Advokaten 1
Reportage Stämningen i rättssalen Gemensamt intre
sse att värna Nu mobiliserar rättsprocessens aktörer för att minska risken för bråk och konflikter i rättssalarna. En tydligare och mer aktiv domarroll, bättre vägledning för åklagare i svåra frågor och dialog mellan parterna kan vara några vägar för att skapa en god och konstruktiv stämning i rättssalen. TEXT MATS CATO, ULRIKA ÖSTER FOTO TT M.FL. – V i ser en risk för att förtroendet för rättsväsendet och rättsprocessen minskar om rättsprocessen brister i stringens och präglas av en hätsk stämning. Det viktiga är ju att rättsprocessen fungerar på ett sätt så att de rättsliga frågorna och bevisfrågorna blir väl belysta och att inte annat, som konflikter, kommer i förgrunden i stället. Det säger riksåklagare Anders Perklev. Han är en av initiativtagarna till ett samarbete mellan domstolar, åklagare och Advokatsamfundet för att skapa en god stämning i rättssalen, och för att hitta vägar att undvika de bråk och den irritation som präglat flera stora mål på senare år. Ett första steg mot samarbetet togs på Advokatsamfundets fullmäktigemöte 2012 då samlades några av rättsväsendets högsta företrädare för att debattera sina respektive roller och förtroendet för rättsväsendet. På initiativ av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, riksåklagare Anders Perklev, och hovrättspresidenten Fredrik Wersäll startade samarbetet med ett första möte på Advokatsamfundet i mars 2013. Sedan dess har det fortsatt med olika insatser. Advokatsamfundets ordförande, advokat Bengt Ivarsson, ser även han risker med att bråk och konflikter blir en del av rättsprocessen. – Vi har ju alla olika roller: advokater, BAKGRUND Flera stora mål i våra domstolar under senare år har präglats av konflikter och en allt hårdare ton mellan rättssalens olika aktörer. Ett exempel är det så kallade kokainmålet i Stockholms tingsrätt och nu i Svea hovrätt, där försvarsadvokaterna öppet uttalat att de inte har förtroende för åklagarna. I mars hölls ett seminarium på Advokatsamfundet, där rättsprocessens olika aktörer diskuterade problemen och hur man kan lösa dem. Seminariet presenterades i Advokaten nr 3 2013. 14 Bengt Ivarsson. Anders Perklev. åklagare och domare. De rollerna måste vi självklart spela. Men det är inte säkert att det gagnar klienten eller åklagaren om det blir den typen av problem och konflikter som det varit i de stora målen. Dålig stämning skapar risken att alla blir irriterade. Och vi är ju bara människor, så den dåliga stämningen kan gå ut över klienten, vittnen och målsäganden, säger Ivarsson. VANLIGAST I STORA MÅL Bråken mellan försvarare och åklagare fick mycket uppmärksamhet exempelvis i det så kallade kokainmålet under förra året. Samtidigt är detta och några andra ”bråkiga” mål ovanliga undantag, det är alla som uttalar sig helt eniga om. Runt om i landet genomförs dagligen mängder av huvudförhandlingar i god och konstruktiv anda. Öppna konflikter och personangrepp är ytterst ovanliga. Bilden bekräftas av hovrättspresidenten i Svea hovrätt Fredrik Wersäll, som har frågat samtliga domstolschefer i domstolarna under hovrätten om hur de ser på problemen med dålig stämning. – Det är helt klart att problemen är mest accentuerade i de domstolar som har de lite större målen, och mål om lite grövre brottslighet med långa häktningstider, flera försvarare och stora utredningar. Det innebär att problemen är mest uttalade vid de stora Stockholmstingsrätterna, och alldeles särskilt vid de Reportage Rättsväsendet Reportage Rättsväsendet Unikt projekt för att stärka tilltron till rättsväsendet Advokatsamfundet har tillsammans med riksåklagaren och hovrättspresidenten vid Svea hovrätt inlett en dialog i syfte att identifiera och komma till rätta med några av de brister som de bedömer finns när det gäller tilltron till rättsväsendet. TEXT TOM KNUTSON FOTO SCANPIX (STORA BILDEN), MAGNUS ANDERSSON B akgrunden till initiativet är en utveckling under senare år som inneburit att umgängesformerna i domstolarna mellan åklagare och advokater blivit stundtals väl aggressiv. Det har blivit särskilt tydligt i vissa medialt uppmärksammade enskilda rättsaffärer, till exempel Södertäljemålet och Kokainmålet liksom andra omskrivna brottmål. – Dessa saker riskerar att leda till att förtroendet för rättsväsendet naggas i kanten. Men de berör även insyns-, rättssäkerhets-, säkerhets- samt arbetsmiljöfrågor för dem som arbetar i domstolen, säger Anne Ramberg. Gruppen med åklagare, domare och advokater hade ett första möte på Advokatsamfundet den 15 mars. 20 Advokaten Nr 3 • 2013 Advokaten Nr 3 • 2013 EN ARBETSGRUPP med erfarna representanter för åklagare, domare och advokater har utsetts som ska arbeta fram ett diskussionsunderlag som kan bidra till att identifiera den underliggande verklighet som har drivit fram dagens situation och även föreslå åtgärder för att stärka tilltron till rättsväsendet. – Även om advokaters, åklagares och domares olika roller skiljer sig åt har de dock alla en gemensam skyldighet att främja god rättsvård. Straffprocessen bygger på denna princip, säger Anne Ramberg. Gruppen med åklagare, domare och advokater har haft ett första möte på Advokatsamfundet den 15 mars. Vid mötet diskuterades flera olika frågor som rör tilltron till rättsväsendet. Anne Ramberg, hovrättspresidenten Stor enkät om tilltron till rättsväsendet – vänd! Fredrik Wersäll och riksåklagare Anders Perklev var överens om att det finns tendenser i stora mål till en tilltagande hård atmosfär, särskilt mellan åklagare och advokater. Ytterligare en bidragande orsak till problemen idag är att rättegångsbalken, som är från 1948, inte är anpassad till dagens verklighet med stora komplexa mål. n 21 tingsrätter som har de riktigt stora målen, säger Fredrik Wersäll om resultatet av rundfrågningen. Han är inte förvånad över resultatet. De stora utredningarna skapar mycket påfrestningar, inte minst för de tilltalade, med långa handläggningstider, påpekar han. Även andra intervjupersoner beto» nar att konflikterna till viss del kan förklaras med det hårda tryck som de stora och omfattande målen innebär. Många gånger går flera utredningar i varandra, nytt utredningsmaterial tillkommer under huvudförhandlingens gång, och de tilltalade och deras försvarare tvingas hela tiden ta ställning till nytt material. Det är ingen ideal arbetssituation för någon part. Men också andra faktorer kan bidra Advokaten Nr 8 • 2013