Advokaten 1
på förlossningssidan. Jag anser att vi kunde visa
att det inte skulle innebära någon som helst logistisk problematik att sätta in dessa personer i tjänst. Men man ville inte ha människor med de åsikterna, säger Percy Bratt. Bratt tillägger att det i Grimmarks fall dessutom, förutom religionsfriheten, fanns en viktig yttrandefrihetsaspekt och en kränkning av artikel 10 i Europakonventionen, liksom tryckfrihetsförordningens repressalieförbud, eftersom en av klinikerna dragit tillbaka sitt anställningserbjudande efter att barnmorskan talat med medierna. – Det är helt klart att en arbetsgivare inte ens får uttrycka missnöje med hur någon uttrycker sig i medierna, säger han. Det var en nyttig erfarenhet att företräda de båda barnmorskorna, anser Percy Bratt, helt enkelt för att han insåg hur starka känslor dessa frågor väcker. Mycket var bekant från hans tidigare uppdrag som försvarare för pastor Åke Green. Men i barnmorskemålen var reaktionerna ännu starkare. – Det är intressant att jämföra med när jag var ordförande i Civil Rights Defenders och slogs för yttrandefrihet i auktoritära stater. Då uppfattades jag som en god och bra människa. Men när jag drev en rättighetsbaserad argumentation i dessa mål, ja då möttes jag av mer motvilja och misstroende än jag gjort i något annat mål. Det var nästan så att folk reser sig upp på familjeträffar, konstaterar han. TOLERANS KAN VISA VÄGEN Som Percy Bratt påpekar är aborträtten och frågan om när ett embryo eller foster blir till barn existentiella överväganden som på djupet kan beröra enskildas integritet – både patientens och vårdgivarens. Och det tycks just i dessa frågor ligga nära till hands att fastna i principer och rättigheter. Advokat Erik Danhard förespråkar en annan väg. – Det naturliga är att arbetsgivare, i toleErik Danhard. ransens namn, försöker anpassa organisationen så att olika människor oberoende av religion eller annat kan arbeta i verksamheten. Det innebär ingen absolut rätt för den sökande att reservera sig mot vissa arbetsuppgifter, säger han. Det är, enligt Danhards erfarenhet av arbetsrätten, nästan alltid en mer framkomlig väg att prata och försöka hitta pragmatiska lösningar än att hävda rättigheter och principer. – Själva utgångspunkten är ju tolerans. Vi är inte exakt lika, och det måste tolereras, fastslår han. ¶ LÄS MER att det förelåg någon kränkning av religionsfriheten, och därefter av Arbetsdomstolen. Även Arbetsdomstolen fann att Grimmarks abortvägran utgjorde sådan religionsutövning som skyddas av Europakonventionen. Kravet på att utföra aborter framstår enligt domstolen som neutralt, men kan komma att särskilt missgynna personer med en viss religion. Sammantaget ansåg Arbetsdomstolen dock att kravet på att kunna arbeta med aborter var både lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet med en god hälsovård. Någon diskriminering förelåg därför inte. Ellinor Grimmark och en barnmorska som nekats anställning av ett annat landsting, har med hjälp av den kristna organisationen Skandinaviska människorättsjuristerna klagat hos Europadomstolen. Det är i dag oklart när och om deras klagomål kommer att prövas. DO ärende ANM 2014/12, 2014/226, 2014/227. AD dom nr 23/17, mål nr B 10/16. I Sverige, liksom i övriga Norden, har sekularismen i stället vuxit fram i ett samhälle där stat och kyrka inte varit i konflikt – snarare i symbios. Med reformationen blev kyrkan en del av staten. Stat och kyrka har sedan utvecklats hand i hand, ideologiskt och organisatoriskt. Länge var exempelvis skolan kyrkans ansvar, och ända fram till år 2000 var det regeringen som utsåg Svenska kyrkans biskopar. Även om Svenska kyrkan i dag inte längre har någon särställning gentemot andra samfund (med vissa undantag) fortsätter staten att på olika sätt stödja religiösa samfund. Staten bistår ett antal samfund med att ta in kyrkoavgifter och viss myndighetsutövning är delegerad till samfunden (vigslar). TrosADVOKATEN NR 1 • 2019X samfunden ses som viktiga delar av civilsamhället, och får därför ekonomiskt stöd. Delar av den gamla symbiosen lever också kvar i olika delar av samhället, mer eller mindre uppmärksammade. Vem har väl exempelvis missat diskussionen om skolavslutningar i kyrkan, ett fenomen som tycks ha ett starkt folkligt stöd. Mer i det tysta pågår fortfarande korum inom Försvarsmakten, liksom tingspredikningar vid vissa tingsrätter (en gudstjänst som var obligatorisk mellan 1696 och 1990). Vid Svea hovrätt höll man fast vid traditionen med rättegångsgudstjänst fram till 2008, då presidenten Johan Hirschfeldt lade ner den efter kritik från föreningen Humanisterna. ¶ l Bull, Thomas; Sterzel, Fredrik: Regeringsformen. En kommentar, SNS förlag, 2010. l Europadomstolen: Factsheet – Religious symbols and clothing, oktober 2018. l Enkvist, Victoria: Religionsfrihetens rättsliga ramar, Iustus förlag, 2013. l Frisk, Sara: De här europeiska länderna har infört förbud mot niqab och burka, SVT Nyheter, 9 augusti 2018. l Lind, AnnaSara; Lövheim, Mia; Zackariasson, Ulf (red.): Reconsidering Religion, Law and Democracy. New Challenges for Society and Research, Nordic Academic Press, 2016. l Shah, Prakash; Foblets, MarieClaire; Rohe, Mathias (ed.),: Family, Religion and Law. Cultural Encounters in Europe, Routledge, 2016. l Weiler, J. H. H.: Je suis Achbita, 28 European Journal of International Law (2017) 989. l Zillén, Kavot: Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet. En rättsvetenskaplig studie om samvetsgrundad vägran och kravet på god vård, Uppsala universitet, 2016. 47 47 FOTO: HAMILTON