Bowlaren 1
-------~--------------~13 ER SVERIGES 200 BOWLING
HALLAR Du instruktör Kanske har Du sett mig förut i någon bowlinghall. Jag heter Kurt Lundqvist och har spelat för Taifun tidigare, nu spelarjag för Våxnäs. Jag har fått varva ner lite grand på bowlingen. Skälet är att jag går in för handikapp-bowling. Och det är som Svenska Bowlingförbundets ansvarige instr-f;l7ctör på handikappsidan, som jag här vänder mig till Dig, som hunnit med att skaffa dig bowlingutbildning som instruktör - gr.undkurs eller på Bosön - och som har ett stort och rymligt hjärta: är Du intresserad för att satsa på handikappade människor - att lära dom bowla, trivas, kanske tävla? Visste Du att det finns 800 (X)(J handikappade människor i Sverige - faktiskt 10 %·av allt folk, som bor här i landet? Det finns blinda, hörselskadade och döva, förståndshandikappade, rörelsehindrade - och en stor grupp, som är kombinationshandikappade. Det finns en organisation som heter Sveriges Handikappidrottsförbund, SH/F. Tillsammans'med dom har vi inom Svenska Bowlingförbundet startat en aktivitet som siktar på att inom bowlingen inte bara slå upp dörren mot dom handikappade. - bowlingens dörr har ju alltid varit öppen för alla! - utan att småningom söka upp och engagera medmänniskor, som har det svårt, kanske söker sig bort från gemenskapen, då de känner sig sårade av livet. Kanske kan man säga att vi alla n,änniskor är handikappade på ett eller annat sätt. Men värst är det för dom, som blivit på ett eller annat sätt skadade. Det är för dom handikappade vi har startat ACTION JUBAL, så skriv ett par rader till mig, tala om vem Du är, varför Du skulle vilja jobba med detta och vad Du har för utbildning som instruktör. Vi tänker ordna en kurs en bit in på 1983 speciellt in~iktad på att utbilda någon på varje distrikt, som vill hålla i denna utbildningsfråga lokalt och som kan ställa upp och organisera så att gruppen kommer igång, folk anskaf O· Förbundskonsulenten om att 2 skall bli 3: Ta vara·på möjligheterna Förutsättningarna finns Förbundskonsulenten Christer Ellburg, privat även Amiki-coach, har varit med om den moderna bowlingens genombrott för drygt tjugo år sedan och deltagit i dess utveckling. Christer, eller Pålle som han oftast kallas, har också en hel-del synpunkter på den väg och inriktning som sporten slagit in på. - Det är bra att vi börjar vakna Kurre Lundquist fas och saker och ting börjar röra på sig. ACT./ON JUBAL kommer inte att dras igång i full skala under ett år - inte heller under två eller tre. Men småningom vill kappade som vill, skall få chansen vara med och idrotta i våra bowlinghallar. Det är ett långfristigt mål - men det är vad vijobbarför. Skriv till: vi att alla handiACfION JUBAL Box 2067 10312 Stockholm till. Utan att gå in på kritik mot det som varit och inte blivit gjort tidigare, vill jag från början påstå, att vi ligger fel i åtskilligt av det vi gör idag. - Vi har kört fast. Innan vi börjar snacka om att få fler nya proselyter till hallarna och sporten, borde vi se till att ta hand om de medlemmar vi redan har. 56 000 avregistrerar sig varje år, och av våra drygt 30000 medlemmar är det närmare 10 000, som är inaktiva i seriespel och annan tävlingsverksamhet. Skrämmande siffror! • Nytänk! - Här behövs ett nytänkande och åtgärder, snabbt. Bowling har blivit tråkigt, vi har inte antitta på bowling, särskilt om det var bra matcher och lirare. - Att ge lågkonjunkturen och prishöjningarna skulden för allt detta, tror jag är fel. Fortfarande är de flesta av oss beredda att betala ett högt pris för sin fritid, men då måste det vara kvalitet. Några ideer: Gör en studie av vad folk vill ha Christer Ellburg, rörbundskonsulent passat oss till dagens villkor. Vi måste få tillbaka "draget", det som fanns fram till mitten av 70talet ungefår. Då var det liv i luckan - fullt på hallarna nästan jämt, massor av folk kom för att .ATT REKRYlERA BOWlARE Forts;rån sidan 1 mindre distrikt med 3-4 kommuner i varje. I dessa mindre. områden har jag tänkt hålla en träff med i första hand följande inbjudna: Bowlingludlsförestdndaren Alliansens ordförande Alliansens ungdomsledare Alliansens utbildningsledare Fritidsnämndens ordförant!e Ansvarig för studierektor i kommunen Med denna uppdelning och denna grupp olika människor hoppas jag överallt få igång en stor och saklig diskussion. Vid dessa träffar ska från varje kommun en bli min rekryteringsansvarige. Hon/han ska i sin tur gå via sin allians, eller i övrigt på det sätt hon/han tycker är bäst, genomföra det program vi gjort upp tillsammans. Den lokalt rekryteringsansvarige -och jag själv kommer att hålla en nära kontakt. Sven: Och vad hoppas du i första hand av dessa lokalt ansvariga? Leif: Att de på hemmaplan tar en genomgång med haliföreståndaren och övriga berörda om vad de kan använda på just den orten. Anledningen till att allianserna och hållfolket är kallade beror på att dessa är fivsnerven för bowlingen i kommunerna. Allianserna är bowlingklubbarnas AijTlt&R ~U~AL kryteringsfrågan. Varje klubb med självaktning bör ha sin lilla grupp av rekryterare och marknadsförare. Ett av de viktigaste avsnitten i rekryteringen tror jag är satsningen på familjebowlingen. Just detta med trivsel och samvaro i hallarna är ett måste för att kunna rekrytera ute i samhället. Man kan t ex bilda familjelag, kvarterslag osv för att sedan spela ligaspel e d. Dessa kunde använda tidiga vqrdagskvällar för träning och söndagsmorgnar för ligaspel. Sven: Kan de va nat? Leif: Visst! Familjerna kan man rekrytera genom att varje aktiv bowlare tar med sin familj till- Sök dom genom socialförvaltningen (många ungdomar saknar meningsfull fritid). - Samlingsplatser ute på stan. Sven: Du menar där dom står och hänger på mopedhandtaget etc. fackföreningar gentemot hallchef och fritidsnämnd. Det är i SAMVERKAN mellan dessa instanser, som det' slutliga resultatet lokalt framväxer. . Sven: Och var kommer klubbarna in i den här bilden. Leif: Klubbarna ska kunna ställa krav på dessa tre, men även kunna ta sitt ansvar, fra~förallt i resammans med grannen i lägenheten eller huset intill. Gör varje bowlare det blir vi många i hallarna. Familjelicensieringen är ett bra alternativ för att skära ned inledningskostnaderna. Roland Andersson i VM-hallen har visat hur man ska gå tillväga när det gäller ungdomarna. Dessa har dock svårare att hitta till hallarna. Nyckelord: fritt valt arbete, ungdomsgårdar, friluftsdagar - enligt Rekryteringsgruppen. t3Sven: Och var tänker du dig att man ska söka upp ungdomarna - det blir väl uppsökande verksamhet, inte sant? Leif: Naturligtvis! Här ett ax-' plock: - Aktivera dom som kommer till hallarna sportlovsveckan ! Leif: Visst - vi måste ut på stan, in till 'fIlgdomsgårdarna, kontakta studierektorer och socialarbetare. Nere i hallarna gör man ingen rekrytering. Förresten: hur kan det komma sig att TV kan göra ett rekryteringsprogram om golf ur rekryteringssyfte och samma helg ta in en extrabilaga i Söndagsexpressen? Beror det möjligen på att Hemming Steen spelar goIr? Sven: Än sen då? Leif: Finns det INGEN med lite inflytande i svensk bowling, som kunde göra nånting för att vi ska bli etablerade i media? Menmer lokalt kan åtskilligt göras. Man kunde gå upp på redaktionen, presentera sina bilder och vad man har samt begära att få en helsida med reportage. På den skulle skrivas: • Förklaring på yad bowling egentligen är • Förklaring av hur det hela är uppbyggt. • Hur man räknar, dels per serie och dels sammanlagt i seriematcher. Man måste tala om att det resultatet är bra och det dåligt, så att allmänheten får distans till alla siffror. • Hur mycket det kostar att spela. Jämförelser med vad annat kostar. • Hur lång tid det tar • Vem hjälper mig när jag kommer till hallen? • När kan jag komma? • Hur många spelar aktivt? • Att det finns korpverksamhet, pensionärsklubbar, familjelag osv. 'f) Skapa ett utbud, som svarar mot detta Inför olika nivåer ifråga om ambition • e - Jag tror alltså att vi får ifrågasätta hela "köret". Så här är det ju idag: fyra genomjäktade serier på klubbkvällen, ligamatcher lö-sö - ibland med 3-4 v uppehåll, någon trist 8-banstävling per halvår. Möjligen går man ner nån gång och dunkar ett par serier extra i sin ensamhet. Verkar kul, eller hur!? - Nybörjarna, dom har det inte lätt. Ofta får dom höra: sorry, vi har fullt på abonnemanget. I bästa fall får han hoppa in då och då, givetvis utan hjälp eller instruktion. Kvalar han in i Claget - trots detta - så' får han direkt veta, att här gäller det livet. Man krigar som om det gällde div I. Var finns glädjen och skämtlynnet? Så här kan det låta från lillan, som fått följa med till hallen: - Varför är du så arg, pappa - är inte bowling roligt? • Tänk på familjen! - Vi kom nu in på det här med familjerna. Dagens människor - . det är ju dom som spelar och är huvudpersonerna - har lärt sig leva med större anspråk och hänsyn. Vi måste ha klart för oss, att fritiden inte är en resurs man behandlar hur som helst. Många har fått upp ögonen för det sjuka i att lämna familjerna ensamma under ibland hela helger. Inte heller kan man begära att barn och blomma i längden ska få ut så mycket av att följa med till hallen och passivt följa pappas, eller mammas, knölande med klotet. Bowlingen har likt en svartsjuk drake vakat över sina utövare, utan varje förståelse for andra behov och intressen. - Ge alla, oavsett förutsättningar och ambitioner, möjlighet att utöva sporten, utan dåligt samvete och konflikter. Börja nerifrån, ta bort alla långa resor, gör basen'på pyramiden bredare och mer lokal, acceptera att många inte kan eller vill offra helgdaFortsäuning sidan 16