Bowlaren 1
2~~__ ----_---_-----..:------IO__N_Bowling imorgo
n Sociologi ar en beteendevetenskap, som pa senare ar vuxit kraftigt 'i betydelse som kunskapsbas for bl a 'politiska och idrottsliga bedomningar. Efterfragan pa information om vad folk viII, anser och gor stiger oavbrutet. ,Pedagogiken och p.sykologien far maka pa sig for sm yngsta slakting. Coaching t ex ar ju ingenting annat an tillla~pad sociologi och psykologi - aven ?m det pedagogiska greppet alltld spelar avgorande roll nar informationen skall ut. Med borjao 1978, da han pa Statens Ungdomsriids uppdrag gjorde en undersokning nar def galler skateboardsporten och ungdomen, har lundaforskaren Bo ~cheli~ studerat bl a skolungdomens ldrottspreferenser. Harvid anvandes definitionen att idrottspreferens ar den grad av gillande som individen betraktar viss SOBUUN Nr 2t 29 januari 1982 61 :a argangen Prenumeration En-dast genom Svenska Bowlingforbundet Adress och telefon nedan. Adressiin.dring Se kupong sista sidan! Redaktion & Annonsavdelning Postadress Box 4033, 203 11 Malmo Postgiro 15 87 15-3 Bankgiro 757-1375 Besoksadress Skomakaregatan 12 Telefon 040-230245 (tisdagar i utgivningsvecka 0451-(4200) Huvudredakt6r GOsta Zellen. Br0ndby Nord Vej 92/14-05 DK-2610 R0dovre, Danmark '00945-1759007 Teknisk redaktor & annonschef Nils Osterberg Ansvarig utgivare Knut Joneson forbundsordforande AnnonskonsuIt Borje Hellqvist 08-64 25 57 Annonspriser Per spaltmm 6,50. Bowla och tri vs pa dessa hallar, Hote~ for bowlare 70:-/st. 1/1 sld-a 6.400:-, V2 sida (5 spx 165 mm) 3.800:-. Annonsmaterial, heloriginal eller 100 linjers negativ offsetfilm, senast 10 dagar fore utgivningsdag Tiivlingsannonser endast till redaktionen senast 10 dagar fore utgivningsdag. Spec.pris 4:-/spaltmm (minst 75:-), 2a och foljande inforande 50 % rabatt. Bowlaren utges av Svenska Bowlingf6rbundet Munkbron 7, 3 tr Box 2067 10312 Stockholm 2 Telefon 08-23 43 65 Postgiro 49 89-0 Bankgiro 250-88 02 (Obs! Ej for annons) eller prenumeration! Numret tryckt i 32.000 ex hos Norra Skane Offset HassleholmjlSSN 0345-1682 idrott med. For studium utvalde han 10 av vara storsta idrotter n~mligen b~sket, bowling, boxmng, brottmng, fotboll, golf, ori-' entering, segling, simning, squash och tennis. Undersokningen avser storkommuner enbart. Materialet har overllimnats till bowlingens rekryteringsgrupp for studium. Bland de angivna idrotterna ar bowlingen, troligen genom fritt valt arbete, valkand och popular. Storidrotterna tennis, fotboll simning och basket betraktas a~ u,ngdomarna som "toppen" - men darefter kommer en grupp, d~r b~wlingen synes havdlJ. sig bast tIl.lsammans med segling, onentenng och golf. Pojkarna fmner bowlingen aningen mer attraktiv an flickorna i denna enkatgrupp om knappt 1000 ungdomar ur ak 4-9. Noterbart ar att icke-idrottande saval som idrottande ser pa bowlingen pa ungefar samma satt. Vilka idrotter utovar da Vafa ungdomar? Har aterfinns inte bowlingen ens bland de 10 basta. En sapass "exklusiv" sport som handboll ligger har battre till an bowling, som har hamnat bland "ovriga idrotter". Na, vilka idrotter viII ungdomarna borja med? Ja, det ar i huvudsak samrna, dvs' de stora TV-idrotterna framfor alit: fotboll, basket, tennis, simning, friidrott, gymnastik, handboll, ishockey. Och bland det, som de redan idrottande viII prova pa hamnar samrna idrotter overst - har Merf\nns bowlingen pa nionde plats. Ar bowlingen trots alit en gubbsport? Bland de 15 vanligaste TV-sporterna aterfinns bowlingen inte. Att bowlingen tack yare fritt valt arbete blivit kant for var ungdom, star helt klart. Massme~ias . roll i det sammanhanget ar I allmanhet blygsam, da Journalisterna dels har svart att fors~a var idrott, dels tydligen inte fmner den "saljbar" pa samrna satt ~om i sporter, dar man ger varann pa kaften, skaller ut domarna, tvingas satta upp kravallstaket och kapsla in ut6varna i skydd fran topp till tao Det ar bra att bowlingen nu tar tag i det har. Bengt Habo och ovriga i rekryteringsgruppen har en angelligen uppgift. Det kanns skont att experter fran "bowlinggolvet" sadana som Ake Bjerselius, som sj1ilva gatt ut och rensat i ett vandaliserat och smagangsterstyrt omrade, deltar i detta ytterligt angel;igna arbete. Ake HeljesjojSven Breife • Snittlistan De hogsta snitten i hostens seriespel i 'Danmark hade Susan Damstoft, Sundby, Kopenhamn 193, Jette Hansen, Stenhuset, Alborg 192 och Anne Rath Sundby 191 matcher. under hosten~ . Herrlistan toppas av Jorn T Iversen? Fight, Herning 198, Flemmmg Damstoft, Sundby 198, ElVInd' Madsen, Stjernen 67, Herning 198 och Per Sodberg, Sisu, Kopenharnn 198. • Pi med blistillen Efter arets premlaromgang kunde man ater konstatera att siffror aker i hojden ordentligt nar kyIan gor sitt intag. Individuella tal som snuddar vid 1 000 poang over 4 serier ar ju mycket gIadjande, for den som noterat dem, Iiksom fOr klubbkamrater ocli supporters.' Hur skall man nu vardera dessa fantomslagningar? Jag tanker narmast pa vara la.ndslag, som vad herrarna anbelangar knappast har rosat marknaden i storinternationella masterskap i modern tid. Undantaget mojligen Europacupen i Rom fOr drygt 1 ar'sedan. Vad hjalper det att vara spelare far poanger av dromkaraktar, sa lange de spelar i Sverige och Finland. Sa snart det ror sig om bowlinghallar utanfor dessa lander, blir det alit som oftast rena smorjan. Vi beharskar helt enkelt inte underlag som' skiljer sig fran det man ar van vid i vara lander. En stor brist, da det ju trots alit ar VM och EM samt den individuella Europacupen och Europacupen for landslag som raknas. Snart ar det dags att pa allvar ta itu med forberedelserna till nasta ars VM i Venezuela. Tidpunkten ar annu inte faststalld nar dessa globala masterskap skall avhallas. Det ar dags for de ansvariga att ta ut sina kandidater igen. alia de nu aktuella landslagsaspiranterna, borjar val sa smatt att kanna den dar extra kittlingen "i maggropen. KC5mmer jag med i VM-truppen? Lat oss hoppa's att Sverige kan stalla ett slagkraftigt lag pa benen, for det kommer det sannerligen att behovas. Vi har val alia fortfarande i ganska farskt minne hur det gick i Manila for drygt 2 ar sedan. Vi reste' dit med en ·i vart tycke genomtranad trupp, som atminstone pa herrsidan kom att kamma noll i medaljvag over hela Iinjen. Ett forhallande som vi mast vanja ass vid ganska ofta. London VM 1975 skulle bli svensk b9wlings stora comeback i internationell toppklass sades det innan. ,Vara, spelare med Ake Adelstrand i speh sen hade sopat rekord sa det stod harliga till, men det var pa hemmaplan. I London var det damerna som kom att radda den . svenska aran (Svea Ljungkvist och Britt Cederbrink med guld i 2-manna): Sak samma i Manila, dar Yvonne Berndt sakrade sig dels en silver, dels en bronsmedalj och drog med sig Annette Hagre och Ingrid Andersell till brons i 3-manna. Gar man tillbaka till forra . sommarens Europamasterskap i Frankfurt, sa var det ater damerna som raddade den svenska aran. Ater i individuella sammahang. Yvon'ne Berndt tog den tunga individuella titeln, medan Ingrid An-' dersell vann singeldistansens 6 serier. Vart pa papperet sa starka herrlag fick noja sig med en ynka bronspeng i 5-mannalag. Vad beror detta pa? Kan nagon ge den ratta losningep, varfor vara forhandstippade herrar for det mesta misslyckas nar det galler. Ar det helt enkelt inte sa, att man har blivit pa tok fOr bortskamda med de perfekta banorna som erbjuds i Sverige. Vad beror det pa att svenska herrbowlare nar de efter ett par dagars spel i dessa internationella masterskap konstaterar: - Det har ar ju inte bowling. Visst ar det bowling. Det ar bara en annan slags bowling an vad man ar van gtt«' Gosta Zellen Bland klotoch kaglor vid. Att man, far se sma bowlingnationer fOre sig i resultatlistan, nationer som man rynkar pa nasan at med ovanstaende citat: - Det har ar ju inte bowling. Det ar just vad det ar. Det ar bowling. Konsten att beharska olika underlag, det ar det som tyder pa bowlingkunnande. Tyvarr har' vi haft for manga Iyxlirare med helt enkelt. Spelare som inte har, eller inte viII, skaffa sig tillrackligt kunnande for den viktiga omstallningsfaktorn nar man stalls pa annorlunda banor. Satsa pa spelare som byter ut finkostymen for ett blastall. Spelare som slutar tanka individueJIt utan helt satsar pa en bra laginsats. Repliker som: - Jag var inte samst, hor inte hemma i ett svensk bowlinglandslag. Tyvarr ar det ord som man far sig till Iivs nar man vagar kritisera nagon. Fram fo~ killar typ Olle Svensson som ger alit for laget, fighters som Goran Grape och en finlirare som Mats Karlsson. Vi har alltfor lange mast konstater:a att svenska herrlandslagsspelare helt enkelt verkar trotta nar det inte stammer fran starten. Hur har vi det med den mentala traningen? Ar det en psykolog istallet' fOr en coach som spelarna har behov avo Vad damerna anbelangar har det varit positivare tongangar. Framgangarna har varit storre an pa herrsidan, men betank da att konkurrensen inte ar av' samma hoga karathalt. En spelare som Yvonne Berndt star pall i alia ·vader. Yvonne har sjutusan jaklar i sig, just det som behovs mest av alit. Dessutom har Yvonne formagan att klara av alia sorters banunderlag. Det ar det som, ger resultat och medaljer. Nu galler det bara att skapa ett lag kring Yvonne. Ett lag som gl6mmer sitt individuella tankande och i stallet satsar pa en for alia, alia for en.