Svensk Jakt Chefredaktören CHEFREDAKTÖREN HAR ORDE
T En medborgare – en röst I april är det 50 år sedan Reprise Records släppte Ladies of the Canyon, den kanadensiska folksångerskan Joni Mitchells tredje album. Skivans singel var Big Yellow Taxi, i vars text Mitchell med blott åtta ord summerar mänsklighetens förhållande till naturen i vår tid. They paved paradise and put up a parking lot Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Självfallet måste vi värna om naturen, vår miljö. Men vilket pris är rimligt? Kommer vi att sakna demokratin, månntro? ”I mina ögon utgörs fundamentet i en stat En globalt växande befolkning som tar allt större ytor i anspråk, för livsmedelsproduktion, för råvaruutvinning, för transporter, för rekreation. För utrymme att leva. En expansion som sker på bekostnad av naturen. Eller, för att använda den norskättade konstnärens ord, paradiset. Under det halvsekel som förflutit sedan Mitchell blick ade ut från sitt hotellfönster på Hawaii, möttes av den skarpa kontrasten mellan urskog och asfalt och därefter skrev låten, har detta förhållande knappast blivit mindre tydligt. Mycket grovt förenklat: Motsättningen mellan naturbruk och naturskydd. Det är här vi befinner oss, och under överskådlig framtid är det kring denna linje en stor del av kampen om mänsklighetens framtid kommer att föras. Vilka friheter och bekvämligheter kommer att ifrågasättas, utmanas – och tas ifrån oss? Vad är vi villiga att avstå från, och vad är absolut oumbärligt? Detta kommer vi att tvingas fundera en del över under de närmaste 50 åren – och längre än så. Redan hörs från vissa håll förslag om nödvändigheten i att ersätta det demokratiska systemet med någon form av ”temporär klimatdiktatur”, för att kunna hantera utmaningarna med erforderlig kraft. Dessa frågor är nämligen ”alltför vikt iga” för att bromsas av sedvanligt folkstyre. För att laga omelett måste man ju knäcka några ägg, typ. Det är nog ingen dum idé att lyssna på Joni Mitchells Big Yellow Taxi en gång till: Don’t it always seem to go that you don’t know what you’ve got ’til it’s gone av att dess medborgare tillerkänns lika rättigheter.” Alla frågor som rör naturen och hur den nyttjas, är oupplösligt förbundna med frågan om kontroll över – ägande av – land och vatten. Det senare är också vår arts oftast återkommande källa till konflikt. Från jägar- och samlarkulturer i förhistorisk tid till nutid. Alla konflikter där människor genom årmiljoner ställts mot varandra handlar, i åtmin stone någon del, om kontroll över territorium. Makt över bördiga marker, fiskrika sjöar och hav, tillgång på mineraler, olja, färskvatten... Inte sällan har konflikternas förtecken varit religiösa, men allt börj ar – och slutar – med naturresurser. I 2020-talets Sverige är vi ovana vid motsättningar av denna typ i vår närhet. Men som en påminnelse om denna uråldriga konflikt tjänar Högsta domstolens nyligen avkunnade dom i Girjasmålet. Det är en historisk dom. Därför ägnar vi en stor del av detta nummer åt domen och dess tänkbara följdverkningar. Men vi gör också en genomgång av de senaste 30 årens händelseutveckling i fjälljakts frågan (läs mer på sidorna 24–25 samt 36–43). I mina ögon utgörs fundamentet i en stat av att dess medborgare tillerkänns lika rättigheter. En medborgare – en röst. Likhet inför lagen. Vad innebär det, egentligen, när medborgare ges olika rättigheter baserat på yrkestillhörighet eller etnicitet? För det är ju det som Girjasdomen innebär. Om än i liten skala, om än det ”bara” handlar om rätten till jakt och fiske. Principen är viktig. Den berör inte enbart oss som vill kunna jaga och fiska på fjällmark som vi alla äger gemensamt. Den berör alla medborgare. TRÄFF! Vargseminariet i Sveriges riksdag blev startskott för ett nytt varv i vargkarusellen (sidan 31). Nya politiska krafter, med god insyn i vargproblematiken, tycks finnas på plats. Nytt riksdagsbeslut 2025? BOM! Vårbockjakt i hela landet? Jägareförbundets förslag splittrar medlemskåren. För såväl förbundsstyrelse och tjänstemän som länsföreningar finns här förbättringspotential i intern process, förankring och tydlighet gentemot medlemmarna (sidorna 22–23 och 26–27). MISSA INTE I detta nummer besöker Svensk Jakt jägare som direkt drabbas av politiska och juridiska beslut; från Kiruna i norr (Girjasdomen) till Blekinges ytterskärgård (förslaget om jaktförbud på ejder, sidorna 44–47) i söder. Riktig jaktjournalistik. På plats. I hela landet. Martin Källberg Chefredaktör martin.kallberg@svenskjakt.se SVENSK JAKT Nr 4 2020 7
Svensk Jakt Rådjursjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Girjasdomen
Svensk Jakt Ejderjakt
Svensk Jakt Bäverjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av 8 damkängor
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Viltvård - ekonomi
Svensk Jakt Bygg en minklåda
Svensk Jakt Helgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Gyttorp blir Norma
Svensk Jakt Vapenutrusning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt april
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer