Advokaten 1
» lig person, som respekterar lagstiftningen och
kårens kärnvärden, som tystnadsplikt och oberoende. KÄNNEDOM ÖKAR FÖRTROENDET Även Lennart Svensson betonar den interna kontrollen som en viktig grund för förtroende. Kontrollen står, enligt honom, på två viktiga ben: de etiska reglerna och disciplinnämnden, och den kollegiaLennart Svensson. la kontrollen ute på arbetsplatserna. – Städar framför sin egen dörr, det gör man framför allt på kontoret. Jag skulle vilja kalla det för kontorskultur, säger Svensson. Han tillägger att Advokatsamfun”Vår personliga kännedom om det skött sin del av kontrollen bra i de ärenden han följt. Frågan är, menar han, bara om allmänheten ser och känner till disciplinåtgärderna på samma sätt som de ser övertrampen. Kommentaren om vad allmänheten känner till om advokater och kårens disciplinära system pekar mot en viktig insikt i forskningen om förtroende för olika professioner. Förtroende bygger nämligen på kunskap om aktören. Kunskapen kommer från olika håll: dels egna erfarenheter, dels andras uppgifter, inte minst mediernas. Här skiljer sig advokatkåren från många av de grupper som toppar förtroendeligan, som tandläkare och sad i jämförelse med andra professioner. Det gör ju också att vi är mycket mer beroende av mediernas rapportering än för en del andra yrken, säger han. Han bedömer därför att en studie enbart bland advokaternas klienter eller andra som har personliga erfarenheter av advokater skulle ge andra resultat – kanske mer negativa, men mest troligt mer positiva. – Man kan också se att föräldrar till skolbarn har både mer positiv och mer kritisk inställning till skolan än andra. Men oftast har de som har kännedom om ett yrke också en positivare hållning till yrket, fastslår Lennart Svensson. advokater är begränsad i jämförelse med andra professioner. Det gör ju också att vi är mycket mer beroende av mediernas rapportering än för en del andra yrken.” lennart svensson katerna har en mer synlig roll i samhället, men också är mer ifrågasatta. Från slutet av 1980talet växte där bilden fram av advokaten som materialistisk, ja närmast girig, påpekar rättshistorikern Kjell Åke Modéer. Advokatbyråernas fokus på vinst och debiterbara timmar väckte också motreaktioner. Vid mitten av 1990talet publicerade juristen Anthony Kronman, professor vid Yaleuniversitetet, boken The Lost Lawyer. Han beskriver en advokatkår i kris som förlorat sin professionella identitet, och efterlyser en återgång till värdena från vad han kallar the lawyerstatesman. The lawyerstatesman målas upp som en jurist som värderar gott omdöme och god förmåga till avvägningar och beslut framför rent teknisk kompetens. Oberoendet är grundläggande i den professionella identiteten hos Kronmans idealadvokat. Just oberoendet gör denne kapabel att se till klientens men också det allmännas bästa framför egen vinning. En gissning är att Kronmans resonemang inspirerat Jonathan läkare, påpekar Lennart Svensson. – Vår personliga kännedom om advokater är begränVÄGLEDANDE REGLER OM GOD ADVOKATSED (VRGA) REGEL 1 En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten skall som en oberoende rådgivare företräda och tillvarata klientens intressen, inom ramen för gällande rätt och god advokatsed. Advokaten får inte låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar eller obehag eller av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter. En advokat skall utöva sin EN FÖRLORAD ADVOKATKÅR Kunskap är alltså en viktig grund för förtroende. Samtidigt har samhällsutvecklingen gjort att advokater blivit mer anonyma för allmänheten. Så hur kan nu förtroendet stärkas? Den frågan har diskuterats livligt i USA, där advo30 30 verksamhet med integritet och på ett sätt som främjar det goda rättssamhället. En advokat skall uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. Goldsmith, generalsekreterare i den europeiska advokatorganisationen CCBE 2002–2015 och i dag styrelseledamot i Law Society of England and Wales. Goldsmith talade under sin tid som generalsekreterare, och även i dag i Law Society, kraftfullt för advokatkårens engagemang för rättsstaten. Goldsmiths period som generalsekreterare präglades starkt av hårdare statlig reglering av advokatkåren framför allt i Storbritannien, men även i andra europeiska länder. Jonathan Goldsmith beskriver i en artikel hur marknadstänkandet har segrat och hur ekonomism förutsätts styra alla professioners beslut. Konsekvensen blir att advokaternas självreglering ifrågasätts, enligt tankegången ”om inte taxichaufförerna får reglera sin egen verksamhet, varför ska advokaterna få det?” När advokatens privilegier och särställning ifrågasätts på marknadsekonomiska grunder måste advokaterna motivera sin ställning på annat sätt, hävdade Jonathan Goldsmith. – Advokaters verksamhet kännetecknades tidigare av ”förtroende” som i sin tur grundades i det förhållandet att advokatverksamheten reglerades. Men nu har detta ”förtroende” i stället kommit att förlöjligas. Och på så sätt har advokatkåren tvingats söka, i blindo och utan att koordinera detta mellan ADVOKATEN NR 5 • 2020