Energigas 1
Profilen nisterna – som hon lämnade 2005 för Milj
ö - partiet. – När Gudrun Schyman slutade upphörde också processen att modernisera partiet och att lämna kommunistarvet bakom sig. Man valde då en partiledare som kallade sig kommunist. Detta hindrade all kommunikation med väljarna. Karin Svensson Smith har kallats frispråkig, påläst och den som säger vad hon tycker. Som om Miljöpartiets senaste valrörelse till exempel. – Partiet luddade till budskapet för att tillgodose många – vilket fick motsatt effekt. Jag hade föredragit distinkta krav på bättre tågtrafik, ren luft i städerna och biogas i stället för Vattenfall och kol i Tyskland. Människor väljer mycket utifrån sitt vardagsliv. Jag satt ju själv i partistyrelsen då och får ta åt mig av kritiken. Dyster bild av politiken När hon sammanfattar hur politiken förändrats under hennes tid blir det en mycket dyster bild som målas upp. – Alltmer snabba ryck, alltmer ytligt. TidigMest nöjd med vad hon varit med om att få gehör för är satsningen på järnvägen på bilismens bekostnad. – När jag kom till riksdagen 1998 gick en krona till järnvägen och två på vägar. Åtta år senare gick en krona till vägar och bilar och två och en halv krona till järnvägen. Den största tabben menar hon var att hon inte protesterade mot att slå ihop Vägverket och Banverket till Trafikverket. Detta tillsammans med bolagiseringen och att lägga ut underhållet på entreprenad gjorde att järnvägen som en enhet försvann – vilket förklarar en del av problemen som finns i dag. – Jag tänkte att jag har bråkat så mycket så det ska jag inte göra i den här frågan. Det ångrar jag. I dag tar hennes pendling med tåg från Skåne till Stockholm längre tid än vad det gjorde 1998. Lämnade Vänsterpartiet Hon växte upp i Kävlinge där pappa var lantbrukare och centerpartist. De två var med om att tillsammans stoppa ett vägbygge som skulle inkräkta på åkermarken. – Jag tyckte att vägtrafiken var färdigbyggd redan då, 1970. Hon oroade sig för luftföroreningarna och kunde från fönstret i flickrummet se hur Barsebäck byggdes. Avfallsfrågan var inte löst och hon var med om att organisera flera marscher mot kärnkraften. 1975 gick hon med i Vänsterpartiet kommuare läste politikerna de statliga utredningarna. Nu är det mer så att de lyssnar på en sammanställning som någon annan gjort. När jag började i riksdagen fanns det sakpolitiskt stöd för oss riksdagsledamöter. Nu är trenden att det finns alltmer kommunikationsstöd. Jag tycker man ska börja med att fråga sig vad man ska kommunicera och sedan fundera över hur budskapet ska föras ut. Inte tvärt om. Bilden blir om möjligt än mörkare när hon beskriver de som ska bevaka dessa politiker – journalisterna. – Fackjournalisterna har blivit allt färre. Tidigare kunde de verkligen gräva ner sig i ett ämne och därmed ställa vassa frågor. Nu när jag ska diskutera varför det är så många fel i tåg trafiken är det inte så många journalister som jag kan prata med. Man måste kunna saker för att veta var okunskapen finns. s ENERGIGAS NR 3 2017 19