SEE 1
ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SEE HÅ
LLBARHETSVECKA Hbtq-kompetens gör regionen bättre Har du sett ett diplom med regnbågsflagga i väntrummet? Då har du troligtvis besökt en av Region Västerbottens över 50 hbtq-diplomerade verksamheter. Diplomeringen är en del av regionens arbete med att vara till för alla och bidra till jämlik hälsa. Hösten 2016 blev ungdomshälsan i Umeå den första hbtq-diplomerade verksamheten inom Region Västerbotten. Idag har regionen över 50 diplomerade verksamheter vilket innebär att 1 100 medarbetare har fått fördjupade kunskaper kopplade till hbtq. Spännvidden mellan de verksamheter som har deltagit är stor; Cancercentrum, Geriatriskt centrum, familjecentraler, regionbibliotek och patientnämnden är några exempel. FAKTA Hbtq-diplomerad Vi är en hbtq-diplomerad verksamhet. Det betyder att vi har fått utbildning i frågor som rör sexualitet och könsidentitet samt livsvillkor för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Vi strävar efter att vara en inkluderande verksamhet för alla oavsett sexualitet eller könsidentitet och vet att det innebär mer än att bara vilja väl. Därför arbetar vi aktivt med frågorna genom fortbildning och utvecklingsarbete. Vi tycker att det är viktigt att allas namn och pronomen respekteras och att ingen får nyfikna frågor som inte är relevanta. Vi har en nolltolerans mot hat och förtryck såsom hbtq-fobi och säger ifrån om någon uttrycker sig kränkande. Vi ber om ursäkt om vi gör misstag och strävar ständigt efter att förbättra oss. Gör diplomering någon skillnad? Utvärderingar har visat att diplomeringen innebär ökad kunskap och förändrade arbetssätt. Många verksamheter upplever också att diplomeringen har öppnat upp för återkommande samtal om vilka normer som påverkar arbetet. Det diplom som verksamheter får hängs ofta upp i väntrum eller andra lokaler och visar att verksamheten arbetar aktivt med hbtq-frågor. – Jag ser diplomet lite som vårt matchställ, det visar vilka värderingar som ska genomsyra verksamheten och vad jag som personal har i uppdrag att förmedla i mötet med patienter, säger Olov Öhman, avdelningschef, Psykiatrisk klinik Skellefteå. Helena Gard, hälsoutvecklare i Region Västerbotten, håller i regionens hbtq-diplomeringar. Hon framhåller att hbtq-kompetens förändras över tid och att det krävs ett löpande arbete med frågorna. – En diplomering innebär inte att man kan allt och aldrig gör fel, utan det innebär att ” Jag ser diplomet lite som vårt matchställ, det visar vilka värderingar som ska genomsyra verksamheten. det finns ett aktivt arbete inom verksamheten och en vilja att utvecklas, berättar Helena Gard. Detta ämne kopplar till de här globala målen: Återvinning av hjälpmedel kapar kostnader För att hålla nere landstingets kostnader återanvänds en stor del av de hjälpmedel som lånas eller hyrs ut till brukare runt om i länet. – När det gäller rollatorer och sängar återanvänder vi nästan 90 procent, säger Greger Olsson vid Hjälpmedel Västerbotten. De hjälpmedel som landstinget köper in kan delas in i tre områden, var och en med olika grad av återvinning. – Enkla hjälpmedel, till exempel sittdynor, andningsmasker eller lyftselar kan vara svåra att rengöra medan billiga hjälpmedel, som kostar mellan 100 och 200 kronor, inte lönar sig att rekonditionera och återanvända, förklarar Greger Olsson. – För det tredje området, individmärkta hjälpmedel som rullstolar, oxygenutrustning, eller inhalationsapparater återanvänds i genomsnitt till 76 procent. För rollatorer, lyftar och sängar är siffran hela 89 procent. Även hjälpmedel för kommunikation, bland annat datorer, har en hög grad av återanvändning, mellan 50 och 60 procent. – Men efter några år har tekniken utvecklats och det har kommit ny programvara och vi måste köpa nytt, säger Greger Olsson. Hjälpmedel Västerbotten har egna hjälpmedelstekniker som rengör och rekonditionerar, men cirka 30 procent av alla hjälpmedel som returneras skrotas för att de är slitna eller är av utgående modell. Ambitionen är naturligtvis att återanvända ännu fler hjälpmedel, med det finns en gräns, menar Greger Olsson. – Om de som förskriver, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, oftare följer upp och ser hur hjälpmedlen fungerar efter ett år kan det finnas en möjlighet att få tillbaka fler hjälpmedel. – Men det handlar om resurser och frågan är till vilken kostnad det skulle ske, personalen hinner i dag inte med. William Eriksson, hjälpmedelstekniker vid Hjälpmedel Västerbotten. En annan aktuell fråga är hur många av de hjälpmedel ute bland brukare som försvinner. – Det går inte att helt undvika svinn, säger Greger Olsson. En rullstol kan röra sig mellan hemmet, flera sjukhusavdelningar, ett äldreboende, ett korttidsboende och ett dödsbo och någonstans kan den bli kvar. Men man hoppas att rullstolen till sist kommer någon till godo. – Det är svårt att riktigt värdera kostnaderna för svinn. Det kan vara både nyare och Detta ämne kopplar till de här globala målen: äldre hjälpmedel som försvinner men det kan handla om 0,5 till cirka 1 miljon kronor. Vi köper in hjälpmedel för cirka 60 miljoner kronor per år. Ibland går det att hitta hjälpmedel på olika försäljningssidor på nätet och emellanåt dyker det upp en tidigare okänd stol på Hjälpmedel Västerbotten. – Då återanvänder vi den, säger Greger Olsson. ANNONS 15