Advokaten 1
Fokus Övervakning Genom sin verksamhet får JO en
inblick i hur myndigheterna använder hemliga tvångsmedel. En fråga som JO aktualiserat gäller den gråzon som finns mellan brottsprovokation och bevisprovokation. ej, och jag förstår inte varifrån den självbilden kommer, svarar chefs-JO Elisabet Fura på frågan om Sverige är världsbäst på mänskliga rättigheter. De nio åren som domare i Europadomstolen för mänskliga rättigheter har gett henne perspektiv. Sverige är inte sämst men heller inte bäst och alla kan bli bättre på mänskliga rättigheter menar hon. – När stater inför nya tvångsmedel framställs det alltid som nödvändigt och att det sker i ett vällovligt syfte. Så är det säkerligen många gånger också men jag tycker att vi alltför sällan ställer oss frågan om det inte finns mindre ingripande åtgärder för att nå samma syfte. Ett exempel där Elisabet Fura Elisabet Fura. onödigt långtgående ingripanden från samhället, staten. Diskussionen om övervakningssamhället har nu glidit över till att mer handla om vad enskilda gör mot varandra. – Pendeln har slagit över. Europadomstolen har slagit fast att staterna måste ge enskilda medel att freda sig mot andra enskilda. Det är rimligt men risken är att vi glömmer bort och inte ser på den statliga övervakningen med samma allvar. Därmed riskerar vi att förskjuta toleransnivån för vad staten får göra, befarar hon. Skyddet för integriteten bör och kan säkerligen förbättras ”Det finns en risk att vi blir fartblinda. Enstaka är tveksam till om myndigheternas befogenheter gått för långt är signalspaningen. Den utgör enligt hennes uppfattning ett mycket allvarligt och långtgående ingripande i privatlivet. – Det finns en risk att vi blir fartblinda. Enstaka händelser kan få lagstiftaren att alltför snabbt rusa iväg och glömma bort att det kan gå ut över andra grundläggande värden som integriteten och yttrandefriheten. Elisabeth Fura accepterar inte argumentet att det inte är enligt Elisabet Fura. Men hon är tveksam till om ny och utökad lagstiftning verkligen är bästa vägen för att komma åt det så kallade ”näthatet”. De möjligheter som befintliga lagar ger bör uttömmas först. Instagrammålet i Göteborg där händelser kan få lagstiftaren att alltför snabbt rusa iväg och glömma bort att det kan gå ut över andra grundläggande värden som integriteten och yttrandefriheten.” Elisabet Fura någon fara med övervakningen av internet för den som har ”rent mjöl i påsen”. President Obama borde under sitt Sverigebesök fått stark kritik för att han hävdade att USA inte är intresserat av vad vanliga svenskar säger till varandra. – Det avgörande är att möjligheten finns där, menar Elisabet Fura som befarar att när en möjlighet väl finns så kommer den förr eller senare att användas. Hon ser också en risk att till exempel register som upprättas för ett visst ändamål används även för andra syften. PENDELN HAR SLAGIT ÖVER Artikel 8 i Europakonventionen om integritetsskydd syftar i första hand till att freda den enskilde från omotiverade och ANVÄNDNINGEN AV HEMLIGA TVÅNGSMEDEL Tillstånd enligt 2007 års preventivlag åren 2008–2011 för polisen och Säkerhetspolisen Hemlig teleavlyssning och teleövervakning: Hemlig teleövervakning: Hemlig kameraövervakning: SUMMA: 34 115 20 8 143 Tillstånd enligt 2008 års utredningslag åren 2009–2011 för Säkerhetspolisen Hemlig teleavlyssning och teleövervakning: 86 Hemlig teleövervakning: Hemlig kameraövervakning: SUMMA: 64 23 173 Hemlig telefonavlyssning enligt rättegångsbalken per år 1983: 1993: 2003: 2010: 435 345 531 2 531 Advokaten Nr 8 • 2013 två unga flickor dömdes för grovt förtal är ett exempel. – Det finns de som sagt att så unga barn inte ska behöva figurera i en domstol. Men då glömmer man lätt de 38 offren för förtalet som måste kunna få upprättelse, förklarar hon. MÅSTE HA EN HELHETSSYN Justitieombudsmannen granskar myndigheterna efter anmälningar från enskilda, men också genom egna initiativ och inspektioner. – Genom vår verksamhet får vi en inblick i hur myndigheterna använder hemliga tvångsmedel. En fråga som JO aktualiserat gäller den gråzon som finns mellan brottsprovokation och bevisprovokation. Enligt gällande lag är det tillåtet för polisen att provocera någon att göra saker som bevisar att ett brott begåtts men inte att provocera någon att begå själva brottet. Jag menar att den gränsen bör göras tydligare i lagen, förklarar hon. Elisabet Fura har avgjort mål i Europadomstolen om just brottsprovokation, där domstolen slagit fast att man måste ha en helhetssyn över såväl en brottsutredning som den efterföljande rättegången för att avgöra om rättssäkerhetsgarantierna fungerat. Det måste tydligt framgå hur utredningen bedrivits och om det förekommit provokationer för