Advokaten 1
Reportage Svensk juriststämma JÄMSTÄLLDHET Kvinnl
iga ledare kan göra skillnad Hur kan jämställdheten i arbetslivet öka, vad krävs för att Sverige ska få fler kvinnliga chefer och vad utmärker en god ledare? Frågorna besvarades på Svensk juriststämma. – Jag tycker att den stora skillnaden i jämställdhetsarbetet är om vd:arna eller de olika domstolarnas chefstjänstemän går i bräschen eller inte. Är jämställdhet något som ledningen brinner för eller något som delegeras längst ut i en korridor, sa jämställdhetsminister Maria Arnholm, som var en av tre talare när Advokatsamfundets nätverk Hilda arrangerade ett seminarium om jämställdhet och ledarskap på Svensk juriststämma den 12 februari. Jämställdhetsministern gav exempel på hur kvinnliga ledare kan använda sin egen makt för att skapa större jämställdhet. Hon berättade att Marie Rudberg, administrativ direktör på företagarorganisationen Svenskt Näringsliv, har bestämt sig för att arbeta för jämställdhet. När hon upphandlar juristtjänster anlitar hon bara byråer som har kvinnliga delägare. – Det är också ledarskap att se den NÄTHAT Hur ska näthatet stoppas? Krävs ny lagstiftning och mer resurser för att komma åt näthatet? Åsikterna går isär bland politiker och jurister. – Det spelar ingen roll hur många brott jag anmäler från den anonyma häcklaren eller den som jagat mig med antisemitiska uttalanden. Det läggs ändå bara ner. Det är det allmänna intrycket – att rättssamhället har kapitulerat när det gäller kränkningar på internet, sa professor Mårten Schultz som var moderator på debatten om näthat. Riksåklagaren Anders Perklev berättade att anmälningarna har ökat 20 procent de senaste tre åren, men att 18 bara 200 av 5 800 anmälningar ledde till åtal 2013. Oftast skrivs de av direkt eftersom åklagaren bara ska väcka åtal om det är särskilt påkallat ur allmän synpunkt. Normalt får inte husrannsakan göras och bristen på kompetens när det gäller IT-brottslighet är också ett problem. – Även om alla brott ska bekämpas så måste prioriteringar göras. Det är ganska rimligt att samhället lägger större resurser på den allvarligare brottsligheten. Vi måste även i framtiden ha den sorteringsmekanism som åtalsprövningsregeln innebär, sa Anders Perklev. För att komma åt näthatet före”Vi måste gå på operatörerna som tillhandahåller tjänsterna med ekonomiska sanktionsmöjligheter.” slog Anders Perklev och Lars Hallberg, chef på Länskriminalpolisen i Stockholm, att det satsas mer på utbildning, metodstöd, internationellt samarbete, samtidigt som polisen och åklagarna får ökade resurser. lars hallberg konstaterade att näthatet inte är ett prioriterat område för polisen, men att det ändå görs en hel del. Bland annat planeras ett nationellt IT-brottscentrum som ska förebygga brott. Lagman Charlotte Brokelind krävde ny lagstiftning och fick applåder från publiken. – Vi måste gå på operatörerna som Advokaten Nr 3 • 2014 makt jag själv har och sedan fatta beslut utifrån mina egna värderingar, sa Maria Arnholm. Hon berättade också om jämställdhetsprojektet Battle for the numbers, där vd:arna i tio svenska storföretag gick samman 2013 för att få fler kvinnor på ledande chefsbefattningar. Anders Danielsson. maria arnholm underströk att jämställdhet också är en kompetensfråga. Till exempel tog hon upp bristen på civilingenjörer, som kan motverkas om fler kvinnor väljer yrket, och bristen på personal i vård och skola, som kan motverkas om fler män väljer att arbeta inom områdena. – Vi går mot två decennier med Amanda Lundeteg. kompetensbrist i det här landet och det kommer verkligen att tala för de icke-stereotypa yrkesvalens fördel, sa hon. För jämställdhetsministern är det viktigaste just nu att motverka löneskillnader mellan könen, våld mot kvinnor i hemmet och att pojkar kommer efter i skolan. Ett sätt att påverka löneskillnaderna är att få kvinnor att jobba mer och män att ta mer föräldraledigt. – Det är dags att införa en tredje öronmärkt månad för att bidra till ökad jämställdhet, sa Maria Arnholm. När det handlar om att minska löneskillnaderna och kvotera in kvinnor i börsbolagens styrelser tror hon inte på statliga ingrepp. Men i kvoteringsfrågan börjar hon tveka. – Händer det ingenting lite mer substantiellt vid det här årets bolagsstämmor är jag beredd att ompröva min inställning, sa hon. nästa talare var amanda lundeteg, vd för stiftelsen Allbright, som arbetar just med att öka andelen kvinnor på ledande positioner och skapa mer diversifierade bolagsstyrelser. – Vi tror på meritokrati. Den som har bäst meriter ska ha jobbet, sa hon och berättade om Allbrights årliga rapport där börsbolagen listas efter hur många kvinnor de har på ledande positioner. Enligt den senaste rapporten styrs svenska företag fortfarande av en homogen grupp män. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna har visserligen ökat från 14 till 17,8 procent sedan ett år tillbaka, men i själva verket har inte