Nolia See 1
6 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SEE
HÅLLBARHETSVECKA Fjällforskning från 60-talet lever vidare i Ammarnäs Vinden viner när vi med raska steg traskar upp genom fjällbjörkskogen upp mot kalfjället på Kraipe i Ammarnäs. Framför mig går Martin Green med nätta steg. Bakom mig knatar Sören Svensson, 82 år, fram med vandringskäpp i handen. I sommar har den 57:e säsongen av ett av världens längsta övervakningsprojekt genomförts i Västerbottens fjällvärld. – Titta! Tornfalk! Den där svarta pricken där borta, utbrister Martin. Vi vandrar vidare upp genom fjällbjörkskogen. – Korp, där till höger just över trädtopparna, signalerar Martin igen. Den saktfärdige herren med käpp längst bak är Sören Svensson. Han började under 50-talet inventera fågellivet i Vindelfjällen då en lång rad stora vattenkraftsutbyggnader planerades i landet. Byggnationerna fortsatte in på 60-talet, men då hade flera röster höjts i protest mot den nya vattenkraften i älvarna. 1963 startade därför forskare från Lund en studiegrupp – LUVrE, Lund University Vindel river Expedition – för övervakning och forskning om fågelfaunan i älvens omland. Sedan dess har forskargruppen årligen rest till Ammarnäs för att inventera fjällfågel och fjällvegetation under några veckor i juni på ideell basis. – Att det blev Ammarnäs beror främst på Hörseln krävde uppgiftsbyte Vindelälven räddades från utbyggnad efter ett regeringsbeslut, men sällskapet tyckte så mycket om att jobba i Ammarnäsfjällen att man fortsatte forskningen. i sommar genomfördes den 57:e säsongen av fågelinventeringar, insektsinventeringar och vegetationskarteringar. Men eftersom Sörens hörsel försämrats över åren så har han behövt skifta uppdrag ute i fält. – Jag har så dålig hörsel att jag behöver hörapparat, så jag kan helt enkelt inte notera fåglar med hörseln. Då var granar och tallar, som står still hela tiden, ett lämpligt forskningsobjekt, skrattar han. Fåglar lätta att studera Fjällfåglar är en viktig indikator för hur fjällmiljöer och ekosystem mår. Forskaren Martin att många orörda naturtyper fanns bevarade här, berättar Sören, som varit med ända sedan starten. ” Att det blev Ammarnäs beror främst på att många orörda naturtyper fanns bevarade här. Green har övergripande ansvar för forskningen inom LUVrE och har varit verksam i 15 år. – Tre orsaker till att man tittar på just fåglar är dels deras viktiga roll i den biologiska mångfalden, dels att det lätt att kommunicera resultat om fåglar till människor eftersom alla vet vad fåglar är, men det viktigaste är den praktiska delen; i jämförelse med många andra djur är det lätt att räkna fåglar, säger Martin som själv räknar fåglar på fjällheden. Viktig miljömålsindikator Miljömålen Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv har en stor roll i övervakningen i LUVrE där man också samarbetar tätt med bland annat Länsstyrelsen Västerbotten i den regionala miljöövervakningen – Statusen på fåglar används som indikatorer på miljötillståndet i miljömålen. i storslagen fjällmiljö tittar vi på utvecklingen av arter som är typiska för fjällmiljöer. Om fjällmiljöerna mår bra bör arterna inte minska i antal. Vi samarbetar också regionalt kring miljömålen över länsnivå om fjällfåglar, berättar Martin. Det senaste halvseklet har bestånden varit mer eller mindre stabila bortsett från en dipp ett par år sedan, men som nu ökar igen. – Förändringar sker hela tiden och det enda vi vet är att det finns en variation. Vi vill främst se att det inte helt och hållet börjar gå enbart neråt. Kommer du vara kvar i LUVRE för att undersöka det? – Ja, men inte så länge att jag kommer kunna se slutresultatet. Vi tycks kunna se förändringar med blotta ögat de senaste 10-20 åren, men det rör sig om långa tidsperspektiv. – Vi brukar också säga att om man en gång kommit in i LUVrE så kommer man aldrig ut, skrattar Martin. ANNONS FoTo: LInnéa Ivarsson/LÄnssTyrELsEn vÄsTErBoTTEn Martin Green och Sören Svensson inventerar fjällfågel och fjällvegetation i Ammarnäs.