AMES 1
FUNKIA VÄXER MED REGIONEN Funkia är en renodlad l
andskapsarkitektfirma. Deras arbete går ut på att planera och designa utemiljöer. – Det låter kanske jätteluddigt. Vi får ofta frågan vad en landskapsarkitekt egentligen gör. – För oss är utemiljö allt som ligger mellan husen. Det innefattar många olika miljöer på olika nivåer, förklarar Thérèse Egnor Rezine och Erik Enroth på Funkia i Linköping. – I dagens städer är alla ytor planerade in i minsta detalj, alla rum och mellanrum. Alla parker, gårdar, lekplatser och grönområden. Allt är en del av en helhet som ska hänga samman. F öretaget jobbar med alla möjliga sorters miljöer. – Ibland är det en utemiljö vid ett äldreboende, det ställer vissa krav på utformningen. Andra gånger är det en lekplats eller en skolgård. Då är det andra premisser, säger Thérèse. De tycker båda att den fysiska utemiljön borde diskuteras mer i samhällsdebatten. – Att ha tillgång till naturen är en rättighet i det här landet och det gäller både på landet och i staden. Det är dessutom en viktig faktor för vårt välbefinnande. Därför arbetar vi för att ge alla en möjlighet att ta del av den. – Den offentliga utemiljön är för alla, det är en demokratisk arena. Den ska också vara tillgänglig för alla, oavsett kön, ålder, kulturell och social bakgrund. Det borde diskuteras mer, säger de. – Ta lekplatser som exempel. Ibland görs de utan att man tänker på genusperspektivet. Det finns rätt mycket forskning som visar att flickor och pojkar leker olika upp i åldrarna. Det är inte alltid det tas hänsyn till det i utformningen av lekplatsen, säger Thérèse. 12 THÉRÈSE OCH ERIK beskriver Funkias arbetssätt som en spiral. – Vi börjar processen med att inhämta kunskap och definiera uppgiften och målet. Vad är knäckfrågorna som måste lösas? Vad har vi att förhålla oss till? Vad är det för formspråk runt omkring? Vem ska vara här? – När man vet vad man har att utgå ifrån kan man börja generera idéer som sedan ska utvärderas mot de parametrar man tagit fram, berättar de. Inte alla idéer är bra och ibland hakar man upp sig på en favorit. – Kill your darlings, det är bland det svåraste, säger Thérèse. – Man ska inte låsa in sig på en idé utan vi fortsätter processen med att generera idéer när vi utvärderat de första. Då har vi ofta hittat fler parametrar att ta hänsyn till. Sen fortsätter man processen runt tills man kommit i mål. MED FUNKIAS ARBETSSÄTT är det också viktigt att de kommer in tidigt i projekten. – När vi är med tidigt i projektet har vi större möjlighet att påverka slutresultatet. Då kan vi vara med och hitta bästa placeringen av husen i förhållande till omgivningen och markförhållanden. Det blir en bättre utgångspunkt för att skapa en utemiljö som är en bra plats för alla, säger Thérèse. – Det är då det blir bästa slutresultatet, säger Erik. Tyvärr händer det att de kommer in sent i projektet. – Då har man mindre möjlighet att påverka helheten. Man saknar också den kunskap och den bakgrund från projektet som har gjort att det ser ut som det gör. Det är svårare att få en gemensam målbild då, säger Thérèse. FUNKIAS KUNDER är från olika sektorer. – När Funkia startade jobbade vi mest mot privata aktörer men nu har vi även ramavtal med flera kommuner Det är ungefär 50/50 mellan privata och offentliga kunder. Det är kul med omväxlingen och att projekten varierar i storlek, säger Erik och Thérèse. – Parkplanen för Farsta stadsdelsområde i Stockholm är ett större projekt där vi inventerar och analyserar de tio stadsdelarna i stadsdelsområdet. Vi beskriver strategier för alla fysiska mötesplatser i stadsdelarna, hur de ska bevaras eller vidareutvecklas på en tioårsperiod. Det är över 100 platser så det arbetet har tagit en hel del tid att genomföra. – Ett mindre projekt kan vara en bostadsgård som är väldigt begränsad i yta och innehåll. Bostadsgårdar jobbar vi en del med i Vallastaden, både med Myrsjöhus och Hemgården, berättar de. – Vi håller på att skapa sex bostadsgårdar åt Hemgården i Vallastaden. Det är lite speciellt att jobba med just Vallastaden. – I och med att det är en bomässa och en utställning vill man testa nya saker som ska vara innovativa. Visionen är att det ska finnas en stor variation mellan byggnaderna i stadsdelen och många olika boendeformer. Det är blandat med villor och flerbostadshus, hyresrätter och bostadsrätter. – Man har även valt att bygga väldigt tätt vilket skapar en intressant miljö, säger Erik. – Det gör att gårdarna blir frimärksstora och alla blir olika. Det är jättekul och utmanande, säger Thérèse. I VALLASTADEN ÄR DET JUST NU 40 byggherrar som bygger 1000 bostäder. – Det är spännande men det ställer TEXT: KARIN WIKLUND FOTO: BJÖRN LISINSKI