Advokaten 1
Aktuellt också bestämma att isländska staten beta
lar dessa. Vad arbetar du främst med och vilka är dina klienter? − Huvudinriktningen är svensk, isländsk och internationell familjerätt. Hälften av mina klienter är islänningar, antingen boende på Island eller i Sverige. Jag har även flera klienter med annan utländsk bakgrund vilka bor här i Sverige. Hur är det att vara advokat i SveMÅnadens adVokat sigrún landvall ”det handlar om sökandet efter rättvisa” sigrún Landvall är den enda isländska advokaten som är verksam i sverige. Vilka är de största skillnaderna mellan isländska och svenska rättsväsendet? − På Island finns tingsrätt och högsta domstol, men ingen mellaninstans motsvarande svenska hovrätten. Där saknas även förvaltningsdomstolar, varför alla typer av mål och ärenden avdöms i tingsrätterna. − Det behövs inte något prövningstillstånd till högsta domstolen på Island och där går det i princip att processa om vad som helst. Den enskilde kan om han eller hon så önskar företräda sig själv i HD. Alla advokater har rätt att processa i tingsrätten, men särskild behörighet krävs för att vara ombud i högsta domstolen. Några andra skillnader? − Island har haft en svag och outvecklad konsumentlagstiftning som emeller48 tid förbättrades när Island blev ett EESland. Det finns dock ännu ingen sambolag. En skillnad inom familjerätt gäller särkullbarn som bara kan begära att få ut 2/3 av sin laglott framför den arvsberättigade efterlevande maken. − I Sverige görs vårdnadsutredningar av personal på socialtjänsten som inte alltid har samma kompetens som psykologer. På Island måste parterna i bland bekosta egna psykologutredningar vid vårdnadstvister, vilket kan bli så dyrt att människor tvingas avstå från utredning. Nästa år införs en regel om att alla vårdnadstvister måste inledas med obligatorisk medling innan målet kan prövas i domstol. Domstolarna kan även begära att föräldrarna utreds, så därför anser jag generellt sett att Island har ett bättre underlag för sina domstolsbeslut i vårdnadstvister. Men är det inte en nackdel för den enskilde om utredningarna blir en ekonomisk fråga? − Det kan vara så, men domstolen kan ”Lite kuriosa är att isländska advokater har en cape likt den i England, när de uppträder i domstolen” rige jämfört med på Island? − Det är givetvis lättare att arbeta med sitt modersmål, men för övrigt är det inte så stor skillnad, förutom det jag sagt om processen. Domarna i tingsrätten avkunnas snabbare på Island, och att inget prövningstillstånd behövs till isländska högsta domstolen är bra. Lite kuriosa är att isländska advokater har en cape likt den i England, när de uppträder i domstolen. Då de framför saken står de i en talarstol framför domaren, vilket skapar ett visst allvar i rättssalen. Varför ville du bli advokat? − Jag har alltid varit intresserad av lag och rätt. Det handlar om sökandet efter rättvisa, helt enkelt! Du är ledamot i såväl det isländska som det svenska advokatsamfundet, vad skiljer dem åt? − Inte mycket. Men det var enkelt och obyråkratiskt att registrera sig i det svenska eftersom jag redan var ledamot i isländska advokatsamfundet. Dessutom är ansvarsförsäkringen inkluderad i medlemsgiften här, vilken den inte är på Island. Du är den enda isländska advokaten verksam i Sverige, stämmer det och hur kom det sig att du hamnade här? − Det är riktigt. En gång träffade jag en trevlig svensk man på planet hem till Reykjavik och på den vägen är det. Jag har bott här sedan 1995. Hur trivs du i Sverige? – Jag älskar Sverige och Stockholm. Det är roligt med mångfalden, alla nationaliteter som finns här, och alla man kan få som klienter. Ibland kan jag sakna spontaniteten på Island, här i Sverige är man väldigt mycket för att planera allting. Per Johansson Advokaten Nr 8 • 2012