Advokaten 1
DEBATT Rambergs argumentation är Advokatsamfundet
s generalsekreterare Anne Ramberg har gjort sig känd som en kraftfull och tydligt värderingsdriven företrädare för advokatskrået. Det är därför uppseendeväckande att hon i svallvågorna efter #medvilkenrätt och den senaste tidens uppmärksammade incidenter i sektorn väljer att på ledarplats avfärda kollektivavtal som överflödiga och direkt skadliga för landets advokatbyråer. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom. A nne Ramberg baserar sin argumentation på missuppfattningar rörande svensk arbetsrättslig lagstiftning, den svenska partsmodellen och kollektivavtalets roll. Hon förefaller också ha en något ensidig bild av den bransch hon företräder. Advokatbyråer präglas förvisso av en tydlig särart, men det finns en större mångfald bland byråerna, och större likheter med den övriga arbetsmarknaden vad avser arbetsgivarutmaningar, än Ramberg antyder. de argument anne ramberg lyfter fram mot kollektivavtal för branschen pekar snarast mot hennes egna slutsatser. För att ta några frapperande exempel: l Arbetstidslagstiftningen är inte tillämplig på arbetstagare som med hänsyn till sin arbetstid har förtroendet att själv disponera sin arbetstid, skriver Ramberg. I det har hon rätt, men en stor andel av de anställda i branschen har inte alls möjlighet att disponera sin arbetstid på det sätt som lagstiftaren avser med skrivningen, och de undantas därmed inte från lagen. Likväl har byråerna affärskritiska verksamhetsbehov som inte kan tillgodoses i samklang med arbetstidslagen. Undantag från lagen kan, även om de är nödvändiga, endast göras på ett sätt: genom kollektivavtal. l Ramberg spekulerar i att ett kollektivavtal både skulle pressa lönerna nedåt och samtidigt slå ut mindre byråer. Så är inte fallet. KFO:s kollektivavtal för juridisk verksamhet, som är det enda branschanpassade avtalet på marknaden, innehåller inga lägstalöner och inga angivna löneökningsnivåer. Avtalet utgår från att byråernas ekonomiska resultat, förutsättningar och unika behov avgör nivån på löneökningarna, och att de relateras till den individuella medarbetarens insats och bidrag till verksamheten. l Advokatbranschen har bättre villkor än ett kollektivavtal skulle innebära, menar Ramberg. Men ett kollektivavtal är varken ett tak för villkorsnivåer eller en inskränkning av arbetsledningsrätten. Det är fullt möjligt att erbjuda sina anställda generösare villkor för den som så önskar. missuppfattningarna i texten är legio, men låt mig visa varför kollektivavtalet i själva verket kan gagna många byråer: l Paketlösningen. Kollektivavtalets kanske största förtjänst förbises ofta: tjänstepension och försäkringar. Sådant går att lösa via privata försäkringsmäklare – men aldrig till samma pris- och avgiftspressade villkor som det kollekKOMMENTAR: Sveriges advokatbyråer är i allt J ag har några påpekanden i anledning av de debattartiklar som inkommit från KFO och Jusek som reaktion på min ledare i nr 9/2018 av Advokaten. Jag har inte missuppfattat allt från arbetsrättslig lagstiftning, den svenska partsmodellen till kollektivavtalets roll. Men, jag har en annan 54 bild av advokatbyråerna som arbetsgivare än den Jusek och KFO ger uttryck för. Jag gör också en annan bedömning av behovet och nyttan av kollektivavtal på advokatbyråer. jusek hänvisar till olika undersökningar som behandlar arbetsförhållandena för jurister. Det är inte alldeles lätt att från dessa undersökningar dra relevanta slutsatser för advokatkåren som helhet. I övrigt är det lätt att hålla med mycket av vad Jusek anför. när det gäller kfo:s debattinlägg ifrågasätter jag starkt påståendet att advokatbyråer skulle ha avstått från ADVOKATEN NR 1 • 2019