Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK av utländska barnäktenskap sig m
ed stöd av dispens från länsstyrelsen. Samtidigt skärptes ”ventilen” i IÄL 1:8 a från särskilda skäl till synnerliga skäl. I förarbetena fastslogs att synnerliga skäl krävde mycket starka skäl. Att makar har barn tillsammans skulle till exempel inte längre anses som skäl för undantag från erkännandeförbudet. Noteras bör att i propositionen med förslag till skärpningar år 2014 återupprepades vad som år 2004 sagts om att det skulle föra för långt att låta erkännandeförbudet även omfatta äktenskap, där makarna vid tidpunkten för vigseln inte hade anknytning till Sverige och därför då inte hade anledning att ta de svenska normerna i beaktande. Således bibehölls begränsningen av erkännandeförbudet till situationer där minst en av makarna vid vigseln hade anknytning till Sverige (prop. 2013/14:208, s. 28). UTREDNINGEN ÅR 2017 Mot bakgrund av krav i debatten på totalförbud mot barnäktenskap beslöt regeringen år 2017 att tillsätta en statlig utredning (särskild utredare dåvarande justitierådet Mari Heidenborg; nu justitiekansler) med uppdrag att återigen skärpa reglerna avseende erkännande av utländska barnäktenskap. Det grundproblem som lagstiftaren och utredningen ställdes inför var samma som lagstiftaren ställts inför år 2004 och år 2014, nämligen hur begränsa utrymmet för erkännande av utländska barnäktenskap så långt som möjligt utan att det får orimliga konsekvenser i det enskilda fallet. Följande två typexempel tydliggör problemet. Självfallet finns i praktiken mängder av olika situationer mellan nedanstående två typexempel. Typexempel 1: Mannen var 55 år och flickan 15 år, när de för ett halvår sedan gifte sig i Syrien. Ingen av dem hade vid ADVOKATEN NR 1 • 2019 vigseln någon anknytning till Sverige. De kommer nu till Sverige som flyktingar. Typexempel 2: Mannen var 19 år och flickan 17 år när de gifte sig i Syrien. Efter 20 års äktenskap kommer de nu till Sverige som flyktingar. De har fyra barn tillsammans. Att det första typexemplet är direkt ”stötande” är uppenbart. Det andra typexemplet är mer svårbedömt. I direktiven till utredningen skrev justitieministern att utredningen skulle ”lämna förslag till författningsändringar som innebär att utländska barnäktenskap inte ska erkännas om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige” (kommittédirektiv 2017:25). Utredningen följde nära direktiven och föreslog att IÄL 1:8 a skulle ändras så att utländska äktenskap inte erkänns i Sverige ”om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige”. Utredningen ansåg att det skulle föra för långt att låta förbudet mot erkännande omfatta äktenskap som ingåtts utomlands och där båda parter är vuxna när de kommer till Sverige. Ett generellt icke-erkännande kan enligt utredningen också komma i konflikt med bestämmelserna i Europakonventionens artikel 8 om rätt till privat- och familjeliv (SOU 2017:96, s. 112). Utredningen föreslog vidare att ”ventilen” om synnerliga skäl skulle behållas oförändrad. Som motivering anfördes att Sverige annars kan riskera att komma i konflikt med sina åtaganden enligt internationella konventioner och EU-medborgares rätt till fri rörlighet (SOU 2017:96, s. 115). REMISSBEHANDLINGEN AV UTREDNINGENS FÖRSLAG Remissutfallet var mycket splittrat. En del remissinstanser uttryckte sitt stöd för utredningens förslag (till exempel Advokatsamfundet). Andra ville gå längre och införa ett generellt och undantagslöst förbud mot erkännande av barnäktenskap. Andra återigen föreslog något mellanting, till exempel bibehållen 18-årsgräns men ingen ”ventil”. LAGRÅDSREMISSEN I lagrådsremissen gick regeringen klart längre än direktiven och utredningen. Regeringen föreslog som huvudregel ett generellt förbud mot erkännande av barnäktenskap. Det innebär att ingen hänsyn tas till om makarna saknade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks, och inget beaktande sker av makarnas ålder när de kom till Sverige. Men lagrådsremissen behöll ”ventilen” om synnerliga skäl, dock med den förutsättningen att båda parterna är över 18 år när frågan om erkännande av äktenskapet kommer upp till prövning. Det innebär således att om någon av makarna vid prövningen fortfarande är under 18 år, så är förbudet mot erkännande av barnäktenskap absolut. LAGRÅDETS YTTRANDE Lagrådet var utomordentligt kritiskt mot lagrådsremissen och avstyrkte lagförslaget helt och hållet. Lagrådet skriver att förslaget i lagrådsremissen medför att utländska makar som har gift sig när endera eller båda var barn enligt svensk rätt och som lång tid efter detta tar hemvist i Sverige (jämför vårt typexempel 2 ovan), drabbas av oväntade och för en enskild svårutredda rättsliga konsekvenser. Det anges visserligen i lagrådsremissen att det bör finnas större utrymme att tilllämpa ”ventilen” om det drabbar makar som har varit gifta i flera år och som gifte sig strax innan en av dem fyllde 18 år. I lagrådsremissen anges två exREMISSUTFALLET VAR MYCKET SPLITTRAT. » 57