Advokaten 1
Nyheter Utpressning slår mot kontantföretag utpre
ssning är vanligare inom kontantintensiva branscher, där svartarbete förekommer och där det finns kontaktytor mot kriminella. det visar en studie publicerad av brottsförebyggande rådet (brå). Det aktuella målet handlar bland annat om handel med cirka 700 kilo kokain. Åklagarna förnekade dock länge att det funnits någon sändare. Så småningom ändrade sig åklagaren och medgav att det fanns en GPS, men att uppgifterna från den sekretessbelagts av det andra landet i operationen. – Åklagaren har farit med osanning, och hon har gjort det under lång tid. Det har möjligen lett till att uppgifterna slängts, vilket kan innebära en rättsförlust för min klient, säger Johan Eriksson, och fortsätter: – Jag misstänker att GPSuppgifterna visar att ensamseglarens uppgifter om var han varit stämmer. När uppgiften om att det faktiskt fanns en GPS kom fram i början av oktober skrev Johan Eriksson och samtliga de övriga försvararna till chefen för den ansvariga åklagarkammaren, med en begäran om att de tre åklagarna skulle bytas ut. Enligt advokaterna har åklagarna genom att, som advokaterna anser, ljuga om GPS:en förbrukat allt sitt förtroende. Kravet på entledigande möttes också det av nekanden. de ansVarIga ÅkLagarna förnekar bestämt att de skulle ha ljugit. Enligt dem har försvaret frågat om den amerikanska myndigheten DEA placerat en GPSsändare på båten, vilket inte har skett. Det är i stället ett annat land som placerat sändaren där, något som åklagarna först varit förhindrade att nämna av internationella sekretessregler. Efter påtryckningar på det andra landet har åklagarna till slut ändå fått tillstånd att berätta om sändaren. I övrigt skriver de tre åklagarna i ett skriftligt svar till tidskriften Advokaten att de ”som ett principiellt ställningstagande valt att inte föra den aktuella processen i massmedia”, och de avstår därför från ytterligare kommentarer. Narkotikamålet pågår fortfarande vid Stockholms tingsrätt. Enligt Johan Eriksson är stämningen nu irriterad, och det är svårt för advokaterna att fullgöra sina uppgifter. – Det här är en extremt svår situation som försvarare. Den sätter också fingret på att vi har en ofullständig insynslagstiftning, säger Johan Eriksson, som efterlyser ett system där parterna kan vända sig till en utomstående domare för att få en bedömning av jävs och sekretessfrågor. FörsVararna pLanerar också att få saken ytterligare prövad efter förhandlingen. – Så snart den rättsliga prövningen är avslutad så går vi till JO med detta. Det här handlar om en extremt viktig rättssäkerhetsfråga. Det går inte att bedriva ett försvar utan att få tillgång till materialet, fastslår Johan Eriksson. UÖ Det är främst företag inom byggbranschen, restaurang näringen samt småbutiker som drabbas av utpressning, enligt studien. I 59 procent av de studerade förundersökningarna tillhör utpressaren grupperingar inom organiserad brottslighet. I dessa miljöer används utpressning som inkomstkälla och för att vinna status. En form av utpressning är så kallad beskyddarverksamhet. I Sverige antar den två former, problemlösning och ”försäkringar”. Oavsett form visar studien att det är riskfyllt att börja betala eftersom det snarare leder till fler utpressningskrav. Exempel finns där ”beskyddarna” tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar. Utpressare använder subtila hot och anspelningar på företagarens privatliv för att skrämmas och få företagaren dit de vill, medan våld är ovanligt. rÅd tILL Företagare: presenteras ler avyttra finansiella instrument som informationen rör. För att leva upp till dessa regler kan det vara bra att ha särskilda bestämmelser för advokatbyråns anställda om värdepappershandel. en arbetsgrupp under ledning av chefsjuristen Maria Billing har Advokaten Nr 8 • 2012 nu på generalsekreterarens uppdrag arbetat fram en vägledning avseende frågor som berör advokatens hantering av insiderinformation. Vägledningen tar upp olika frågor som berör hantering av insiderinformation. Till vägledningen finns också en konkret checklista avseende rutiner för hantering av insiderinformation, liksom exempel på hur regler avseende handel med finansiella instrument och hantering av insiderinformation kan se ut på en advokatbyrå. Förslaget har behandlats av styrelsen, som har fastställt vägledningen. UÖ 1) Betala inte utpressningskraven. Den som betalar visar att det finns pengar, att man är påverkningsbar och att kravet från utpressaren är ”legitimt”, och samtidigt dras man in i en gråzon som ökar risken för nya påverkansförsök. 2) Polisanmäl händelsen. Förutom att man kan få hjälp från polisen är det ett tydligt sätt att markera för utpressaren att man inte accepterar kravet. Dessutom tyder studien på att de företagare som polisanmäler har lättare att bearbeta händelsen och därför mår bättre än de som försöker lösa situationen på egen hand. Läs studien på Brås webbplats www.bra.se. 7 foto: istockphoto