Energigas 1
Debatt Den svenska sjöfartssektorn arbetar aktivt
för att bidra till ett mer hållbart transportsystem. Enligt en ny OECD-rapport består den svenska sjöfarten av en av världens grönaste handelsflottor. Men få har svaret på hur sjöfarten ska kunna bli helt klimatnetural. För att lösa klimat utmaningen behövs en helhetssyn – både vad gäller miljö, klimat och teknik, skriver före trädare för branschen. Gynna gröna föregångare inom E nligt en studie av FN:s sjöfartsorgan IMO från 2014 om sjöfartens energi användning förbrukar världshandelsflottan cirka 257 miljoner ton olja per år. I dagsläget finns inte biobränslen i dessa volymer att tillgå, och även om utbudet ökar hela tiden kan det realistiska Rikard Engström, vd, Svensk sjöfart bränslealternativet inte skrivas i singular. Det krävs, och finns redan, en palett av energibärare för att fylla sjöfartsbranschens behov. Därför är det viktigt att inga bränslealternativ som kan hjälpa oss att uppnå målen stängs ute på resan mot det hållbara samhället. Fredrik Larsson, miljöansvarig, Svensk sjöfart Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: jonas.gustafsson @energigas.se 32 ENERGIGAS NR 3 2018 Exempelvis är energieffektiviseringsåtgärder och flytande naturgas, LNG, alternativ som rederier i dagsläget kan använda för att minska utsläppen. En studie från IVL visar att användningen av LNG som drivmedel på ett enda fartyg minskar de samhällsekonomiska kostnaderna med 2,2 miljoner euro, främst på grund av de positiva hälsoeffekter bränslet ger jämfört med traditionell bunkerolja. Sådana positiva samhällseffekter får vi inte gå miste om. Rederier som satsar på LNG gör det också för att i ett senare skede vara förberedda på när biogas finns tillgängligt, samtidigt som man i det korta perspektivet använder ett av de bättre alternativen som finns att tillgå för att minska luftföroreningar. På energibärarpaletten kan vi därmed se LNG som ett bränsle tillsammans med flera andra som i dagsläget faktiskt kan användas i stor skala inom sjöfarten. Att, som en del röster förespråkar, stänga ute vissa alternativ till fördel för ett sämre alternativ vore mycket olyckligt. Speciellt när ett bränsle som LNG också banar vägen för användning av biobränslen i framtiden. För det stämmer att LNG-fartyg inte behöver konverteras ytterligare för användning av biobränslen – när det finns tillräckligt med bio bränslen står alltså LNG-flottan redo. Vad mer kan då göras för att bidra till att sjöfartens miljö- och klimatmål uppnås? Svensk sjöfart har fyra förslag på åtgärder som kan genomföras för att fler ska våga gå före i utvecklingen: n Förändra Sjöfartsverkets avgiftssystem så att det blir miljöstyrande. n Inför ett investeringsstöd till sjöfarten. n Skapa incitament till gröna investeringar. n Öka medlen till sjöfartsforskning- och innovation. Något som är mycket viktigt är att proaktiva aktörer gynnas. Så är inte fallet i dagsläget. Exempelvis är det i dag dyrare för klimatsmarta fartyg att bedriva trafik i Sverige på grund av de nya farledsavgifterna. Rederier vittnar om så mycket som 70 procent kostnadsökning för sina miljövänligaste fartyg under det första kvartalet 2018. De har därmed investerat miljoner, men får ändå ökade avgifter. Vill vi att fler inom sjöfarten ska satsa på miljöförbättrande åtgärder måste denna verklighet förändras och proaktiva aktörer gynnas.