SEE 1
14 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SEE
HÅLLBARHETSVECKA ANNONS Linjär ekonomi Råmaterial Design och redesign Råmaterial Design Tillverkning Användning Avfall ILLUSTRATIONER: PONDUS/UMEÅ KOMMUN Återvinning Idag produceras, används, och slängs varor. Det utgör en linjär ekonomi där flödet har en tydlig början och ett tydligt slut. En cirkulär ekonomi fungerar helt annorlunda, här utgår man i stället från ett kretsloppsperspektiv. Cirkulär ekonomi Övrigt avfall Cirkulär ekonomi en viktig beståndsdel i hållbar omstart Regeringen och riksdagen har tagit fram en strategi, färdplan och etappmål för cirkulär ekonomi och det finns med som övergripande område inom miljömålen och är ett av agenda 2030målen, nummer 12 – Hållbar konsumtion och produktion. Men hur fungerar det i praktiken? Att gå från dagens system, en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi kräver ett annat förhållningsätt och ett nytt tänk. Det finns ett par begrepp som är centrala – minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning, återtillverkning och återvinning. Idag produceras, används, och slängs varor. Det utgör en linjär ekonomi där flödet har en tydlig början och ett tydligt slut. En cirkulär ekonomi fungerar helt annorlunda. Här utgår man i stället från ett kretsloppsperspektiv, där fokus ligger på att förebygga uppkomsten av avfall och återanvända resurser i så stor utsträckning som möjligt. Det finns också många utmaningar kring farliga ämnen i material. Inom cirkulär ekonomi ska dessa ämnen så långt det är möjligt tas bort från den cirkulära kedjan. I ett hållbart samhälle behöver företag såväl som konsumenter se över sitt konsumtionsbeteende och sitt resursutnyttjande samt minska sina avfallsmängder och mängden farliga ämnen i avfallet. Hur går det? Många nya men även befintliga företag har påbörjat resan för att bli mer cirkulära. Det är också många företag och privatpersoner som sorterar sitt avfall, papper, plast, metaller m m. Det som också behöver göras är att designa för återvinning och återanvändning samt att det ska bli mindre avfall. Det är viktigt att inte göra väldigt sammansatta produkter som inte går att sortera eller återanvända. Att cirkulera icke förnybara material är lönsamt, dels slipper man kostnaden för att ta ut och upparbeta råvaran och dels går den att använda igen, igen och igen. Exempel på sådana råvaror är plast, metaller, glas och trä. Men det finns många fler material som går att återanvända. Det gäller att komma på hur. Vissa produkter, om de har rätt design kan direkt användas för att producera samma produkt igen. För att få detta att fungera är processerna, designen och hanteringen av det ursprungliga materialet och produkten väldigt viktig. Sverige var 2019 bäst i Europa på att återvinna materialet i förpackningar av glas, PET-flaskor och pantburkar. Det var 93 procent av glasförpackningarna och 84 procent av PET-flaskorna och pantburkarna som hamnade i materialåtervinningen. Det är sämre med materialåtervinningen av plast- och träförpackningar; bara 49 procent av plastförpackningarna och 41 procent av träförpackningarna gick till materialåtervinning. Andelen återvunna pappersförpackningar var 75 procent. Hur stor andel av metallförpackningarna som materialåtervanns är inte möjligt att beräkna, då uppgifterna om mängden metallförpackningar som sattes på marknaden är osäkra. I Västerbotten finns det flera aktörer arbetar för en cirkulär ekonomi, som exempelvis Cradlenet Norr, Circular Regions, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå kommun och Region Västerbotten. Vad behöver vi göra? Vad kan du göra? Vi kan inte göra som vi alltid har gjort. Viktigt att inte slänga material som kan återvinnas. Sortera och lämna in material till återvinning och ställa krav på att produkter designas för återanvändning. Företag kan undersöka om deras avfall kan användas av något annat företag i deras produkter. Nya innovationer behövs för att ta fram bra, hållbara och återvinningsbara produkter. 5 etappmål för att återvinning och återanvändning ska öka Etappmål för återanvändning av förpackssngar Av de förpackningar som släpps ut på marknaden i Sverige för första gången ska andelen som är återanvändbara öka med minst 20 procent från 2022 till 2026 och med minst 30 procent från 2022 till 2030. Etappmål för minskat matsvinn Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025. En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument 2025. Etappmål om kommunalt avfall Senast 2025 ska förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ha ökat till minst 55 viktprocent, 2030 till minst 60 viktprocent och 2035 ha ökat till minst 65 viktprocent. Etappmål om bygg- och rivningsavfall Förberedande för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall, med undantag av jord och sten, ska årligen fram till 2025 uppgå till minst 70 viktprocent. Etappmål om matavfall Senast 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara. Insamling Användning och återanvändning Tillverkning och återƟllverkning Detta ämne kopplar till de här globala målen: