Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Den besvärliga juristen varför har vi
så många myndighetsskandaler i Sverige? Transportstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Riksrevisionen och Göteborgs stad, för att nämna några förvaltningskriser på senare tid. Av efterspelet som följer en myndighetsskandal får vi veta att kriser uppstår därför att någon eller några personer begår oegentligheter. Generaldirektören vid Transportstyrelsen sparkades (men fick upprättelse i Arbetsdomstolen!). Det väcktes åtal om mutbrott och grov trolöshet mot huvudman i korruptionsfallet vid Statens fastighetsverk. Vid Riksrevisionen avgick alla tre revisorerna efter anklagelser om jäv och nedlagda granskningar i strid mot reglerna. Ansvarsutkrävandet har individualiserats. Individualiseringen gäller också ansvaret i stort, vilket märks i det medieljus som enskilda myndighetsföreträdare nu får i samband med coronakrisen. Problemet med ansvarets individualisering är inte det skarpa ansvarsutkrävandet – för det behövs. Problemet är istället att när det enbart handlar om det individuella ansvaret passerar strukturella utmaningar obemärkt förbi. en särskilt viktig strukturell utmaning, som likt en röd tråd löper genom alla myndighetsskandaler, är nedprioriteringen av rättsstaten inom offentlig förvaltning. För muthärvan i Göteborg, som briserade 2010 men som pågick långt innan dess, hade en förvaltningsorganisation utvecklats där granskning, revision och juridik sågs som något besvärligt. Den omhuldade ”Göteborgsandan” suddade ut gränserna mellan politiken och förvaltningen. I Granskningskommissionens utmärkta rapport, på uppdrag av Göteborgs stad, läser vi att regelefterlevnad, integritet och offentligt etos kom i skymundan för ett entreprenörslikt ledarskap. En ”antibyråkratisk kultur” hade vuxit fram. Sjutton år senare konstaterar den statliga utredningen efter Transportstyrelsens säkerhetshaveri, att en god förvaltningskultur utmanats av normer om entreprenörskap som liknar den privata sektorn. Och efter mutskandalen vid Statens fastighetsverk 20 RICHARD SANNERHOLM En särskilt viktig strukturell utmaning, som likt en röd tråd löper genom alla myndighetsskandaler, är nedprioriteringen av rättsstaten inom offentlig förvaltning. Det skriver Richard Sannerholm, jur. dr, forskare och avdelningschef vid International Legal Assistance Consortium (ILAC). I början av året utkom han med boken Rättsstaten Sverige. Skandaler, kriser, politik (Timbro förlag). skriver Statskontoret att en god förvaltningskultur saknades. så varför saknas en god förvaltningskultur vid många myndigheter och kommuner? Det finns inget enkelt svar eftersom en försvagad förvaltningskultur sker gradvis med små avvikelser över tid. Det är en förklaring till varför det är svårt att upptäcka en försämring av förvaltningskulturen, och varför ansvarsutkrävandet stannar vid det individuella, det synliga och hanterbara. Men två huvudorsaker till en försämrad förvaltningskultur är värda att belysa. Den ena är att offentlig förvaltning är sprängfylld med svårlösta målkonflikter. Förvaltningspolitik och styrning är omvittnat svårt, nästan en konstform. Offentlig förvaltning har regelbundet genomgått (eller tvingats genomlida, beroende på hur man ser det) vågor av reformer: new public management, resultatstyrning och nu – tillitsbaserad styrning. Att stärka rättsstaten och rättssäkerheten har sällan varit centrala mål i vågorna av förvaltningsreformer. Den andra orsaken är att kommuner och myndigheter verkar anse att rättsstatens praktiska och verksamhetsADVOKATEN NR 5 • 2020 FOTO: MIKAEL EISEN