Logistik Kluster Östergötland 1
e och många utmaningar leverantörerna att anpassa
sig och långsiktigt utveckla effektiva och hållbara logistiklösningar. Med samarbete går det att göra skillnad regionalt, genom att skapa en marknad som premierar miljönytta! Godstransporter i städer har en stor utvecklingspotential Ett tillämpningsområde för hållbar logistik är godstransporter i städer. I system för ”citylogistik” samordnas leveranser till mottagare, vilket leder till högre resursutnyttjande och mindre trafik. ”Samordnad varudistribution” är ett exempel och innebär att en kommun upphandlar en distributionslösning för mat och förnödenheter till sina olika verksamheter, till exempel skolor. Leverantörer lämnar varor på en terminal, där det sorteras och därefter distribueras samordnat till mottagande enheter. Flera kommuner i Sverige har sådana lösningar, även Linköping och Norrköping. Systemet ger kommunen nya möjligheter att påverka godstransporterna i staden och skulle kunna omfatta andra flöden än kommunens egna. Tyvärr hotas sådana här lösningar ofta av att de miljövinster de ger, inte syns i resultaträkningen och att man inte lyckas ta tillvara den fulla potentialen för citylogistiken som ett verktyg i omställningen. Samordnade logistiksystem kan också användas för byggtransporter som idag står för upp till 50% av godstransporterna i större städer och skapar stora störningar i stadsmiljön. I de största städerna där problemen har blivit ohållbara, har man skapat gemensamma logistiklösningar. Det ger stora potentialer till effektivisering, men också möjligheter att snabba på omställningen mot fossilfrihet. De här lösningarna kräver ett samfällt agerande och tydliga krav från den part som har rådighet. Näringslivets aktörer kan inte förväntas ta ansvar för att deras flöden bidrar till trängsel och trafikproblem i städerna, vilket är tydligt i alla större städer idag. Digitalisering som verktyg Digitalisering är en viktig del av utvecklingen i alla logistiksystem. Den ger nya möjligheter men skapar också nya utmaningar. Ett exempel är trenden mot ökad automatisering i lagerverksamheter, drivet av målet att sänka personalkostnaderna. Med robotteknik blir automation ett sätt att minska kostnader och samtidigt öka kvalitet och flexibilitet. Av samma skäl kommer vi att få se förarlösa godstransporter och drönarleveranser i framtiden. Digitaliseringen driver också på handelns utveckling mot sömlösa ”omnikanaler” där företag erbjuder samma varor genom e-handel och butiksförsäljning och där kunderna enkelt kan gå mellan de olika kanalerna, kanske köpa i den ena och returnera i den andra. Leveransen ska kunna ske varsomhelst och närsomhelst. Digitaliseringen ger stora möjligheter till snabbare och bättre informationsöverföring, med RFID-taggar på godset kan mycket information följa med produkten. Kunderna genererar också stora mängder information som kan bli värdefull i företagens analys och logistikmodeller. Men tekniken i sig självt är inget värd och digitaliseringens dataströmmar löser inga problem. ”Data rich, information poor” var ett giltigt uttryck långt innan digitaliseringsåldern, men har större betydelse idag än någonsin. För att den tekniska utvecklingen ska ge resultat i termer av effektivitetsökning och bättre hållbarhet, behöver försörjningskedjorna utvecklas och olika aktörer behöver samverka på nya sätt. Det är den stora utmaningen eftersom det kräver förändringar i system och roller. Östergötland har en tydlig ambition att vara i framkant i utvecklingen. Genom utvecklade samarbeten mellan Linköpings Universitets forskning, näringslivet och offentligheten, strävar vi efter att med ett verksamhetsperspektiv förstå och realisera potentialerna till högre effektivitet och hållbarhet.