Advokaten 1
Johan Eriksson beskriver det som att åklagarna pa
ssat på när de olämpliga publiceringarna i sociala medier kom upp, och gjort en framstöt mot advokaterna. – Ingen ska bete sig dåligt i domstolarna, men jag skulle säga att åklagarna också har ett förtroendeproblem som har växt under lång tid, sammanfattar Eriksson. Han beskriver konflikterna som ett slags ställningskrig mellan försvarsadvokater och åklagare. Inte så konstigt kanske, eftersom åklagare och försvarare står emot varandra i rättssalen. – Men jag tycker inte att man behöver ha det. Jag tycker att vi har olika roller, och att vi ska bete oss rimligt emot varandra ändå. Det har jag gjort i hela mitt yrkesliv – med klienten som första prioritet förstås, säger Johan Eriksson. Den hårda tonen mellan åklagare och advokater i rättssalarna har uppmärksammats flera gånger under de senaste tio åren. 2016 tog Advokatsamfundet och Riksåklagaren tillsammans fram en uppförandekod för att minska spänningarna mellan grupperna. Både Britt Louise Marteleur Agrell, som suttit i disciplinnämnden tidigare, och nämndens ordförande Börje Samuelsson berör motsättningarna mellan försvarsadvokater och åklagare, och finner den olycklig. – Där är försvarsadvokaterna definitivt inte ensamt – Det andra benet är att varenda advokat i vardagslag, varenda dag, måste agera så att förtroendet kan upprätthållas. Här är förstås etiken central. Kanske ska varje dag på advokatbyrån rent av inledas med läsning av punkten 1 i de vägledande reglerna, föreslår Börje Samuelsson. Tanken på daglig läsning är förstås delvis ett skämt. Men samtidigt handlar det om en princip som måste sitta i ryggmärgen på varje advokat, anser Samuelsson. – Vill man inte ha det, så kanske man ska bedriva sin yrkesverksamhet under någon annan titel än advokat. Det är helt ok. Men då får du inte vara advokat. Även Silvia Ingolfsdottir Åkermark lyfter fram etiken, som alla de intervjuade advokaterna. Hon skulle vilja se ännu mer utbildning kring etiken kring marknadsföring och sociala medier i den obligatoriska utbildningen inför advokatexamen, men kanske också ett obligatoriskt etikinslag i den professionella vidareutbildningen som advokater ska genomgå. Också Britt Louise Marteleur Agrell är inne på tanken om etikinslag i den obligatoriska fortbildningen. Utbildning av domare och åklaSilvia Ingolfsdottir Åkermark. gare om advokatrollen och advokatetiken är andra förslag som enligt Silvia Ingolfsdottir Åkermark skulle kunna stärka förtroendet. ansvariga. Mitt intryck är att åklagarsidan har ett lika stort ansvar för den uppkomna situationen, fastslår Börje Samuelsson, och fortsätter: – Att få till stånd en vettig stämning i brottmålsprocessen skulle säkert vara till gagn för förtroendet för advokatkåren i största allmänhet. FINNS INGEN QUICK FIX Förtroendet för advokaterna är inte akut hotat, men visst finns det orosmoment. Så kan kanske advokaterna summeras. Men vad kan nu advokaterna och samfundet göra för att säkra förtroendet för framtiden? Disciplinnämndens ordförande Börje Samuelsson har tänkt mycket på detta. Han tror att lösningen står på två ben. – Det ena är hur samfundet agerar, och då menar jag inte i förhållande till advokater, utan hur ledningen agerar i tvintervjuer, tidningsartiklar och sådana saker, säger Samuelsson och tillägger att detta görs på ett utmärkt sätt redan i dag. ADVOKATEN NR 5 • 2020 – Och så att samfundet vågar ta debatten, som man har gjort. Att man förklarar juridiska frågor i medierna också. Stå upp för vår kår, det tror jag skulle hjälpa mycket, säger hon. Men även disciplinnämndens verksamhet är viktig att peka på och att sprida kunskap om, fastslår Britt Louise Marteleur Agrell. Hon var själv med när reformen med allmänhetens representanter i nämnden genomfördes. – När det bara var advokater i nämnden sades det att advokaterna sitter och håller varann om ryggen. Nu har vi tre representanter utsedda av regeringen som sitter med, och det ger en helt annan legitimitet åt disciplinnämnden, säger hon. Johan Eriksson har sin bild klar. Det finns inga snabba lösningar, påpekar han. – Har förtroendet naggats så finns bara ett sätt att återfå det, att under lång tid ta hand om sitt förtroende och sköta det. Det går inte med någon reklamkampanj eller någon annan quick fix, utan vi måste alla tänka igenom det här och försöka se till att alla, så gott vi kan, inte hamnar fel. ¶ Lagmannen, riksåklagaren och överåklagaren – vänd! » 35 35 Tidskriften Advokaten har sökt ett par av de advokater som publicerat uppmärksammade inlägg i sociala medier. Advokaterna har dock avböjt medverkan, eftersom de nu vill lägga saken bakom sig.