Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Bland klövar och vingar
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Delta i debatten Skriv, högst 3 000 tecken (inklu
sive mellanslag) och mejla till: debatt@svenskjakt.se Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren. DEBATT Tekniska hjälpmedel – med eftertanke Nyligen klargjorde Naturvårdsverket att handhållna termiska hjälpmedel kan användas vid all jakt – dygnet runt. Beskedet väcker en mängd etiska frågor och följer på att man släppte mörkersiktena fria vid vildsvinsjakt. Den tekniska utvecklingen är snabb och lär inte stanna av. Det är hög tid att vi frågar oss vad vi vill att jakt ska vara. För mig är pyrschjakten på råbock en av årets höjdpunkter. Det är en jakt som sker på viltets villkor och allt som oftast slutar med att rådjuren upptäcker en innan man kommit till skott. Belöningen blir guppande rådjursrumpor som försvinner bort och en utskällning från närmaste grantätning. Då kan svordomarna osa! Men det gör ju också att det är lite speciellt när bocken väl ligger där. Att det inte är helt enkelt begränsar också uttaget, vilket långsiktigt garanterar en fin stam. Den teknologiskt inriktade jägaren kan undvika obehagliga överraskningar genom att skanna av hygget med en termisk enhet. Berövade sitt skydd av mörker, dimma och växtlighet blir rådjuren lätta att lokalisera, även innan de kommit ut ur skogsbrynet. Har man också en inbyggd avståndsmätare i kikarsiktet kan man plocka bocken i lugn och ro på långt håll. Detta utan att behöva försöka sig på en oviss ansmygning. Är det så vi vill ha det? Jag tror inte att det är praktiskt möjligt eller ens önskvärt att lagligen begränsa den tekniska utvecklingen. Termiska enheter har sin plats vid till exempel skyddsjakt, viltinventering och eftersök. Avståndsmätare kan ge säkrare skott och också ge vägledning om när man bör avstå från ett skott. Men om jägarkåren använder alla tillgängliga tekniska hjälpmedel hela tiden kommer vi att skjuta sönder våra vilt stammar. Precis det vi börjar se med vildsvinen nu. Och vad mer är, jag tror att jakten kommer att förlora mycket av sin själ. MÅRTEN WENDT Hjälper det med mer tall och bärris för att få tillbaka älgen, om det är jägarna som skjutit sönder stammen? funderar debattören. En sönderskjuten älgstam Även i norra Sverige, i marker med mycket tall och mycket bärris, är det ont om älg. Är det vi jägare som skjutit älgstammen sönder och samman? Vi är några jägare som försöker förkovra oss i ämnet betesbrist. Vi bor i Halland och här planteras nästan bara gran efter avverkning, men vi vill att det ska planteras mer tall för då kommer bärriset tillbaka. Det ger mer foder till viltet och det är ju ett bra läge för att satsa på tall, med de låga SAXAT OM JAKT Vargvänner bör acceptera ökad skyddsjakt Med tanke på att den svenska vargstammen vuxit rejält på 30 år är det absurt att inte större hänsyn tas till människors psykiska hälsa vid beaktande av skyddsjakt. Det är nödvändigt om vi vill ha en levande landsbygd med djurhållning. EU-kommissionen måste uppdatera direktivet och svenska domstolar borde anstränga sig att tolka det friare. Beslut om vargar som angriper tamdjur eller regelbundet uppvisar oönskat närgånget beteende borde inte behöva dras i juridiska långbänkar. [...] En mer liberal skyddsjakt på varg kan öka acceptansen för artens fortsatta utbredning i Sverige. Då krävs att EUkommissionen öppnar upp för rovdjursförvaltning som tar större hänsyn till lokala förutsättningar. Vi vargvänner får inte glömma SVENSK JAKT Nr 6 2023 att subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska tas på lägsta möjliga nivå, är en demokratisk grundsten i EU:s beslutsfattande. Det är globalt viktigt för världens rovdjur att EU-landet Sverige visar att det går att ha en livskraftig vargstam som samexisterar med människan. Essä av Jenny Sonesson i tankesmedjan Timbros nätmagasin Smedjan 12/4. 23 älgstammar vi nu har. Sedan kan man undra om det verkligen leder till älg stammens frälsning. Jag jagar också öster om Storuman sedan snart 20 år, och det jag funderar på är att där planteras endast tall och där är gott om bärris, men där finns ändå inga älgar. Är det inte så att det är vi jägare som skjutit älgstammen sönder och samman? ULF PETERSSON Herrgård, Getinge FOTO: ROLAND SVENSSON FOTO: KRISTOFFER PETTERSSON
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Blev av med vapnen
Svensk Jakt Rådjursdrev
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Handkikare
Svensk Jakt Vargens år
Svensk Jakt Redskapsboden
Svensk Jakt Kronförvaltning
Svensk Jakt Vattenrallen
Svensk Jakt Viltvård
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Hört, sett & läst
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer