Advokaten 1
AKTUELLT Remissarbetet ger möjlighet att följa me
d i utvecklingen MÅNADENS ADVOKAT DAN HANQVIST Advokat Dan Hanqvist, Roschier Advokatbyrå i Stockholm, har varit huvudskribent i många av Advokatsamfundets remissyttranden på finansrättens område. Vad är givande med finansrätten? – Jag har hållit på med området sedan början av 1990talet, så jag är nog en smula enögd. Området är praktiskt mycket viktigt, både för enskilda företag och för samhället i stort. Det är starkt politiserat och väldigt underarbetat ur rättsvetenskapligt perspektiv och mycket fattigt på praxis. Man får tänka en hel del själv, vilket gör det intellektuellt stimulerande. Det dominerande EUrättsliga inslaget innebär att man får titta rätt mycket på vad EUmyndigheterna gör och säger, hur reglerna har hanterats i andra länder och hur lagstiftningen ser ut på olika språk. Unionsrätten är ju ofrånkomligen mångspråkig. Du är flitig skribent i arbetet med Advokatsamfundets remissvar. Vad ger det dig att medverka där? – Det är nog två saker. Den första är att det ger mig möjlighet att följa med i utvecklingen. Av någon anledning är det lättare för advokater att sätta sig in i frågor när vi har ett slags uppdrag. För det andra ger det en begränsad men inte helt försumbar möjlighet att faktiskt påverka lagstiftningen i rätt riktning. Under åren har vi lyckats förhindra en del felgrepp och till och med fått till bra förändringar. 46 Har du skrivit något särskilt lyckat remissyttrande, som regeringen har hörsammat? – Tillsammans med några myndigheter drev vi i ungefär 10 års tid arbetet med att få till en korrekt implementering av det så kallade finalitydirektivet i 3 kap. 2 § konkurslagen. Kan verka som en teknisk detalj, men den var viktig för de finansiella marknaderna som har makroekonomisk betydelse. Fallet är ett bra exempel på svårigheterna när en implementering blir fel. Det är mycket svårt att få politiker och tjänstemän på Regeringskansliet att acceptera att det har blivit fel och att en justering behövs. Ursprungliga fel kan därför ligga kvar länge i lagstiftningen, trots att de är kända. DET GER EN BEGRÄNSAD MEN INTE HELT FÖRSUMBAR MÖJLIGHET ATT FAKTISKT PÅVERKA LAGSTIFTNINGEN I RÄTT RIKTNING. Hörsammar regeringen synpunkterna i Advokatsamfundets remissyttranden? – Oftast inte, skulle jag säga. Mindre synpunkter kan leda till smärre justeringar i lagstiftningen, men rör det större eller mer grund läggande frågor – som grundläggande feltänkanden och missar – finns det vanligen inte tid nog hos Regeringskansliet att rätta till det. Kansliet kan vara rätt kreativt när det gäller att motivera varför någon åtgärd inte behövs. Ibland säger de emot sig själva i en och samma proposition; vanligare är att olika propositioner – också från en och samma regering – kan företräda motstridiga ståndpunkter, till synes beroende på vilket synsätt som leder till minst extraarbete inom Regeringskansliet. Vilka egenskaper är lämpliga för att skriva remissyttranden? – Det första är nog att man ska ha samfundsperspektivet klart för sig, det vill säga vilken roll Advokatsamfundet och advokatkåren spelar för upprätthållandet av rättsstatliga principer och värderingar. Förvånansvärt ofta sätter det oss på kollisionskurs med politiker och offentlig förvaltning. I övrigt skulle jag säga att man 1. behöver en god förståelse för den verksamhet som omfattas av föreslagen lagstiftning; 2. har en rätt både vid och djup förståelse för och kunskap om den svenska rättsordningen, eftersom de olika delarna ofta påverkar varandra på oförutsedda sätt; och 3. har ett självständigt tänkande, så att man inte faller i farstun för det som kommer från politiker och den offentliga förvaltningen. Det finns ingen magi i att sitta på sådana poster, och man bör inte utgå ifrån att de i kraft av ämbetet är mer insatta än praktiskt verksamma advokater. Vi har mycket att bidra med. ADVOKATEN NR 5 • 2020