Hemma i HSB 1
E tt bortglömt tänt stearinljus och en nyfiken ka
tt. En grillvante för nära en påslagen spisplatta. Den där sista ciggen före sovdags. De bränder som varje dag uppstår i lägenheter beror oftast på slump, slarv och stress. För det mesta blir det bara en notis i tidningen. Men för de drabbade handlar det om skräck och panik, rökoch brandskadade hem, tusentals liter vatten som tränger ned igenom huset, segdragna utredningar, höga kostnader och förlorade ägodelar. Ibland också förlorade liv. Men systematiskt brandskyddsarbete, SBA, kan både förebygga bränder och hindra spridningen av dem i ett flerfamiljshus. I en bostadsrättsförening är det styrelsens ansvar. – Den som äger en byggnad eller bedriver verksamhet i den är skyldig att i skälig omfattning hålla med utrustning för släckning av brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller begränsa en brand, säger Lars Hansson, brandskyddsansvarig på HSB Skåne. Det gäller både det tekniska skyddet, att brandskyddsarbetet är organiserat på ett vettigt sätt och ständigt uppdaterat samt att alla boende vet vad som gäller. – Dessvärre är det många styrelser som inte har koll på det, säger Hans Andersson på Brandskyddsföreningen. Ytterst kan det bli ordförandens ansvar om det visar sig att föreningen agerat oaktsamt eller bristfälligt. – På många håll är styrelsen helt omedveten om att den har ansvar för det kontinuerliga brandskyddsarbetet, de byggnadstekniska kraven och att det finns ordnings- och trivselregler som medlemmarna rättar sig efter, säger Hans Andersson. För, anser han, ska man bli bra och framgångsrik på något, gäller samma sak för brandskydd som för till exempel en höjdhoppare – att träna och bli bättre varje dag. – Jag tycker att man åtminstone en gång i veckan ska kontrollera så att trappuppgångarna är fria från brandfarligt material och inte är blockerade. Och brandventilationen bör kollas åtminstone en gång per år, säger han. 36 HEMMA I HSB 6.2016 ”Jag tycker att man som enskild medlem ska kräva att frågan tas upp på årsstämman” – HANS ANDERSSON, BRANDSKYDDSFÖRENINGEN 6 ENKLA KNEP SOM SÄKRAR HEMMET 1 Brandvarnare ska placeras i eller intill sovrummen, nära köket och på varje plan. 2 3 4 5 6 Brandsläckare. För ett hem rekommenderas minst en pulversläckare, gärna fler, på minst 6 kilo. Brandfilt är ett bra komplement för att dämpa brand i till exempel kläder eller kastruller. Timer – sätt sådana på brandfarliga maskiner som strykjärn och kaffekokare. Utbilda. »112 är lätt att slå« – lär och visa barnen hur det fungerar att ringa SOS. På brandskyddsforeningen.se finns en gratis utbildning för alla att göra på datorn. Påminnelser. Ett klistermärke på ytterdörren som påminner om att stänga av maskiner och släcka ljus är en bra investering! Dessutom måste dokumentationen finnas och vara uppdaterad så att alla vet hur byggnaden fungerar vad gäller till exempel brandskyddsdörrar och brandcellsgränser – också det är styrelsens ansvar. – Vi ser ofta att dokumentation och ansvar hamnar mellan stolarna, särskilt vid ombildningar – till exempel från allmännyttigt ägande till bostadsrättsförening, säger Hans Andersson. Samtidigt är det förstås många föreningar som väl och regelbundet sköter sitt systematiska brandskyddsarbete. Men Hans Andersson vill varna för brister, han vill uppmana till handling. – Det sker oerhört många bränder i flerfamiljshus helt i onödan. Jag tycker att man som enskild medlem ska ställa sig upp på årsmötet och kräva att frågan tas upp och att alla får veta mer. Inte minst om man i föreningen hyr ut till kommersiella aktörer. En restaurang i bottenvåningen kan innebära en ordentlig ökning av brandrisken i fastigheten. Lars Hansson på HSB Skåne håller med om att alla kan bidra.