Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET – Det är frågan 201
9 skribent den 8 januari detta år, argumentera för att man inte bör ta emot de 32 nödställda utanför Maltas kust, varav en bebis och två sexåringar, är i min bok alldeles förfärligt känslokallt och cyniskt. Frågan om flyktingars skydd är inte ny. Flyktingarna har genom århundraden ansetts ta arbete och pengar från andra. Flyktingen har setts som ett hot mot ordningen och säkerheten i det land där de sökt skydd. Detta synsätt möter flyktingar än i dag. Det handlar – dåtid som i nutid – om statens intresse av en reglerad invandring. Bevekelsegrunderna härför har dock varierat över tid. Allt från arbetsmarknadspolitiska, ekonomiska hänsyn till rent diskriminerande rasbetingade orsaker. I Global Peace Index konstateras att det för fjärde året i rad har uppmätts ett ökat antal oroshärdar i världen. I 92 länder har freden minskat till följd av terrorist attacker och utvecklingen i Mellanöstern samt i nordöstra Asien. Men även i de delar av världen som är att hänföra till vad vi normalt betraktar som fredliga zoner har en försämring skett. I 23 av 36 länder i Europa försämrades tillståndet bland annat till följd av ökade spänningar i spåren av flyktingströmmar. Under den senaste tioårsperioden har även antalet inbördeskrig ökat. I 71 länder har dock förbättringar kunnat konstateras. Island betraktas fortfarande som det fredligaste landet i världen, följt av Nya Zeeland, Österrike, Portugal och Danmark. Mellanöstern förefaller alltjämt vara alla konflikters moder. jordens befolkning är som framgår av bloggen ”Our World in Data” mycket ojämnt fördelad och resurserna likaså. Rysslands areal utgör till exempel 11 procent av jordens landareal, men landet härbärgerar endast 2 procent av jordens befolkning. Bangladesh, ett land med en yta mindre än Florida, med sina 166,4 miljoner invånare är världens mest tättbefolkade land med 1 252 människor per kvadratkilometer, att jämföra med världens till ytan näst största land, Kanada, som har en befolkningstäthet på 4 personer per kvadratkilometer. Det säger sig självt att levnadsbetingelserna varierar kraftigt och att betydande folkförflyttningar kommer att äga rum i framtiden. Tretton länder i världen, varav sju i Asien, har en befolkning överstigande 100 miljoner. Tillsammans överstiger invånarantalet i dessa länder 60 procent av jordens befolkning. Detta kan jämföras med Europas samlade folkmängd om 711 miljoner människor. Denna understiger 10 procent av världens befolkning och är hälften så stor som Kinas. Trots att Europas befolkningsmängd är jämförelsevis låg är kontinenten ekonomiskt mycket stark. Inkomsten per capita i Sverige är till exADVOKATEN NR 1 • 2019 empel trettio gånger högre än den för en indier och åtta gånger högre än för en kines. Befolkningstillväxten de två senaste årtiondena har DET FINNS SKÄL ATT DETTA ÅR ALLDELES SÄRSKILT NOGA BEVAKA VALET TILL EUPARLAMENTET. varit mycket hög. Mer än en tredjedel av jordens befolkning och 60 procent av alla asiater lever i Kina och Indien. En tydlig trend i till exempel Indien är att kvinnor föder färre barn. Från att ha 6 barn på sextiotalet är medelantalet barn numera 2,35 per kvinna. Detta till trots beräknas Indiens befolkningsmängd stiga kraftigt och uppgå till 1,68 miljarder 2060 och därmed bli det folkrikaste landet på jorden. En utmaning! Mer än nio av tio personer på jorden lever enligt en studie från Världsbanken och Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) på platser med skadliga luftföroreningar. Luftföroreningar är, efter högt blodtryck, övervikt och rökning, den fjärde största hotet mot människans hälsa. Redan under 2012 avled 6,5 miljoner människor till följd av sjukdomar relaterade till luftföroreningar. Så mycket som 94 procent av dessa dödsfall äger rum i fattiga länder. Det gäller särskilt delar av Afrika, Östeuropa, Mellanöstern, Kina och Indien. Den årliga kostnaden hänförlig till luftföroreningar är med alla mått mätt gigantisk. efter dessa dystopiska iakttagelser bör även några positiva utvecklingslinjer noteras. Världssamfundet har glädjande nog till del varit framgångsrikt i sina ansträngningar att skapa förutsättningar för ett nödvändigt klimatarbete. Fattigdomen i världen har också gått ned, även om klyftorna ökat betänkligt. Antalet demokratier har ökat i antal. Men, populismen och det antiintellektuella motståndet mot kunskapens företrädare och ”elitism” är inte okomplicerad. Dessa företeelser utgör ett allvarligt hot mot mänskliga rättigheter och mot demokrati. Detta till skillnad från globaliseringens möjligheter som bejakar ekonomisk och demokratisk utveckling jämte kulturellt skapande. Därför måste vi alla, advokater och företrädare för rättsväsendet, verka för att vidmakthålla det internationella samarbetet inom FN och andra organ. Och för att till sist citera Bengt Westerberg: ”Kulturen skapas inte i isolering, utan i korsvägar. Den tillhör inte enskilda folkgrupper eller ’nationer’, den tillhör mänskligheten.” Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7