Advokaten 1
dvokatens arbete och uppdrag bygger på förtroende
. Först och främst klientens förtroende förstås. Men advokatens roll och särskilda ställning vilar också tungt på förtroende från rättssamhällets övriga aktörer, från makthavare och från allmänheten. Redan den första paragrafen av de vägledande reglerna om god advokatsed tar upp vikten av förtroende, och stadgar: ”En advokat skall uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls.” Under hösten 2019 och våren 2020 har just förtroendet för advokatkåren diskuterats flitigt, både i medierna och inom kåren. I centrum av diskussionen hamnade några uppmärksammade publiceringar i sociala medier och en rapvideo inspelad i en rättssal. Men även klimatet i rättssalen och hur advokater egentligen får marknadsföra sig avhandlades. Även många advokater reagerade starkt mot vad som ansågs vara en ny ton och mer aggressiv attityd från vissa kollegor. I Advokaten nr 2 2020 resonerade brottmålsadvokaten Patric Lindblom om hur även förmågan att tillvarata klientens intressen är beroende av förtroende. ”För att nå för klienten bästa möjget gör förhoppningsvis att domstolen känner ett visst förtroende för advokaten, vilket i sin tur leder till att domstolen har lättare att ta till sig advokatens argumentation. Vilket gynnar klienten”, skrev Lindblom. HOPPAS PÅ SUND DEBATT Startskottet för höstens debatt var en debattartikel av kammaråklagare Lisa dos Santos, där hon kritiserade vissa brottmålsadvokaters aggressiva marknadsföring och tonläge i rättssalen. Lisa dos Santos berättar att hon fått mycket positiv respons på sitt inlägg från såväl poliser, åklagare och misstänkta, som advokater. – Många ville dela sina historier med mig, där man upplevt att advokater inte hållit sig till sin etik, säger Lisa dos Santos. Lisa dos Santos understryker att hon bara kan uttala sig om brottmålsadvokater, och att hon har ett stort förtroende för många enskilda skickliga och professionella advokater. Andra, som tillhör samma advokatkår, är förtroen”Jag väckte några frågor till liv och hoppas att det kan leda till en fortsatt sund debatt, viss självrannsakan och en gemensam strävan efter ett gott rättsklimat.” lisa dos santos liga resultat är det en klar fördel om mottagaren av advokatens budskap, det vill säga domstolen, har en positiv bild av advokaten ifråga men även av advokatkåren i stort. Positiv bild i bemärkelsen att advokaten är påläst, uppträder sakligt och professionellt, och allra helst också att han beter sig anständigt och inte låter sina egna känslor ta över i rättssalen. Detsamma gäller naturligtvis även för åklagare. Allt detta sammantaDEBATTEN OM FÖRTROENDET FÖR ADVOKATERNA En av de hårdaste rösterna i debatten var kammaråklagare Lisa dos Santos. I en debattartikel i Aftonbladet i oktober anklagade hon brottmålsadvokaterna, i alla fall de manliga, för att ha övergett etiken och att marknadsföra sig med hjälp av gangsterromantik. Som exempel tog hon en advokats radioreklam med skottlossning i bakgrunden och olika inlägg i sociala medier. dos Santos anklagade också försvarsadvokaterna för att ägna sig åt ”hätsk jargong, personangrepp, härskarteknik och rent tjafs” i stället för sakfrågor i rättssalen. 26 26 Debatten ledde till att Advokatsamfundets styrelse i december kom med ett vägledande uttalande om användning av sociala medier i marknadsföringssyfte. I uttalandet skriver styrelsen bland annat att en advokat ”ska vara förvissad om att hans eller hennes användande av sociala medier inte negativt påverkar klienters, motparters, domstolars eller allmänhetens förtroende för advokaten eller advokatkåren som helhet”. Några månader senare hakade Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi på kritiken och hävdade att vissa advokater ”lismar för brottslingar”. Arpi tar bland annat upp en omtalad video med rapparen Z.E, inspelad i en rättssal med advokater och jurister från några etablerade brottmålsbyråer som statister. Ivar Arpi fick senare ändra vissa uppgifter i sin ledartext, efter att Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander pekat på flera felaktigheter. I sitt svar på generalsekreterarens replik stod dock Arpi fast vid sin kritik mot dels vissa advokater, dels Advokatsamfundet, som han ansåg slöt leden och vände taggarna utåt i stället för att ta tag i problem i kåren. ADVOKATEN NR 5 • 2020 det lägre för. – Ibland upplever jag att samfundet lutar sig tillbaka på principer som inte riktigt efterlevs i verkligheten, och att det inte alltid finns en verkningsfull motkraft när dessa inte följs, säger hon, och tillägger att etiska övertramp drabbar den egna kåren hårt, där advokater plötsligt inte kan konkurrera på samma villkor. Frågan om hur förtroendet ska återupprättas diskuteras bäst inom advokatkåren, anser Lisa dos Santos, som dock har en fundering kring samfundets organisation. – Från där jag står kan jag tycka att Advokatsamfundet rymmer otroligt många skilda arbetsområden. Kanske borde det finnas en del av samfundet som huvudsakligen svarar för frågor som berör brottmålsadvokater, säger hon. Förhoppningen nu är ett gott samtal, snarare än ställningskrig mellan åklagare och advokater.