Bowlaren 1
12 En 5O-Aring det svange om Di du Hiser detta, f
irar Viistergatlands BowlingfOrbund sitt 50-arsjubileum. Att gara en tillbakablick pa dessa 50 if, skulle naturligtvis leda alit fOr langt. Nigra korta delar ska vi dock fOrsaka aterge. Forbundet bildades den 30 mars 1932. Nagra bowlare samlades i Boras, for att skapa det som i dag ar ett fOr-bund med flera tusen medlemmar. Dom var en handfull unga man, som hade en ambition att fa spela tavling. Ett forbund skulle bildas. Bonis BowlingfOrbund blev namnet. Boras var pa den tiden den enda orten 1 distriktet med bowlingball, Den hade funnits till sedan 1930. Problem med balleD hade det varit sedan starten. Ekonomin var besvarlig. Skotseln av anlaggningen var inte den allra basta. Men bowlarna kampade vidare. Nar ballen oppnade, kom sa Nels Svansson med i bowlingsporten. Nar man ser tillbaka pa historien, kan man undra hur gammalt vart forbund i dag hade varit om inte Nels tagit steget till bowling. Nels var i manga stycken en marklig man. Han hade en "jarnvilja" av sallan skadat slag. Hade han bestamt sig behovdes det mer an vanliga bevis for att andra hans installning. Han var heller aldrig radd for att sta fOr den obekvama uppfattningen. Sa blev han ocksa den padrivande kraften vid forbundsbildandet, han skulle ocksa komma att bli fOrbundets fOrsta ordfOrande. 'En post som han innehade fram till ar 1970. Det blir totalt 48 ar i ledningen fOr Vastergotlands Dowling. Ett absolut oslagbart rekord. Vid fOrbundsbildandet i mars 1932 fanns det totalt 43 medlemmar fOrdelade pa fyra klub~ bar. Fore detta hade det gjorts flera fOrsok att fa till stand ett fOrbund, men det hade stupat. Detta fOranledde en av de mer aktiva klubbarna - Boras Kagelklubb - att under ett ar ansluta sig till Goteborgs Bowlingfdrbund, enbart for att fa mojlighet till tavlingsspel. Den forsta tavliilgen pa· Vastgota-jord, men. sanktion spelaVii/komns till DO's Bowlingshop Oster/ens spflCis/butik forbow/ing , )~ Vi h~r ett ~U J f.-,::==-~ W/- \ j J I sortlment som ,.-J kvalitativt ar det basta i klot, skor, vaskor m m. "'0.. ( Begar offert I DBorrning!pluggning Ar-r: bowlingtrojor. ~ med garanti. ~ Vi finns i SIMRISHAMNS BOWLINGHALL Korsavadshallen Ring for tidsbestallning 0414-141 07 Vi hIlr generosa klllbbrabatterI Viilkomna!AN& Kenneth Vi formedlar aven Larseric Johanson des den 8 april 1932. Detta om nagot visar vilket intresse som fanns. Bara en vecka efter forbundsbildandet arrangerades tavling. Segrare blev en "Iegendar" - Elis Johansson. Han noterades for 798, med 19 strike och IS sparr i protokollet. • Bowlingskola Nels Svansson som 'tick uppleva Varldsmasterskapen 1936 i Berlin hade manga synpunkterpa bowlingspelet. I Berlin fick han se amerikanarnas "skruvslag", vilket imponerade valdeliga. Just sa borde vi svenskar naturligtvis spela, men det fanns ingen som Kunde lar-a, ut hur det skulle ga till. Sagt och gjort. Nels gjorde sjalv en instruktionshandling. Den inleddes sa har: "Atminstone i Boras ar det mycket vanligt att spelarna overvarderar sina traffar odh blir missbelAtna nar inte strike blir resultatet. Kom da iMg mina herrar att det maste vara bakskruv eller nagot dylikt. Bliv inte fOrbannad utan ratta till stoten istallet. Dessutom ar det mycket vanligt att fordra strike av nastan vilken traff som heist. Kom ihag att bowling ar ett precisionsspel och att det endast ar en serie Iyckliga omstandigbeter, som gor, att Du far strike pa en oren traff. Var tacksam nar detta hander, men fordra det inte, ty da far Du absolut ingenting." Nog duger valda delar av denna inledning lika val idag' som det gjorde pa 30-talet. I oktober 1936 utOkas Vastergotland till att omfatta aven Lidkoping, som begavas med en 2banorsanlaggning. I samband med detta, andrades ocksa namne1 pa fOrbundet till'Vastergotlands Bowlingforbund. • Forsta seriespelet Boras Kagelklubb var alia redan fran borjan med i allsvenskan. Det var egentligen inte meningen berattar Nels att vi skulle spela allsvenskt. Nar vi anmalde oss gjorde vi detta till div II, men vi lovade - om det skulle behovas - att staIla upp i hogsta divisionen. Sa blev det ocksa, men BKK:s sPelstyrka rackte n'aturligtvis inte till i denna grupp. Placeringen blev i slutet men erfarenheten var vardefull. Aret fOr detta fOrsta seriespel var 1943, och i div II-serien deltog BK Thor fran Boras med den aran.. Ep andraplats blev , resultatet. .1944 ett dystert ir! Det var inte nog med varldskrig och avsparrning. Samtidigt forlorade PCKSa Borasarna sin bowlinghall. Ekonomin hade under alia ~r varit ett gissel. Och hoten om hallens nedlaggning hade duggat Hitt genom ;hen. Nu blev det dock ett faktum. Nagon 10kal fOr bowling fanns ej langre att tillga. Borasarna gick i och med detta en banlos tillvaro till motes under de narmaste tre aren. Man skulle kunna tro att intresset svalnade under denna tid. Sa var dock inte fallet. Som "surrogat" fOr den fOriorade hallen, sysslade bowlingklubbarna med skidtavlingar och poangjakter. Nagon enda gang for man till Goteborg eller Jonkoping for att fa kanna pa det 'kara klotet. Till och med klubbmasterskapen Kunde genomfOras under de ar som hallen var borta. Detta om nagot visar vilket fantastiskt intresse det fanns bland datidens spelare. Det blir tvara kast i denria sammanstallning. Vi flyttar oss fram till 1964 - aret da damerna fOr forsta gangen skulle fa spela DM. Greta Dahlqvist fran BK Kinne skulie komma att bli var fOrsta mastarinna med totalt 1379 poang. Lagsegrarna gick bade i 2- och 4-1J1anna till BK Dam. • Stora ledare har haft ansyaret Som tidigare skrivits var Nels Svansson den forsta ordfOranden i forbundet. Han skulle komma att driva sitt forbund med "knutpiska" anda fram till 1970. Da tackade Nels for sig, och lamnade over till andra krafter. Tidigt kom Gunnar Dahlin in i styrelsen, och blev den Yerkliga arbetsmyra som Nels behovde vid sin sida. Gunnar var under manga ar sekreterare i forbundet, han var kassor och han slutade sin aktiva insats fOr fOrbundet sasom ordforande. Hjalmar Hansen - fortfarande aktiv - har under en 20-arsperiod kampat ihardigt for VBF. Det ar en stor ledargarning som Jalle utfort. Arbetet med serielottning och serietabeller under massor av ar, kan endast ·varderas av de som nagon gang har axlat denna kravande syssla. 70-talets ledargarning har till stor del signerats av Run~ Widell och Johnny Dahlberg. Ett radarpar som bytt av va'randra pa ordforandestolen. Dessa bada har ocksa utvecklat VBF organisatoriskt pa ett helt nytt satt. Fran att for bara tio arsedan helt ha klarats av frivilliga krafter fdrfogar i dag fOrbundet over heltidsanstalld personal. • Ungdomsdistriktet framfor andra! Sa vill vi naturligtvis alia kalla oss. Vi ar beredda att sta upp fOr pastaendet! 70-talsgenerationen fran Vastergotland, har verkligen IMit tala om sig. Namn som Claes Tore Gustavsson (numera Joker), Asa Larsson fran Lidex, Ann Gustavsson fran borjan fran Skovde BS, Torbjorn Brandell fran Lidex. De senast aktuella vastgota-juniorerna, Anna Agnroth och Catharina Andersson fran Norrby: Alla dessa framstaende juniorer har pa ett eller annat satt under aren representerat bade sitt forbuQd och sin nation pa ett hedrande satt. Ungdomar som fostrats i den IOBUDfI__ En historia om ett forbund Passa pa att kopa VBFs egen historia. Ett dokument om svensk bowling - kanske utan motsvarighet. Massor med hiindelser genom aren. Distriktsrekord, foreningar, utdelade utmiirkelser, far Du svar pa i ett komplett uppslagsverk. Bestiill den nul!! Pris 30 kr+ porto. Kontakta VBFs kansIi, tfn 0500-167 10. Behallningen tillfaller Ungdoms: verksamheten i Viistergotland. tad, med manga ambitiosa ledargestalter fOr att utfora jobbet. Vad du fatt lasa har ar enbart nagra korta axplock ur det som ar Vastergotlands historia. Vi - tanker inte beratta mer. Men du har en chans att fa massor med verksamhet VBF bedrivit med information, genom att bestalla ungdomslager och utbildning kontinuerligt. Det ar ingen tveVBF:s speciella Jubileumsbok. Dar finns massor av fakta om Utveckla Va.. sport -slopa handicapen! kan om ati det varit succe. Det VBF - fOrbundet det svanger vilar ett tungt ansvar pa framtidens ledare i VBF att axla jobbet med ungdomsutbildningen. Dagens styrelse star dock rusom! Behallningen av boken ~ar till ungdomsverksamheten striktet. 1 diallt Bowlingsporten i Sverige har nu kommit till en viss stagnationspunkt, det ar vi viiI alia overens om, sager Rolf WaUinder, driftig bas fOr Thomashallen i Striing~as. Det galler rekrytering och marknadsfOring av sporten - dar nu antligen Svenska BowlingfOrbundet vaknat till - men i synnerhet vira nationeUa handicap-tavlingar. Det ar inget fel pa utbudet av dessa tavIingar. Tvartom ar det kanske lite fOr manga av demo - Jag tanker pa detta med sporten mer globalt, manar Rofhandicap, som skulle framja fe. Vi maste fa mer status, annu sporten sa till vida att den stora mer ryggrad. Det ar ju ingen massan av spelare skulle kunna som tittar pa en spelare som gora sig horda gentemot de som vinner en tavling pa 1700 med hailer till pa toppen. Det ar bra. Det ar bara det att de battre spelarna har forstatt att det for deras del inte ar nagon storre mening med handicaptavlingar. Och vad varre ar: Den stora massan med hoga handicap staller inte heller upp. Dessutom vet vi idag att det finhs spelare som annat an en hcp-tavling. medvetet eller omedvetet pa grund av - man hoppas pa det sistnamnda - sjukdom eller annan anledning klassat ner sig till ett hogt handicap, aker omkring och spelar till sig stora vinstsummor. Lika ilia ar det at andra hallet. Det ar bl a dessa saker SO!T1 ar' en stor fara fOr bowlingsportens fortsatta veckling. ut• Jamfor! - Man behover idag faktiskt inte fOrkovra sig ytterJigar~ i bowling. Det gar att vinna anda! Nar sedan eliten inte staller upp far vi heller ingen bredd. Vad yore t ex slalom idag om inte Ingemar Stenmark funnits?! En forklaring till varfor den stora massan anda inte staller upp kan vara att manniskan till sin natur viII vinna i arlig kamp. Innerst inne kanns det lite fel att vinna pa ett handicap, nar man vet att det finns spelare som spelat battre. - Nu hojer kanske en del med hogt handicap pa ogonbrynen och tycker att vi kan val ocksa fa vinna ibland. Men tank da pa exempelvis 150 i handicap. Men skulle samme spelare sla 1700 i adel kamp, skulle han hojas till skyarna. Dessutom ar det ju sa att-snittet man far Kommer ,fran hur man spelar i serie/liga-matcher, alltsa 8 mannalagspel over 4 serier, vilket ar nagot helt • Gor som havet - Jag laste en artikel fOr en tid sedan, i en av vara kvallstidningar. Den behandlade tray och galopp. Det slog mig da vilka likheter - hur konstigt det an kan lata - galopp och bowling har. Jag citerar: Vad ska man da gora? Gor som travet t ex. Spola handicaperna. Travets stora Iyft kom i slutet pa 50-talet med V5spelet (som man. snodde fran galoppen). Ungeflir samtidigt avskaffade man handicaperna som var mycket vanliga pa den tiden. Dels gjorde man det fOr att minska risken fOr stotkQrningar, dels for att man insag att det var tillrackligt svart att hitta vinnarna anda. (Anm. Sant aven i bowling) Men det viktigaste av alit, om nu nagon tankte pa det, handicaper utvecklar inte sporten. En handicap ar till hela sin natur destruktiv eftersom den gar ut pa att gynna de daliga hastarna. (Las: spelarna!) Men i svensk galopp hailer man fast vid handicaper till forbannelse. Darfor har man ocksa Iyckats behalla ett sekunda material pa ~ -