Advokaten 1
Advokatsamfundet har en omfattande och kontinuerl
ig verksamhet som riktar sig till ledamöterna, bland annat kommer en ny, aktualiserad upplaga av regelsamlingen Regler för advokatverksamhet ut i augusti 2020. – De som lyckades få igenom åttonde kapitlet i rättegångsbalken är värda all beundran. De kunde just genom att visa att de var förtroendeingivande övertyga lagstiftaren att advokaten ska få spela en obunden roll i det svenska samhällslivet, påpekar Kjell Åke Modéer. Rättegångsbalkens advokatroll är alltså både en frukt av advokaters arbete och ett slags kvitto på det förtroende som advokatkåren åtnjöt, och åtnjuter, anser Kjell Åke Modéer. Men samhället fortsatte att förändras, och med det advokaternas verksamhet. När såväl klientföretag som advokatbyråer växte sig allt större påverkades också relationen mellan advokat och klient, påpekar Kjell Åke Modéer. Det blev helt enkelt mer komplicerat att bygga personligt förtroende, men även att utkräva ansvar, menar Kjell Åke Modéer. – Det individuella förtroendet är något man bygger upp genom advokatbyråerna. Det kollektiva förtroendet är det som visas genom Advokatsamfundet, säger Kjell Åke Modéer, som tillägger: – Därför är det väldigt viktigt att Advokatsamfundets ledning också på skilda sätt synliggör detta. listan. Ingen direkt förtroendekris alltså, även om det förstås är svårt att säga exakt hur siffrorna ser ut i dag. Lennart Svensson, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet och professionsforskare, har som mediekonsument följt diskussionen om advokaternas agerande. Han talar om manlig jargong och beklagar att några få män riskerar att påverka ryktet för en hel profession. Däremot visar forskningen att för”Det individuella förtroendet är något man bygger upp genom advokatbyråerna. Det kollektiva förtroendet är det som visas genom Advokatsamfundet. Därför är det väldigt viktigt att AdvokatFÖRTROENDE GANSKA STABILT Hur är det då ställt med förtroendet för advokaterna i dag? Ja, rena data om förtroendet för advokatkåren visar sig vara svåra att finna. Vid fyra tillfällen har dock Institutet för samhälle, opinion och massmedia (SOM) tagit med advokater i sin årliga undersökning av förtroendet för olika institutioner och yrkesgrupper. Vid samtliga tillfällen hamnade advokaterna strax under mitten, med en något längre förtroendesiffra än genomsnittet för de undersökta professionerna. Något senare, 2015, presenterade en mäklarfirma sin, betydligt mindre, undersökning av förtroendet för olika yrkesgrupper. Advokaterna hamnade då på tredje plats, dock långt efter läkare och poliser som toppade FÖRTROENDET FÖR ADVOKATERNA Institutet för samhälle, opinion och massmedia (SOM) undersöker sedan 1996 förtroendet för olika yrkesgrupper i samhället. Advokater fanns med i fyra undersökningar, 1995, 2000, 2010 samt 2012. 1995 fick advokaterna betyget 3,14 på en femgradig skala när människor svarade på frågan om hur stort förtroende de hade för olika yrkesgruppers sätt att sköta sitt arbete. I toppen hamnade tandläkare med betyget 4,06 följda av läkare med 3,97. Minst förtroende knöts till ADVOKATEN NR 5 • 2020 ekonomer (2,94) och psykologer (2,93). Genomgående uppgav personer med högre utbildning och SACOmedlemmar ett större förtroende för alla professionerna. Förtroendet för advokaterna ökade kraftigt mellan 1995 och 2010, särskilt bland övriga professionella. Även förtroendet för de övriga grupperna ökade dock, vilket gjorde att advokaterna fortsatte att ligga under mitten i listan. Även i undersökningar riktade till olika professioner hamnar advokater kring mitten. Mäklarfirman Fastighetsbyrån presenterade 2015 resultaten av en riksrepresentativ undersökning där 1 000 personer fått uppge om de hade förtroende för olika yrkesgrupper. I undersökningen uppgav 22 procent av de svarande att de kände förtroende för advokater. Advokaterna kom därmed på tredje plats, dock långt efter läkarnas 52 procent och polisernas 50 procent. I botten av listan hamnade politiker och bilhandlare med vardera 3 procents förtroende. samfundets ledning också på skilda sätt synliggör detta.” kjell åke modéer troendet för olika professioner generellt är ganska stabilt och inte svänger särskilt mycket utifrån enstaka händelser. – Jag tror inte att de här affärerna har skadat yrket så mycket som man kan förledas att tro. Det ska mycket till för att en hel yrkeskår ska ta skada, säger han. Lennart Svensson tillägger att han bara känner till ett exempel där en enskild yrkesutövares agerande dragit en hel kår i smutsen: en läkare i Storbritannien som på egen hand dödade mellan 200 och 300 personer. – Det skadade faktiskt hela yrket en ganska lång tid framöver. Annars har det mindre betydelse än man tror. Sociologiprofessorn Bengt Larsson har studerat förtroendet för revisorer, en yrkeskår som har vissa likheter med advokaterna. Precis som advokatrollen byggde revisorns ställning länge på ett personligt förtroende, där revisorer utsågs utifrån sina rent personliga egenskaper. Med en växande kår av revisorer har förtroendet kommit att bli mer opersonligt. I stället för den enskilda revisorns personliga värderingar och kompetens kopplas förtroende, enligt Larsson, till gemensamma värden. Relationen har ersatts av regler och normer, utbildningskrav, oberoende från staten liksom förekomsten av kontroll och disciplinåtgärder. Förtroendet har alltså institutionaliserats. Grunden är dock densamma, eftersom institutionerna syftar till att säkerställa att revisorn är en hederlig och pålitKjell Åke Modéer. » 29 29 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM