AMES 1
TEXT: PAUL DAHLGREN FOTO: PRESSBILD Anna Christin
a Warg, kallad Cajsa, föddes 1703 och gick bort vid 65 års ålder år 1769. Pappan var landskamrer Anders Warg, vars far var Örebros borgmästare, och mamman Catharina – dotter till en förmögen brukspatron. Hennes barndomshem Borgarhuset finns väl bevarat i Örebros kulturreservat Wadköping. Huset har två våningar, något mycket ovanligt i Örebro i början av 1700-talet, vilket bekräftar att Cajsa var av mycket ”god familj”. Familjeförhållandena ändrades dock drastiskt då Cajsas pappa Anders gick bort när hon var fem år gammal. Mamman gifte inom kort om sig med en adlig regementskvartermästare, Eric Rosenstråhle, och flyttade tillsammans med Cajsa och hennes syster till Erics herrgård i Finspång. HUSMAMSELL Varför och exakt när Cajsa lämnade sin familj för att bli husmamsell i Stockholm är inte klarlagt. Uppseendeväckande är att hon inte blev gift under sin levnad vilket på denna tid var mycket ovanligt. Det innebar att Cajsa måste försörja sig själv och en av möjligheterna för kvinnor av hennes samhällsklass var som husmamsell. Husmamsellen hade ett stort ansvar och styrde över kockar, köksor, kammarjungfrur, betjänter och pigor. Snabbt fick Cajsa, vid flytten till Stockholm, ett högt anseende som husmamsell på grund av den fantastiskt goda maten hon lagade. Efter att ha arbetat hos ett par adelsfamiljer blev Cajsa från mitten av 1740-talet anställd hos sin mors kusin Catharina Klinckowström. Hennes man Leonard var mycket förtjust i mat och dagligen serverades ett stort antal rätter, upp till tolv per måltid, till gäster som Carl Michael Bellman, Carl von Linné och andra Stockholmspersonligheter. År 1755 dog Catharina och 1757 dog Leonard. Noterbart är att enligt Leonards testamente hade Cajsa rätt att bo kvar i huset så länge hon levde och också rätt att begravas i familjen Klinckowströms gravvalv. Detta kom att utnyttjas av Cajsa som bodde kvar i huset till sin död 1769, och Cajsa ligger begravd i gravvalvet vid Klara kyrka. Cajsas kvarlåtenskap, en förmögenhet intjänad främst genom kokboken, testamenterades till hennes systerdotter. KOKBOKEN År 1755, vid 52 års ålder, gav Cajsa ut den egna boken Hjelpreda i hushållet för unga fruntimmer, på 800 sidor. Utgivningen bekostades av Cajsa själv, med stöd av ett större arv från mamman. Utöver de med mått och vikter noggrant beskrivna recepten, byggd på svensk matlagningstradition, innehåller boken tips och råd för det borgerliga hushållet med djurhållning, ljusstöpning, växtfärgning och brännvinsbränning. Ingen annan kokbok har under så lång tid påverkat svensk matlagning som Cajsas bok. Den blev en storsäljare och gavs ut i hela 14 upplagor och översattes också till tyska. I flera generationer var den ett rättesnöre för svensk borgerlig matlagning. Uttrycket ”man tager vad man haver” läggs ofta i Cajsas mun, det korrekta är dock ”man tager om man så hafva kan”. Kokboken hade sin aktualitet fram till slutet av 1800-talet då genom industrialismens intåg vedspisen med dess ugn ersatte den öppna eld Cajsa fick nyttja. Vedspisen är sannolikt den största gastronomiska revolutionen någonsin och den spred sig snabbt, i början av 1900-talet, från de borgerliga hemmen ut till köken över hela landet. En förstaupplaga av Hjelpreda i hushållet för unga fruntimmer finns bevarad på kokboksmuseet i Måltidens Hus, Grythyttan. n 57