Advokaten 1
DEBATT Att kvälja ett beslut Det sägs att man int
e ska kvälja dom, och det gäller sannolikt också beslut från disciplinnämnden, men jag ställer mig frågande till ett sådant beslut. Det skriver advokat Mikael Niklasson. B eslutet meddelades den 19 mars 2020 och refererades i Dagens Juridik den 21 april 2020. Bakgrunden i korthet var att en advokat hade företrätt en asylsökande. Den sökande hade fått avslag i Migrationsdomstolen. Målet hade avgjorts på handlingarna. Advokaten hade enligt uppgift skickat brev till sökanden med kopia av domen och sökt nå denne per telefon. I brevet från advokaten stod det att sökanden måste höra av sig och skriva på en fullmakt om han önskade överklaga och advokaten hade också angett tidsfristen för att ansöka om arbetstillstånd. Brevet kom inte i retur och advokaten fick inte tag på sökanden per telefon. Disciplinnämnden konstaterade att advokaten inte förvissat sig om huruvida A ville överklaga Migrationsdomstolens dom. Nämnden fann att hon härigenom allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat och tilldelade henne varning. Frågan man ställer sig är vad advokaten kunde ha gjort mer eller bättre. det ska först sägas att det i de allra flesta fall inte är något större problem huruvida man som ombud ska överklaga eller inte. Klienten brukar själv höra av sig eller svara på brev, telefon eller epost och ange om vederbörande önskar överklaga. Exempel på klienter där det oftast är ganska lätt att få besked är bolag i civiltvister eller personer med stabila förhållanden i familjemål eller brottmål. Problemet rör det fåtal fall då man trots försök inte får kontakt med sin klient eller inte får ett bestämt besked huruvida denne öns40 DEBATTÖREN Mikael Niklasson är advokat vid Activa advokaterna i Helsingborg. Han arbetar med inriktning på brottmål. kar överklaga en dom eller ett beslut exempelvis i brottmål eller migrationsmål. Många tilltalade i brottmål byter mobilnummer ofta och advokaten blir kanske inte alltid underrättad om nummerbytena. Särskilt inte om det är en klient som man företrätt bara vid något enstaka tillfälle. En del tilltalade saknar också fast bostad och flyttar runt bland kompisar. Många asylsökande är skrivna på en adress dit de får sin post men bor på en annan adress. Jag har själv skrivit till en sökande i ett migrationsärende på den adress han uppgett för Migrationsverket och långt senare fått besked att han inte kontrollerat sin post på flera månader. Med tidigare långa handläggningstider i migrationsärendena hände det att man som biträde inte hade någon kontakt alls med sökanden under mer än ett års tid. alternativet för att skydda sig som advokat om man inte får kontakt med sin klient efter ett negativt beslut kan vara att överklaga alla domar och beslut som går klienten emot och sedan anstränga sig intensivt exempelvis i hovrätten för att få in en fullmakt eller ett besked att klienten inte ville överklaga. Jag föreställer mig att advokaten inte skulle bli klandrad om hovrätten skrev av ett mål som överklagats från tingsrätten för att advokaten, trots flera försök, inte lyckades få in en fullmakt. Det skulle emellertid innebära omfattande merarbete för många advokater och domstolar. När det gäller migrationsärenden är frågan rätt enkel. Har man som sökande fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd har beslutet gått en emot. Biträdet kan då överklaga migrationsdomstolens dom och hoppas på att ärendet tillhör den enda procent som får prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Oftast täcker fullmakten även ett överklagande till Migrationsöverdomstolen. Däremot kan det vara svårt att ange grunderna för prövningstillstånd om man inte får kontakt med sökanden. i brottmål är det inte lika enkelt. Har den tilltalade förnekat brott, åklagaren yrkat på fängelse och påföljden bestämts till skyddstillsyn, kan man diskutera huruvida det är en given utgångspunkt att domen ska överklagas trots avsaknad av instruktioner från huvudmannen. Överklagar man som advokat en sådan dom, och åklagaren också överklagar, riskerar klienten en hårdare påföljd i hovrätten. Finns det skadeståndskrav i målet som delvis bifallits kompliceras frågan ytterligare. Det är orimligt att begära att en advokat skulle överklaga de brottmålsdomar, där vederbörande inte fått tag på klienten, först på kvällen sista dagen innan överklagandetiden gått ut för att på så sätt riskera enbart ett anslutningsöverklagande. det jag efterlyser från samfundet är handfasta råd hur man ska agera om ADVOKATEN NR 5 • 2020