Advokaten 1
Fokus Övervakning Säkerhets- och integritetsskydd
snämnden Den har ett hopplöst namn, ett svårt uppdrag och levde fram till avslöjandet av registret över romer en synnerligen anonym tillvaro. S Sigurd Heuman. EBM kritiseras för avlyssnat advokatsamtal Ekobrottsmyndigheten (EBM) borde omedelbart ha förstört ett avlyssnat telefonsamtal, där en misstänkt talade med sin tidigare försvarare. Det uttalade SIN tidigare i år. SIN har, på eget initiativ, gått igenom tio avslutade ärenden där Ekobrottsmyndigheten i Stockholm använt hemliga tvångsmedel, bland annat teleavlyssning. SIN konstaterar i sitt uttalande att Ekobrottsmyndighetens hantering av hemliga tvångsmedel för det mesta är tillfredsställande, men pekar också på ett par brister. 36 äkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) startades 1 januari 2008. Uppgiften var då begränsad till att granska dels om brottsbekämpande myndigheter använder hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter i enlighet med lagar och andra bestämmelser, dels om Säkerhetspolisen följer gällande bestämmelser för sina register. – Det är ”trevligt” att vår verksamhet uppmärksammas, säger nämndens ordförande, före detta lagmannen vid Helsingborgs tingsrätt, Sigurd Heuman och markerar ordet trevlig eftersom omständigheterna som satt SIN i fokus får betraktas som allt annat än trevliga. Det register över kringresande som polisen i Skåne fört utreds nu av SIN. Normalt brukar SIN inte ha några problem att få information från den öppna polisen som nu även den står under nämndens tillsyn. – Även om jag har förståelse för att den pågående förundersökningen inte får störas av vår tillsyn tycker jag polisen kunde ge oss mer information. Det gäller bland annat frågan om varför registret upprättades, dess ändamål, samt vilken brottslighet som man ville bekämpa med hjälp av det, säger Sigurd Heuman. TENDENS TILL ÖKNING Han tycker också att polisen borde ha nämnt att registret fanns när SIN för några år sedan frågade landets polismyndigheter vilka register de förde. Registret med främst romer har lett till att antalet enskilda som vill att SIN ska granska om de finns i polisens register nu ökar. – Normalt får vi varje år in ett 60-tal framställningar från enskilda som till exempel vill veta om polisen behandlat uppgifter om dem på ett lagenligt sätt. Nu ser vi en tendens till ökning. Enligt Heuman leder denna granskning till omkring fem påpekanden per år. – I de flesta fall handlar det om att uppgifter inte gallrats, inte tagits bort, enligt gällande regler. Även om det sker sällan förekommer det också att vi hittar uppgifter om enskilda i registren som överhuvudtaget inte bort föras in. I vissa fall lämnar vi över ärendet till Justitiekanslern som får ta ställning till om personen ska få skadestånd för den felaktiga hanteringen. Åklagarna dokumenterar inte tvångsmedelsanvändning tydligt Det är vanligt att det inte framgår tydligt av förundersökningsprotokollet att hemliga tvångsmedel har använts i brottsutredningen. Det visar Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens (SIN:s) granskning tidigare i år. SIN har granskat hur 20 § förundersökningskungörelsen (1947:948) tillämpas. I bestämmelsen föreskrivs att beslut om uppgifter som rör användning av tvångsmedel ska antecknas i förundersökningsprotokollet. BRISTANDE KUNSKAP Antalet fall som SIN lämnat vidare till JK uppgår under de senaste åren till sex. Någon olaglig registrering som SIN upptäckt har inte blivit föremål för domstolsprövning. SIN:s huvudsakliga instrument för att få polisen att korrigera fel är påpekanden. – Polisen lyssnar. Men visst händer det att vi vid uppföljningar ser att dåliga rutiner eller felaktig hantering fortfarande förekommer. Det framstår som ett evighetsarbete. Ett sisyfosarbete att rulla stenen upp för berget gång på gång på gång. – Vi ska ha klart för oss att de lagar och föreskrifter som styr polisens registerhantering liksom användningen av hemliga tvångsmedel är komplicerade, säger Sigurd Heuman. Mycket av den felaktiga användningen beror på bristande kunskap enligt Heuman. Men det händer också att poliser ertappas med att ha gjort olagliga sökningar i registren över sina exfruars nya män och andra sökningar som inte har med tjänsten att göra. – Upptäcker vi något som vi tror kan vara en brottslig gärning så anmäler vi det till åklagare. Jag erinrar mig ett fall där en åklagare underlät att meddela en person att denne hade varit utsatt för hemlig kameraövervakning trots att åtal väckts mot personen, berättar Sigurd Heuman. VIKTIG RÄTTSSÄKERHETSGARANTI Registerhanteringen är känslig. Det handlar inte minst om Advokaten Nr 8 • 2013