Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Rådjursjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Girjasdomen
TEXT BERNT KARLSSON » Svensk Jakt har skrivit spa
ltmeter om fjälljakten genom åren. Med stöd av urminnes hävd har Girjas sameby exklusiv rätt till jakt och fiske inom sitt område. Det har Högsta domstolen nyligen lagt fast. R 1990 • I början på 1990-talet skulle en rad samefrågor utredas på regeringskansliet. Det var rätt läge att försöka förbättra vanliga jägares möjligheter till jakt och fiske på statens mark i fjällen. Hittills hade de ren skötande fjällsamerna haft ensamSVENSK JAKT Nr 4 2020 ättsutslaget väntas få pre judicer ande betydelse även för andra fjällsamebyar. I så fall kan det innebära slutpunkten för nuvarande upplåtelsepolicy som tillämpats sedan 1993, då Fjälljaktreformen sjösattes. Det var ett stort och viktigt, men också mycket omtvistat beslut vars regelverk kom att omformas vid flera tillfällen under resans gång. Studie i byråkrati Att i korta drag beskriva utveckling en är bland annat en studie över hur mycket byråkrati och politiskt käbbel det krävs för att en vanlig jägare ska kunna åka till fjällen och skjuta några ripor. rätt vilket bland annat utnyttjats för att sälja lyxjaktpaket till utländska turister. Vanliga jägare kunde visserligen ansöka om jakttillstånd men utsattes då för personprövning, vilket upplevdes som kränkande. Få tillstånd beviljades. 1992 • Det som gått så bra att lösa i både Norge och Finland borde kunna fungera även i Sverige. Tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF, utar beta de därför Jägareförbundet ett förslag till hur en ny och mer generös upplåtelsepolicy skulle kunna se ut. Förslaget överlämnades i mars 1992 till den västerbottniske riksdagsmannen Hans Dau (M), regeringens sakkunnige i same frågor och politiskt ansvarig för den så kallade Samepropositionen. • Utredaren köpte LRF och Jägare förbundets förslag mer eller mindre rakt av. Det vann först gehör i utskottet och 15 december 1992 antog Fjälljakten tillbaka på ruta ett även riksdagen proposition 1992/93:32. • Beslutet innebar en revolution - erande förbättring av vanliga jägares möjligheter att jaga småvilt på 5,7 miljoner hektar statligt ägd mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Läns styrelserna skulle sköta upplåtelser och efter avdrag för administration skulle intäkterna delas lika mellan samebyarna och Samefonden. • Beslutet utlöste också en våg av protester och spektakulära demonstrationer. Redan innan Samepropositionen antagits i riksdagen hade Olof Johansson, Tåssåsens sameby, eldat upp detta parlamentariska dokument framför tv-kamerorna på samernas landsmöte i Luleå i slutet av augusti 1992. 1993 • De nya riktlinjerna för upplåt else av småviltjakt skulle träda i kraft jaktåret 1993–1994. Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten samt Jämtland skulle tillsammans med Jordbruksverket utforma detaljreglerna. I fjällen boende jägare skulle erbjudas lösa årstillstånd, övriga jägare dygnstillstånd. • Inför jaktstarten på ripa 25 augusti 1993 utsattes länsstyrelsens försäljare av jaktkort för hot och demonstrerande samer byggde vägspärrar på E14 väster om Åre och på E12 mellan Tärnaby och Storuman. Flygblad spreds med krav på att samerna själva skulle tillåtas administrera upplåtelserna av sina jakt- och fiskerättigheter. • De första åren med det nya upplåtelsesystemet genomförd es tämligen problemfritt. Den befarade invasionen av jägare uteblev. Sametinget och Jordbruksverket utvärderade tillsammans första årets jakt, men kom till olika slutsatser. Sametinget ansåg att det förekommit störningar i renskötselarbetet. Jordbruksverket ansåg inte att det nya upplåtelsesystemet medfört några oacceptabla effekter. • Regeringen beslutade att det nya upplåtelsesystemet skulle tillämpas ytterligare två säsonger före nästa utvärdering. 1996 • I den andra utvärderingen 1996 skulle även Naturvårdsverket 41 » FOTO: KJELL-ERIK MOSEID
Svensk Jakt Ejderjakt
Svensk Jakt Bäverjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av 8 damkängor
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Viltvård - ekonomi
Svensk Jakt Bygg en minklåda
Svensk Jakt Helgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Gyttorp blir Norma
Svensk Jakt Vapenutrusning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt april
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer