Marcus Nolfelts JAKT D Jag får syn på en räv, bar
a några meter bakom oss 44 JAGUARMAGASINET.SE et är en vacker oktobermorgon, och jaktklubben jag tillhör har samlats tillsammans med ett antal gäster på ett vackert säteri söder om Stockholm. Vi är omkring femton jägare och, speciellt för dagen, stillbildsfotografen Ewa Ekfeldt som ska följa mig i spåren idag. Det är dags för årets första klövviltssjakt. Min vän Ronny Karlsson är dagens jaktledare och har förberett sig väl. Han börjar med att gå igenom tillåtet vilt för dagen: jägarmässigt vad gäller vildsvin, vad gäller rådjur finns en viss reservation – vi ska helst inte skjuta så många hondjur – samt räv. Ronny placerar mig och Ewa vid ett bedårande vackert pass, nere vid Östersjöns kant. Vi står på en bädd av löv i en lövskog med Östersjöns vasskant bara trettio meter längre ner från oss. Från där hundförarna går in är det vass hela vägen bort mot mitt pass så om vildsvinen går i vassen hela vägen, blir de tvungna att komma ur den just där vi står. Det bådar gott. På väg mot oss Hundförarna släpper och det blir väldigt snabbt upptag på vildsvin, inte långt ifrån oss. Nästan som förväntat blir det stopp i vassen, en av hundarna har ställt ett vildsvin. Det blir ståndskall en bra stund, plötsligt tystnar hunden och vi förstår att vildsvinen, eller vildsvinet gått loss. Hundförarna rapporterar att det är på väg åt vårt håll. Pulsen stiger hos både mig och Ewa som är en erfaren jägare och hundförare. Plötsligt hörs ett skott från grannpasset och jag rycker till. Ett koppel av vildsvin hade gått till grannen och han sköt en brokigt färgad årsgris. Det är det första brokiga som skjuts på den här marken. Kort efter det ekar ännu ett skott. Hans Dahlgren, som vid det här tillfället fortfarande är mångårig vd för Swarovski Optik i Norden, har skjutit en räv som blivit stött inne i såten. Efter en stund tar hundföraren närmast oss nya tag. Det blir återigen ett snabbt upptag, men det går bort