Advokaten 1
aktivism ett ”samhälleligt serviceorgan” eller ”d
en enskildes värn mot statens övermakt”? Svaret på den frågan kan kläs i ideologiska eller partipolitiska (!) termer. För dåvarande justitieministern (S) Lennart Geijer var det förra synsättet det givna, och talet om ”värnrollen” rent av ”farligt”. För borgerliga politiker gällde det motsatta, inte minst under de strider som pågick under 1970-och 1980-talen om en fri- och rättighetskatalog och EK. Huruvida en domstol eller domare, som lojalt ser sig mest som en tjänande del i den offentliga sektorn och närsynt läser förarbetsuttalanden, är mer ”politiserad”, än den som finner övertygande argument för den enskildes rätt i överordnade normer, avgörs alltså av den syn betraktaren själv har. Den ”aktivistiska” domstolen är alltså inte mindre eller mer ”politisk” än den ”passiva”. Det är snarare synen på den enskilde och dennes rättigheter som avgör. I USA, där domstolarna har en stark konstitutionell ställning, betraktas ”judicial activism” närmast som ”vänster”, det vill säga applåderas av demokraterna, medan republikanerna (”högern”) vill ha mera ”passiva” domstolar. Hos oss förefaller det alltså vara tvärtom. kritiken mot hd för att vara för ”aktivistisk” är således inte detsamma som att HD är ”politisk”, än mindre ”partipolitisk”. Men hur de enskilda justitieråden ser på domstolens roll i samhället och enskildas rättigheter har säkert betydelse för graden av aktivism. Och om detta kan vi bara gissa genom att läsa vissa skiljaktiga meningar. Visst hade det varit värdefullt att en mera öppen genomlysning hade föregått utnämningen av våra högsta domare. Men det lär inte ske i vårt lite värderingsskygga land, där åsikter lätt riskerar att stämplas som ”politiska”. intervjun med wersäll handlade också om brottmål, den verksamhet som medierna, allmänheten och politikerna mest förknippar med domstolar. Att intervjuarens tal om ”frikända gärningsmän ” i sexualbrottmål inte mötte omedelbar gensaga av Fredrik är förståeligt. I debatten har just Advokaten Nr 3 • 2014 Krister Thelin Lagman i Skånska hovrätten 23 ”Snarare är det så, att bakom talet om maktförskjutning från de folkvalda till domstolarna ligger i vårt land den gamla konflikten om domstolarnas konstitutionella roll och om fri- och rättigheter. ” ”frikända brottslingar” blivit så vanligt förekommande, att man blir avtrubbad; för en jurist som tar oskuldspresumtionen på allvar (ett visst notabelt justitieråd möjligen undantaget) finns som bekant ingen ”frikänd brottsling”. Men det är just detta vilseledande som hetsar debattörer att förtränga bevisfrågor och tro att ytterligare justeringar av lagtexten skall leda till fler fällande våldtäktsdomar. Och att det är valår dämpar inte den kriminalpolitiska hysterin. Men Wersäll behöll sitt för domare föredömliga lugn, även när praxis i narkotikamål kom på tal. Här kunde Fredrik som gammal rättschef, RÅ och utredningsman med särskild tyngd kommentera HD:s ”aktivism”. HD:s straffmätning är här verkligen inte särskilt politiskt korrekt, mild som den är. Och HD:s roll som en ”länk i rättskedjan” nämndes inte alls, så det var en riktigt bra ”Lördagsintervju” med en av Sveriges makthavare. Grattis, Svea och Fredrik!