Energigas 1
Debatt En försvagad konkurrenskraft för mer än 2
000 små och medelstora svenska företag i förhållande till stora koncerner och internationella företag. Det kan bli konsekvensen av regeringens förslag att helt avskaffa avdragsrätten för koldioxidskatt år 2016. Det skriver två företrädare för gasolföretaget Kosan Gas. Hårt slag. Många mindre företag i Sverige som i dag använder gasol slopa avdragsrätten för koldioxidskatt. Småföretag får bära koldioxid R egeringens förslag att redan år 2016 slopa nedsättningen av koldioxidskatten för bränslen som naturgas och gasol slår ojämnt och är orättvist. Särskilt hårt drabbas Per Offersen, vd på Kosan Gas Nordic företag utanför EU:s utsläppshandelssystem EU-ETS. Dessa företag är ofta mindre och drivs av entreprenörer i kommuner bortom storstadsregionerna. Exempelvis får ett företag som använder gasol, och som inte tillhör utsläppshandels systemet, betala mer än 26 öre per kilowattimme i energiskatt. Detta ska jämföras med en energiskatt på cirka 5 öre per kilowattimme för samma utsläpp för företag som ingår i handelssystemet. De stora utsläppen finns bland företag inom EU-ETS och även om det systemet inte är perfekt, ger det en balanserad konkurrenskraft mellan länder som är med. Kenneth Dahlqvist, försäljnings- och teknikchef på Kosan Gas Sverige Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: lena.berglund@energigas.se 30 ENERGIGAS NR 1 2015 I hjärtat av Medelpad finns det ett företag som är ett bra exempel på ”high-tech” i glesbygd. Deras produkter minskar miljöpåverkan, ökar energiutbytet hos kunderna i processindustrin och levereras över hela världen. Företaget har konkurrenter i bland annat Tyskland, Italien, Indien och USA. Fram till för ett par år sedan ägdes företaget av en stor koncern, men köptes upp av lokala chefer och har därefter fortsatt att blomstra. I och med det nya förslaget om ändrad avdragsrätt och även de ändrade ägarförhållanden, får företaget från och med nästa år koldioxidkostnader som är cirka 500 000 kronor högre varje år, än om de varit kvar i storkoncernen. Den här lilla historien kunde lika gärna vara från Bergslagen, Småland eller Västra Götaland. Användarna finns i alla industrisektorer, till exempel underleverantörer till bilindustrin, tryckerier och livsmedelproducenter. En kartläggning har visat att det nya förslaget om slopad nedsättning av koldioxidskatten kan försämra konkurrenskraften för mer än 2 000 små och medelstora svenska företag och leda till personalneddragningar, flytt eller nedläggning för att kompensera för kostnaderna. Gasol- och naturgas användare drabbas hårt av detta förslag. Det gör även företag som använder olja, men i förhållande till gasol ger olja högre utsläpp av både koldioxid och andra miljö- och hälsostörande ämnen. Varför inte konvertera till el eller biobränslen för att undvika dessa skatteeffekter? Utan tvekan finns viljan hos företagen, men det finns också tekniska och ekonomiska hinder. Gasol liksom naturgas är nischade bränslen som ger stora tekniska fördelar i ren förbränning, låga utsläpp, hög reglerbarhet och hög installerad effekt. Företagsexemplet, i början av artikeln, kan inte använda el därför att reglerbarheten skulle bli för dålig och minska produktkvaliteten. Det är även mycket kostsamt att byta utrustning i förtid. Den ekonomiska avskrivningen är ofta 10–15 år. Förväntad teknisk livslängd är ofta 20–30 år med hjälp av upprustningar och ett bra underhåll. Ett byte till el eller biobränslen ökar även förbrukningen av energi vilket i sig ger ökade koldioxidutsläpp – så länge det inte finns förnybar energi i överskott regionalt, och inte bara nationellt. Varje sparad energienhet ger 100 procent besparing av koldioxidutsläpp, oavsett om man har förnybart eller fossilt bränsle.