Energigas 1
I korthet Gasakademin lockade doktorander n Gasak
ademins sommarskola arrangerades under en vecka i augusti i sydvästra Skåne. Utbildningen lockade 13 doktorander och unga professionella inom gas branschen i Sverige och Danmark. Syftet med Gasakademin är att bredda studenternas förståelse för olika delar av forskningen inom energigaser och att ge deltagarna nya influenser till sin egen forskning och möjlighet att utöka sitt kontaktnät i branschen. Upplägget för sommar skolan bygger till stor del på olika föreläsningar av representanter för forskning och näringsliv, exempelvis höll Energigas Sverige en föreläsning om biogasmarknaden och förslaget till Nationell biogasstrategi. En av dagarna är vikt för studiebesök. Ett spännande studiebesök gjordes på företaget Electrochaea i Köpenhamn där de med hjälp av mikroorganismer använder koldioxid och el för att tillverka naturgas. Utöver föreläsningar och studiebesök, är sociala aktiviteter och teambuilding viktiga komponenter för en framgångsrik vecka i Gasakademin, som också ger studenterna högskolepoäng i samverkan med Danmarks tekniska universitet, DTU. Biogas av gödsel bäst för klimatet Enligt Meva energys vd Niclas Davidsson är många olika slags företag intresserade av tekniken. – Den kan användas av all industri som behöver varm luft. Mjukpapperstillverkare använder varm luft för att torka papper, tillverkare av mat- och vitvarukeramik för att bränna keramik, stålbranschen för att rena järnmalm. Vi diskuterar också olika affärsmodeller med gasleverantörerna, säger han. Råvaran kan komma från olika källor. Det kan vara avfall från den egna produktionen, som i mjukpappersbruket. Den kan också köpas, till exempel från ett sågverk. Även andra torra substanser som halm, risskal och jordbruksrester kan användas. Lämplig storlek De anläggningar som Meva energy planerar att bygga lokalt tar inte upp större markyta än 15 gånger 15 meter. Det är en anledning till att de passar i lokala kretslopp. En anläggning för att röta våta substrat som ger lika mycket energi per år är fem gånger större. Arbetet sker i nära samarbete med forskningsinstitutet Rise ETC, forskare vid Luleå tekniska universitet och KTH. Bakom finns flera olika finansiärer. Energimyndigheten har gett förmånliga villkorslån för utvecklingen och EU-kommissionens Inno energy har gått in som en stor investerare. Andra är bland annat svenska Molindo energy och Girindus investments. SIV ENGELMARK CEDERBORG Cirkulärt. Spill från mjukpapperstillverkning som sågspån och flis har testats i en ny typ av mindre förgasningsanläggning. Gasen kan i sin tur användas för att torka pappret på bruket. n Metan från gödselstackar borde tas om hand och användas till drivmedel, anser forskare från Lunds universitet, rapporterar Vetenskapsradion. Därmed skulle man undvika att växthusgasen, som är 25–30 gånger starkare än koldioxid, läcker rakt ut i atmosfären. Dessutom skulle det bidra i produktionen av drivmedel som ersätter fossilt bränsle. Preliminära resultat från pågående forskning vid universitetet visar att en fjärdedel av växthusgas utsläppen från djurproduktionen i Sverige skulle kunna minskas av de två klimatåtgärderna tillsammans. Läckande gödselstackar bidrar till stora växthusgasutsläpp. – Vi kan räkna hem en större klimatnytta med en biogasbil jämfört med en elbil som drivs med förnybar el, säger Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, till radion. Mer biogas med mikroalger n Genom att ersätta den traditionella reningen på ett kommunalt reningsverk med mikroalger ges ett förbättrat upptag av näringsämnen, minskat koldioxidavtryck, ökad biogasproduktion och förbättrad läkemedels rening i avloppsvattnet. Det visar en avhandling av Jesper Olsson, doktor i energiteknik vid Mälardalens högskola, MDH. – Resultaten av min forskning visar att när en biologisk rening baserad på mikroalger ersatte en konventionell biologisk rening ökade mängden biomassa påtagligt på grund av den ökade produktionen från mikro algerna. Detta ökade produktionen av biogas med 66–210 procent och ökade återvinningen av kväve jämfört med en konventionell renings process, säger han. Läs mer: www.diva-portal.org (Sök efter Co-digestion of microalgae and sewage sludge – A feasibility study for municipal wastewater treatment plants) ENERGIGAS NR 3 2018 37 Jesper Olsson