Advokaten 1
Reportage Stämningen i rättssalen utredande myndi
gheterna att fundera på hur man lägger upp de här stora åtalen. Är det verkligen nödvändigt att hantera allting i ett och samma åtal eller kan man ibland dela upp det så att det blir mer hanterbart. Hos Riksåklagaren arbetar man just nu med flera sådana potentiella konfliktområden, för att se över arbetssättet kring dem. Det handlar bland annat om partsinsyn vid mål med internationella kopplingar och om användningen av restriktioner (se artikel nedan). – Det som vi nu tittar på i de här olika utvecklingsåtgärderna är mer bakomliggande faktorer som kan påverka stämningen i rättssalen. Långa häktningstider, särskilt i förening med restriktioner kan ju påverka stämningen i rättssalen, kanske framför allt genom den tilltalades förutsättningar och förhållningssätt i processen, säger riksåklagare Anders Perklev. Men vad kan då advokaterna göra för att bidra till en bättre stämning i rättssalen? Här har hovrättspresident Wersäll framför allt ett par tips på vad man inte bör göra. – Det har förekommit att advokater gått till personangrepp på åklagare. Det tycker jag inte hör hemma i en rättssal, fastslår han. Alla rättsprocessens aktörer bör i stället agera som just de professionella aktörer de är, påpekar Wersäll. – Men ska inte blanda in känslor mot de inblandades personer. Det tror jag aldrig för målen framåt, säger han. Fredrik Wersäll har också en annan rekommendation till både advokater och åklagare. – De flesta domare ogillar starkt meningsutbyten direkt mellan försvararen och åklagaren. Det är väldigt viktigt att den som är mottagare av det som sägs i en rättssal, det är rätten, och inte motparten, säger Wersäll. DISKUSSIONEN VIKTIG Arbetet för att värna förtroendet för rättsväsendet och öka förståelsen mellan rättsprocessens medverkande är alltså i full gång bland de olika aktörerna. Enligt Fredrik Wersälls enkät till lagmännen har nästan alla domstolar någon form av projekt för att diskutera dessa frågor, antingen internt inom domstolen, eller i dialog med advokater och åklagare. Fredrik Wersäll tycker sig se att ”Jag tror inte att det här är ett projekt med en början och ett slut. Det här är mjuka frågor som man ständigt måste diskutera.” Fredrik Wersäll diskussionen redan haft vissa positiva effekter, framför allt i form av ökad medvetenhet. Men arbetet måste fortsätta. – Jag tror inte att det här är ett projekt med en början och ett slut. Det här är mjuka frågor som man ständigt måste diskutera. Vi får väl fundera på hur vi går vidare. Jag tror att återkommande seminarier och återkommande diskussioner på det här temat alltid kommer att behövas, säger Wersäll. Också riksåklagare Anders Perklev tror på fortsatt dialog. – Det handlar om att vi förhoppningsvis kan skapa ett gemensamt synsätt om hur man ska lösa besvärliga situationer som uppkommer inom ramen för en rättegång på ett sätt som är konstruktivt och inte riskerar att minska förtroendet för rättsväsendet, summerar Perklev. Bengt Ivarsson påpekar att det är viktigt att informera domare och åklagare om att advokaten inte är rättens tjänare utan har ett uppdrag att företräda sin klient, även om det riskerar att skapa irritation hos domare och åklagare. Det gäller dock som advokat att agera på ett konstruktivt sätt i dessa frågor vilket även torde gagna klienten. n minska konflikter delge förundersökningen. Man behöver inte lassa över 5 000 sidor just när man ska väcka åtalet, utan man kan pytsa över det allt eftersom utredningen går. Men det tillämpas alltför sällan, konstaterar Bengt Ivarsson, som anser att åklagarna är onödigt rädda för att släppa ifrån sig material. En minskad försiktighet skulle kunna ha stora fördelar, påpekar Bengt Ivarsson. – 5 000 sidor på skrivbordet tar tid att läsa in och det innebär att den misstänkte kanske måste sitta häktad ytterligare lite längre tid än han skulle behöva. Får du 500 sidor i veckan, ja, då hinner du hantera det, och man kan väcka åtal mycket snabbare. RIKTLINJER SKAPAS VID SEMINARIER Andra områden där ÅklagarmyndigheAdvokaten Nr 8 • 2013 NÄSTA SIDA Dialog i domstolen ska skapa förståelse ten också ser över sina styrdokument och andra stöd till åklagarna är provokativa åtgärder och hemliga tvångsmedel. Ett stort projekt pågår också vid alla landets åklagarkammare. All personal vid kamrarna, inte bara åklagare, deltar under hösten i etikseminarier. Vid seminarierna diskuteras ett förslag till etiska riktlinjer för myndigheten. Utifrån diskussioner ska förslaget sedan få sin slutgiltiga form och träda i kraft under våren 2014. De etiska riktlinjerna ska behandla ”mjuka frågor” om hur man bemöter personer utanför myndigheten, men också hur man ska agera internt. – Etikfrågor handlar mer om det som inte är reglerat men där man kanske ändå kan säga att något är lämpligt eller olämpligt. Sedan finns det kanske inte ett givet svar på alla frågor. Två lösningar kan vara bra och fyra lösningar kan vara helt acceptabla, utifrån de förutsättningar som finns, förklarar Åklagarmyndighetens tillsynschef Per Lindqvist. Ett exempel på en etikfråga är de konflikter som kan uppstå mellan åklagarnas objektivitetsplikt och skyldigheten att stödja brottsoffer, en ekvation som inte alltid är lätt att få ihop. – Det finns mängder av sådana dilemman som man dagligen kan råka ut för i arbetet. Jag tror nog generellt att åklagarrollen är den mest komplexa i rättskedjan. Där ställs från olika håll krav på att man ska agera rätt och riktigt. Det låter sig lätt sägas, men man kan ofta råka ut för att två olika krav ställs mot varandra, och det är svårt att veta hur man ska agera, säger Per Lindqvist. n 17