Advokaten 1
DEBATT från disciplinnämnden man som advokat inte
får kontakt med sin klient efter det dom eller beslut meddelats och domen eller beslutet i någon mån går klienten emot. Ibland har man ingen egentlig uppfattning om när en dom på handlingarna förväntas komma, och beträffande vissa domar vet man inte om det är i ens huvudmans intresse att överklaga. 1. Ska man som advokat överklaga allt som i någon mån går ens klient emot på chans om man inte lyckas etablera kontakt med klienten efter det dom meddelats? 2. Kan man i förväg träffa ett avtal med klienten att man ska kunna nå denne på ett visst mobilnummer eller en viss epostadress sedan domen eller beslutet meddelats och att det åligger klienten att meddela förändringar vad gäller dessa eller, mer sannolikt, måste beskedet från klienten huruvida denne önskar överklaga en dom komma efter det advokaten verkligen fått kontakt med klienten? 3. Finns det något mer ett ombud kan förväntas göra i ett mål som kan överklagas där domen eller beslutet gått klienten emot, än att försöka kontakta klienten via brev, telefon eller eventuellt epost? Att bara som disciplinnämnden konstatera att advokaten inte förvissat sig om huruvida klienten ville överklaga ger inte mycket vägledning. Mikael Niklasson Advokat Advokatsamfundet kommer att agera REPLIK D et problem med att ibland inte kunna nå sina klienter inför ett eventuellt överklagande som advokat Mikael Niklasson tar upp i sin debattartikel känns säkert igen av många advokater, och sannolikt särskilt av dem som arbetar med brottmål och migrationsrätt. Frågan som Mikael Niklasson ställer när han efterlyser handfasta råd om hur man ska agera, när man inte får tag på sin klient efter dom eller beslut meddelats som går klienten emot, är viktig. Av disciplinnämndens praxis genom åren framgår med tydlighet att en advokat har en långtgående skyldighet att få klargjort om klienten vill överklaga eller inte, även i sådana fall då klienten är svår att kontakta. Nämnden har regelmässigt tilldelat påföljder i de fall så inte skett eller överklaganden av andra skäl missats (se till exempel Peyron, Advokatetik, En praxisgenomgång, 2 u., s. 85 ff.). ADVOKATEN NR 5 • 2020 Av advokatens egna uppgifter i det aktuella avgörandet som Mikael Nilsson hänvisar till (D 2019/0938) framgår att de åtgärder advokaten vidtog för att förvissa sig om klienten ville överklaga migrationsdomstolens dom eller inte inskränkte sig till att skicka ett brev till klienten med besked om domslutet. Kopia på domen bifogades. Därutöver gjordes ett försök att nå honom per telefon. Disciplinnämndens avgörande i detta fall överensstämmer med tidigare praxis. En advokat har en långtgående skyldighet att förvissa sig om klienten vill överklaga eller inte och måste göra helt klart för klienten vilka tidsfrister som gäller och rättsverkan av att sådana frister försitts. I ett beslut från disciplinnämnden (76/2001, omnämnt av Peyron i Advokatetik, s. 86) hade en advokat en mycket svårkontaktad klient. Trots detta tyckte nämnden i ett uttalande att advokaten borde ha sett till att klienten fick vetskap om att hans försäkringsärende kunde förfalla. Enligt min egen uppfattning måste man också som advokat, om man inte får tag på sin klient, överväga att ändå överklaga (om klienten genom detta inte riskerar att hamna i ett sämre läge) trots att man inte har klientens inställning. Detta för att undvika att klienten lider en rättsförlust. Advokat Mikael Nilsson efterlyser handfasta råd om hur en advokat ska agera. Med anledning av att det är angelägna frågor och att förtydliganden kan behövas kommer Advokatsamfundet nu att se över och uppdatera promemorian Advokatens uppdrag för svaga eller utsatta klienter för att ge mer och tydligare vägledning i dessa frågor. Mia Edwall Insulander Generalsekreterare Sveriges advokatsamfund 41 DET JAG EFTERLYSER FRÅN SAMFUNDET ÄR HAND FASTA RÅD HUR MAN SKA AGERA OM MAN SOM ADVOKAT INTE FÅR KONTAKT MED SIN KLIENT EFTER DET DOM ELLER BESLUT MEDDELATS OCH DOMEN ELLER BESLUTET I NÅGON MÅN GÅR KLIENTEN EMOT.