Advokaten 1
Reportage Stämningen i rättssalen Med hjälp av di
alog ska tonläget och förhållandet mellan rättens aktörer bli bättre är tanken. Dialog i domstolen ska skapa förståelse I Solna tingsrätt talar domarna mycket om hur de kan skapa en god stämning och hur processen upplevs av parterna. Även åklagarna har fått tycka till. Men hittills har det varit svårt att nå advokaterna. Stämningen är som regel god vid förhandlingarna i Solna tingsrätt. Ändå har lagmannen Mari Heidenborg valt att ta upp frågan om tonläget i processen och förhållandet mellan parterna. – En del uppmärksammade mål har satt fokus på att det blir problem med trovärdigheten och rättssäkerheten när det blir för mycket hetsiga diskussioner. Vi har en återkommande dialog med vår åklagarkammare och där får vi signaler om att de ibland har märkt ett hårdnande klimat när det gäller diskussionerna med advokaterna. Det har också bidragit till att vi har tyckt att det var viktigt att väcka den här frågan, förklarar Heidenborg. Tanken är att nå en dialog med åklagare och advokater. Ett första möte hölls i september med tingsrättens domare och en åklagare. Också en advokat var inbjuden, men fick förhinder. 18 – Vi pratade mycket om just vikten av att det blir ett bra förhandlingsklimat i rättssalen, för att alla parter och förhörspersoner ska känna sig bekväma i sina roller och vi får fram det som ska komma fram under rättegången, berättar Heidenborg. Mari Heidenborg vill nu fortsätta diaMari Heidenborg. logen, och även få in advokaterna. Hittills har det dock varit svårt att nå alla de advokater som framträder i tingsrätten. – Vi saknar en bra kanal ut mot advokaterna för att kunna ha en mer samlad dialog med dem. Det är något som jag efterlyser, säger hon. KAMMARÅKLAGARE LEIF APPELGREN vid åklagarkammaren i Västerort deltog vid dialogmötet i september. Han tycker att stämningen i rättssalen oftast är god, och att domarna är skickliga på bemötandefrågor. Samtidigt ser han själva dialogen som viktig. – Det viktiga med domstolens dialogarbete är nog att det sätter fokus på att domarens, åklagarens och försvararens uppförande i sig kan och ska diskuteras, säger Appelgren. Det är nyttigt att reflektera över hur man själv agerar i sin profession i rättssalen och vad agerandet kan leda till, menar han. – Onödigt konfrontativt agerande från försvarares eller åklagares sida stör eller försämrar möjligheten för målsägande, tilltalad och vittnen att fullt lämna sin berättelse. Det försämrar domstolens beslutsunderlag, förutom att det gör processen onödigt tung för just målsägande, tilltalad och vittnen. En domare som framstår som irriterad eller stressad får samma effekt på målsägande, tilltalad och vittnen och får dessutom åklagare och försvarare att underprestera därför att det stjäl för mycket energi, menar Leif Appelgren. Han upplever inte att något av detta är vanligt, framför allt inte det senare, men tycker att det ändå är något man måste ha i tankarna. – Fördelen med dialogarbetet är möjligheten att slipa bort onödiga inslag som kan bli problem på sikt. Ett exempel är när åklagare av försvarare ibland beskrivs ha ett egenintresse i målen, avslutar Appelgren. n Advokaten Nr 8 • 2013