomar av båda könen. I arbetet ingick att trösta och plåstra om vid behov, liksom så kallad trygghetsskapande beröring. DO ansåg att den arbetssökandes religiösa inställning till beröring gjorde det omöjligt att utföra arbetsuppgifterna. Situationen för den kvinnliga tolken, som framför allt skulle tolka via telefon och Skype var en helt annan. – Det var svårt att se hur det var viktigt för arbetet att skaka hand. Sedan menade vi, precis som Arbetsdomstolen, att jämställdhet är ett berättigat syfte. Men en arbetsgivare kan upprätthålla jämställdheten på ett mindre ingripande sätt, till exempel genom att kräva att man hälsar utan att göra åtskillnad på könen, säger Martin Mörk. ¶ Martin Mörk, enhetschef vid Diskrimineringsombudsmannen, anser att Arbetsdomstolen gjort en klok avvägning i handskakningsmålet. Tro – ett skäl att slippa arbetsuppgifter? – vänd! personer av motsatt kön. Domstolen utredde vidare om företagets krav på att ta i hand var nödvändig för att uppnå syftena, att förhindra trakasserier och diskriminering. Arbetsdomstolen fann att kravet ADVOKATEN NR 1 • 2019X varken var lämpligt eller nödvändigt, eftersom de berättigade syftena kunde uppnås på andra sätt. AD utdömde diskrimineringsersättning 40 000 kr. Två ledamöter av rätten var skiljaktiga och ansåg att kravet på handhälsning var nödvändigt och lämpligt. AD dom nr 51/18, mål nr A 46/17 I ett tillsynsärende fann DO att en man som inte var beredd att röra vid kvinnor med hänvisning till sin muslimska tro inte diskriminerats när han nekats ett arbete som integrationshandläggare vid ett hem för unga. I arbetet ingick trygghetsskapande beröring, tröst, omplåstring med mera av de unga, både flickor och pojkar, som bodde på hemmet, och mannen bedömdes därför inte kunna utföra alla arbetsuppgifter. Ärende ANM 2016/230 » 43 43 FOTO: ULRIKA ÖSTER