Advokaten 1
Reportage Stämningen i rättssalen le ansvara för
vad som fördes fram blev domaren mer passiv. – Det är möjligt att pendeln mot mer passiv domarroll har slagit lite för långt, säger Wersäll, som deltagit i många diskussioner om hur man ska få en mer aktiv domarroll. – Domarens huvuduppgift är att se till att målet handlar om det som parterna säger att det ska handla om, att se till att det är ordning och reda och att parterna bemöts med respekt. Argumenten ska framföras på ett tydligt sätt. Däremot ska domaren inte formulera parternas positioner, sammanfattar Wersäll. Mari Heidenborg, lagman i Solna tingsrätt, är av samma uppfattning. – Det är domstolen som ska sätta tonen i processen. Det beror ofta på att domstolen inte har fullgjort den uppgiften när det blir de här diskussionerna mellan åklagare och advokat, som jag personligen tror är förödande, säger hon. När konflikter uppstår gäller det därför att ordföranden vågar ta plats. – Det är egentligen ganska enkelt, tycker jag: När det blir misshälligheter eller ifrågasättanden tar jag kommandot och bestämmer hur den frågan ska hanteras, fastslår Heidenborg. Anne Ramberg. MISSTÄNKSAMHET UNDANRÖJS Domaren kan göra mycket för att påverka stämningen i rättssalen. Men det kan också finnas bakomliggande faktorer under förundersökningen som bidrar till konflikter. Farhågor om att åklagarna inte redovisat allt material som har betydelse spelade exempelvis en mycket stor roll i det omdiskuterade kokainmålet. Fredrik Wersäll. Domarens processledning är en central fråga i det utvecklingsarbete som pågår vid Solna tingsrätt (se artikel om dialogarbetet vid Solna tingsrätt). Ett annat tecken på att frågan är högaktuell är att Domstolsakademin, som ansvarar för kompetensutvecklingen inom domstolarna, har tagit upp frågan om domarrollen och nu planerar kurser på området. Även advokat Bengt Ivarsson anser att domaren är central. Och han vill hämta inspiration västerifrån. – Jag tror att man skulle behöva lite mer av det man ser i amerikanska rättegångsfilmer, att domaren ”äger” salen. Det behöver inte innebära att det blir auktoritärt, utan bara att domaren talar om att ”här är det jag som bestämmer”. Att vara en auktoritet i rättssalen utan att vara auktoritär, säger Bengt Ivarsson. – Det är självklart så att det måste finnas begränsningar i den misstänktes och försvararens insyn i en förundersökning. Men största möjliga öppenhet under förundersökningen tror jag också är en nyckelfråga. Det gäller att undanröja all misstänksamhet om att det finns material som inte har redovisats och så, säger Fredrik Wersäll. Han vill också se att utredningarna begränsas så mycket som möjligt. – Jag tror att det framför allt är de väldigt stora utredningarna som det lätt uppstår misstänksamhet och spänningar i. De leder ju också ofta till väldigt långa häktningstider, vilket i sig skapar bekymmer, inte minst för de misstänkta naturligtvis, konstaterar Wersäll. Även lagman Mari Heidenborg vill peka på omfattningen av målen som ett problem. – Det finns en tendens i dag att man utreder under förhandlingens gång, att målet inte är klart när processen börjar, utan att det hela tiden tillkommer nytt material. Det är väldigt frustrerande, säger hon, och fortsätter: – Jag tror att det är en utveckling som kommer att fortsätta. Men inte desto mindre finns det anledning för de brottsTydligare vägledning ska Åklagarnas arbete präglas många gånger av svåra avvägningar. Nu pågår arbetet med att ge tydligare vägledning på flera svåra områden. Ett problemområde där Åklagarmyndigheten just nu ser över sina styrdokument blev högaktuellt i det så kallade kokainmålet. Det handlar om partsinsynen i ärenden där man fått fram utredningsmaterial genom internationellt samarbete. Knäckfrågan är vad försvaret har rätt att ta del av och vad som kan eller måste undanhållas. Det förekommer till exempel att ett samarbetsland, exempelvis inom samarbetet Eurojust, lämnar ut material till de brottsutredande myndigheterna med förbehåll för att det inte får lämnas vidare – ens till den misstänkte eller hans försvarare. – Det är ingen enkel fråga och det är väl 16 sådana nya frågeställningar som utvecklingen av vårt rättsliga samarbete ständigt genererar. Det är viktigt att det finns bra vägledning för åklagarna i de enskilda ärendena för att kunna göra korrekta ställningstaganden och att vi kan förklara de ställningstaganden som görs, konstaterar riksåklagare Anders Perklev. Det tilltagande internationella samarbetet gör att dessa frågor kommer upp allt oftare, konstaterar Per Lindqvist, tillsynschef på Åklagarmyndigheten. – Och i med att det internationella samarbetet ökar uppstår ju också de här konfliktytorna oftare. Därför finns det skäl att försöka bygga ut det här, säger han. RESTRIKTIONER SES ÖVER Ett annat konfliktområde, där Sverige också flera gånger fått internationell kritik, är de långa häktningstiderna i stoPer Lindqvist. ra mål, och att de häktade ofta beläggs med restriktioner. En arbetsgrupp inom Åklagarmyndigheten med representanter även för polis, kriminalvård och advokatkåren, håller på att se över vilka förändringar som kan tänkas behövas. Advokatsamfundets ordförande advokat Bengt Ivarsson är Advokatsamfundets representant i gruppen. – Vi tittar på om man med nuvarande regelverk kan hitta lösningar så att folk inte behöver sitta häktade eller sitta med restriktioner lika länge. Diskussionerna i gruppen förs i en väldigt positiv anda, berättar han. Vissa lagändringar kommer gruppen säkert att föreslå, berättar Bengt Ivarsson. Men det finns också mycket man kan göra inom nuvarande regelverk. – En sätt kan vara att i större omfattning utnyttja möjligheten att successivt Advokaten Nr 8 • 2013