Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Bland klövar och vingar
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Blev av med vapnen
Svensk Jakt Rådjursdrev
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Handkikare
Svensk Jakt Vargens år
Svensk Jakt Redskapsboden
Svensk Jakt Kronförvaltning
Svensk Jakt Vattenrallen NATURLIGT VIS Vattenralle
n är en riktig doldis i fågelvärlden. Fågeln visar sig ytterst sällan. I stället låter den ofta höra av sig inifrån vassbälten och tuvmarker, i synnerhet nattetid. När man någon gång har turen att se rallen, har man säkert hört den hundra gånger utan att ha sett den. Vasshavens dolda stämma – vattenrallen syns sällan men hörs desto oftare TEXT & FOTO KJELL-ARNE LARSSON S 58 umphöns är ett passande namn på den fågelgrupp som vattenrallen räknas till, bland närstående arter som småfläckig sumphöna och mindre sumphöna. Under häckningstiden lever dessa arter i näringsrika våtmarker med frodig vegetation, bland annat i slätt sjöar och kärrområden. Vattenrallen håller mest till i utbredda vasshav, starrmarker med höga tuvor och liknande miljöer, där fåglarna kan hålla sig gömda mest hela tiden. Den ymniga vegetation en får gärna vara avbruten av några öppna ytor och ha inslag av sälg eller andra buskar. Grunda vatten Vattenrallen föredrar ett vattendjup på några centimeter till ett par decimeter. Fågeln vadar och kilar fram mellan de höga stråna, ömsom springande och ömsom simmande. Benen är försedda med långa tår som gör det möjligt att gå i dy och gyttja. Ibland klättar rallen upp på växtligheten för att nå en smaklig insektslarv. Om man skrämmer upp en fågel kan den flyga upp och iväg med benen dinglande baktill, som en lite klumpig, förväxt kyckling. Det är delvis vattenrallens födoval som ställer kraven på dess miljö. Den äter bland annat insekter och deras larver, maskar, sniglar och musslor, samt iglar, små kräftdjur och spindlar. En del groddjur och fiskar kan också slinka ner, både i form av yngel och som fullbildade. Särskilt under höst och vinter kan rallen dryga ut med knoppar, skott och bär. Födan söks under den ljusa delen av dygnet och det är mestadels då rallen är aktiv. Men som sagt ger den sig oftast till känna genom sina läten. Det vanligaste låter ungefär som en grymtande – kanske missnöjd – gris, med några få stavelser där kraften i ljudet sänks tydligt på slutet. Hanen har också ett sångläte som i huvudsak hörs nattetid. Hans enträget hamrande ”kypp kypp kypp …” är ganska långt ifrån vad vi till vardags menar med sång, men för rallen fungerar det som sådan och väcker intresse bland honor i närheten. Ruvar tillsammans Herr och fru rall bygger gemensamt sitt bo inne i den höga vegetationen. De utnyttjar gärna en hop fjolårsvass som isen tryckt ner eller våröversvämningen tryckt upp och där vasstråna får bilda ett tak över boet. Paret turas om att ruva äggen och när ungarna väl är kläckta lämnar de snart boet. De är klädda i nästan kol svart dun. Cirka fem dygn gamla kan de redan leta föda själva, men tas om hand av föräldrarna i tre till fyra veckor. Vid fara kan en av föräldrarna ta en unge i näbben och flytta den till en säkrare plats. Vid ungefär två månaders ålder kan ungarna flyga och klarar sig då helt själva. Flyttfåglar Flertalet vattenrallar flyttar från Sverige på hösten. Inför flyttningen ändrar de sina vanor, från att hålla till nere i vegetationen och bara i nödfall lyfta och fly iväg på någon meters höjd, till att ta sig upp i toppen av sälgar och andra buskar. Därifrån tar vattenrallarna avstamp någon höstkväll för sin flyttning mot söder. Det är förvånande hur bra denna nattflyttare sedan kan flyga, till och med över Alperna på sin väg till länder kring västra Medelhavet och nordöstra Afrika. Men då dinglar inte vattenrallarna med benen, utan håller dem ändamålsenligt sträckta rakt bakåt. Eftersom rallarna flyttar nattetid syns de inte då heller, men sin vana trogen ger de sig till känna genom läten även då och man känner tydligt igen rallen på ljudet där uppe i mörkret. ‹‹‹ Nr 6 2023 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Viltvård
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Hört, sett & läst
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer