Bowlaren 1
24 t4A ""1\11 ~__-----------IOIUUH-vAFt., I DA'1:
...var det alltsa dags att starta denna langlivade tidning, 13 ar efter bowlingsportens infOrande i Sverige via Hotell Regina och Bruno Soderstrom Men en Iiten tjuvstart fOretog nAgra driftiga intressenter redan i februari 1920, ett fOrsok som blev tre nummer langt Torsdagen den 23 mars 1922 kunde man alltsa till artsoppan lasa fOrsta numret av "riktiga" Bowlaren, och finna att ordfOranden i Stockholms Bowlingforbund tvingats forklara pa vilket siitt styreisen (inte nagot VK da) nominerat sitt stadslag mot GOteborg. En forestaende uttagning gallaode Amerika-match med extra uttaxering som omrostningsproblem, maste garanteras ske "infor oppen ri" dA", d vs efter deklarerade riktlinjer. PA tal om "konstiga" banor sA laser vi i nr 1 att Rasmusson i RK 09 (Reginaklubben af 1909) gjorde sin sak bra med 255 och 223 pa de bAda fOrsta For 60 ar sedan For 50 ar sedan ... kom man underfund med all seriespelet var grunden till okad skicklighel, "ligans forIjansl och ovanskliga ara". Kungliga huvudsladen rekommenderade varml ovriga bowlingslader i landel all "gack och goren samma sak" Felel var emellerlid - enligt numrels ledare' - all man raknade en viss handikapp, vi/kens boruagande yuerligare borde oka skickligheten! Goteborgs KK firade 15-arsjubi/eum med tavling av 10kal natur. Hela 154 deltagare startade och kivades om en prissamling som "torde varit en av de storsta och dyrbaraste i bowlingens historia". Hor till aU GKKare tog de basta och mesta prisen! Segrare blev Uno Cornelie med 848 i protokollel. Det lar sig valdeliga i Norrpeking (inget sauarfe1) rapporterades det efter Ivar Bergners (IFK) 4-baizsrekord pa 813 dar seriefoljden kan bevaras: 182, 224, 183, 224. Ivan kommer strax upp till SM i Slockholm och bor kunna oka rekordet yllerligare nagra pinnar pa Sveas lattspelade banor! "isattningsbanorna" samt 143 pa svarspelade 6an. Det senare fin-fint!!! DA Djursholm var rikets 3e stad i bowling. Efter Stockholm och Goteborg (sedan tvAan Vppsala "fallit igenom"). Djursholm skulle fA en "fOrsklassig salong" med banor och inredning direkt frAn Amerika. Dessutom holl Vmea pa att komma pa bowIingkartan redan 1922. SA var det frisOrmastare Putte Lindholm som tvalade till sina kamrater, rakade lit sig alia priser, klippte av rekorden och ytterst siillan kammade noll. (For den yngre generationen kan meddelas att dagens "klippotek" dA hette Rak- & Frisersalong). ••• L ••• ... konstaterade man att omsattningen For 25 ar sedan pa licenserade bowlare alltid varit stor. Men anda forvanade det expertisen att man 1957 minskade med ca I 200 av omkring 7 500 Iicenserade. Luckorna fylldes snabbt med nya, men varfOr tappade man en hel arme? Nagot som dagens rekryteringsutredare kanner igen 25 ar efterat! Varf6r kan inte dlstrikten sjalva fa bestamma over formen fOr DM-tiivlingar - undrade "Ewe". Ex med fyra serier p4 vardera tva olika hallar, antalet serier etc? Mangarige medarbetaren .i Bowlaren Sven "Sveb" Berglund spelade sin 250e serieGrattis match (A-Iaget) for BK Svea. Varken sjukdomar eller lysningar hade fatt hindra sviten Och da skall omtalas att lagen som regel spelade endast 14 (!) matcher per siisong. Borje Bjorkman, Atom, hojde svenska rekordet pa 4 serier till respektabla 1094. Kanske seriefoljden intresserar: 264, 255, 299 och 276. Kungsholmshallens for skruvspelare viiitrimmade banor 2-5 var arena. Det var Gosta Algeskog som tick overlata rekordet med 14 pinnar. Grattis sa' Gosta! Stockholm och Goteborg hade dittills samsats vaxelvis om rekordet. Nu ar det arkiverat. Vern far sitt namn fOrst efter de nya reglerna? Vilket lag vann? la, publiken ar lika fragande i dag som for 25 ar sedan. Da f6reslog man att preliminiir slutsiffra skulle siittas upp. Men nej! Nar' 4e serien har borjat tar man ofta bort lagskyItarna och "stropubliken" vet knappast vilka som agerar pa banorna. ••• Hela den svenska bowlingsporlen proleslerar mOl den profilering vi fick i TVs Aktuelll onsdagen den 17 mars. En hogl uppsau skolman sade i en inlervju i samband med en uppvaklning for kommunminister Boo all bowlinghallar ej borde fa ligga for nara skolor, da flipper-spelen i hallen skulle ha en olamplig inverkan pa ungdomens ulveckling. En kommunman fran Norrkoping utlat sig ocksa om bowlinghallars negaliva inverkan, darlor att de i en delfall harflipperspel. Vet hut, vet sjufallt hut! Skall vara ungdomsledare, som salsar massor av sin fritid for att foslra ungdomar till idrottskvinnor och idrottsman i vara bowlinghallar behova ta emot siidana pahopp? ·Skall hela Svenska Bowlingforbundets ledning, rekrYleringsfolk och instruktOrer, som JUSI i Soderlalje avslutat det meSI konstruktiva byggandet av en framlid for bowling, skall alia ledare och ungdomsfostrare i var idrott behOva lala detta! Nej, och ater Nej! Skall vi Ivingas konstatera att foraldrar inte vill sanda sina barn lill oss i bowlinghallen darfor att flipperspelen skulle ulgora en farafor dem? Skall vi lagga ner juniorverksamheten? Bowlinghallen ligger inte fOr niira sko1an: Den borde ligga i skolans kiillare! Del ar pa liden aU kommunfolk och qndra beslutsfattare inser att bowlinghallen langt ifran ar en koslnadskravande anlaggning. Vi inom bowlingen soke isa att dessa hallar Ivartom iIr rena Sparbossan. Vad kostar en ungdomsvardsskola i ett ar? Svar: 360000:-! Vad koslar en sjukvardsplals pa ett sjukhus for en pensionar som slagits ner av ett ungdomsga.ng?, Svar: Bortat en halv miljon! Vi kommer aldrig att fa veta hur manga ungdomar som har raddaiS fran knark och elande genom bowling. .Vi kommer aldrig att fa vela hur manga potentiella brottslingar som ateranpassats lill meningsfulilliv i samhallet. Men ell slar klart: Bowling iir en jiittelik friskvdrdsinstitution mitt i samhiillet. Vi lanker bevisa det. Vi har borjal en undersokning "Bowlingens sociala roll". Nar den ar klar, skall vi visa er verkligheten. Sven Breife, Forskningsansvarig / Svenska BowlingfOrbundet Ake Karlbom: For 10 ar sedan . .. da Bowlaren fyllde halft sekel kunde vi ibland 55 medarbetare hitta "en lovande" medarbetare i Pitea som Iyssnade till benamningen "Zeta" - just det, alias var Gosta Zellen, numera utskalld 'och uppskattad chefredaktor i var fortraftliga hustidning. Fran SM-tavlingarna tittar man nyfiket i JSM-Iistan fOr att snabbt konstatera att alit fOr manga lovande ungdomar "fOrsvunnit" eller inte levt upp till de fOrhoppningar som Iedare stallt pa demo Men i den 10-ariga "For mig ar tidningen oumbarlig" "Bowlaren" betyder jOr mig kara barn- och ungdomsminnen och inte sa lite nostalgi. Sa snart jag kunde liisa, vilket var i borjan. av 30-talet, var jag ytterst intresserad av vaisom stod att finn.a i "Bowlaren". Det berod. de pa att min far, "Robban", var en hangiven och skickfig spelare oc~ att hans klubb, sa smaningom ocksa min klubb, KKS tillhOrde en av Sveriges absolut biista 'klubbar under 20-, 30- och 40-talen. Pa torsdag kom "Bowlaren" ut och da lusliistes tidningen fran forsta till sista bladet och manga ganger hade jag ju ocksa moj/igheter att fa liiska mig med "Robbans" och KKS' bravader.. "jubileumslistan" synt~ exempelvis Goran Gra- . pe (5), Mats Svensson (8) och Lasse Nykanen - dom har i alia fall inte "fOrsvunnit". ••• Bowlaren! Vi delar gliidjen meder, Om sanningen skafram: - Svensk bowling behoyer oss bilda. Hiilsningar SVERIGES BOWLINGHALLARS FORBUND - Vad som hande pa tiivlingssidan skildrades ocksa synnerligen utfOrligt. Bowlingsporten var liten pa den tiden, alIa kande varandra och man kunde kosta pa sig att referera i detalj och namna de jlesta pristagarnas prestationer i texten. Det var en idyll och ganska kul att tanka ti/lbaka pa. "Bowlaren" har funnits i mitt jOriildrahem sedan 1922 och niir min far avled 1946 overtog jag prenumerationen. 60 ars prenumeration i strack i samma familj ar val anda sannolikt ett svenskt rekord?! Pa 20- och 30-talet var "Bowlaren" ett ob/igatorium for Stockholm och sedan kom ju Gustav Bengtsson och gjorde den till ett riksorgan, dock med en valdig dominans av stockholmare som prenumeranter. "Bowlaren" har kunnat gladja sig at manga mycket duktiga bow/ingjourna/ister, fran Georg Rosell signaturen Strike, som startade "Bowlaren", Gustav Bengtsson, Geben, Ewert Ekstrom, Ewe och den senaste epoken nu Gosta Zellen. Dessa chefredaktOrer, med manga skick/iga mer eller mindre permanenta bow/ingskribenter har astadkommit en bow/ingjourna/istik pa hog niva och har gjort "Bowlaren" till ett liisvart fackorgan for hela bow/ing-Sverige. For mig ar "Bowlaren" oumbarlig och jag glader mig at att svenska forbundet, vid ett arsm6te for en del ar sedan, kunde forma bow/ing-Sverige att acceptera "Bowlaren" som ett ob/igatorium och lagga in avgiften pa /icensen. For de niistan 35000 svenska bowlarna ar det ju ett medel for kommunikation och information, som gor det moj/igt att fa en helhetsbild av tav/ingsverksam--heten i landet. Det ger ju ocksa moj/ighet till kontakter mellan Forbundet, distrikt och spelare, den animerar till o/ika debatter som ar betydelsefulla och fruktbringande. "Bowlaren" 6Q ar - jag gratulerar en sanner/igen vital sextioaring och jag onskar av hjiirtat tidningen en fortsattframgang till gagn for alia Sveriges bowlare.