Advokaten 1
frågan för världens jurister” göra gott och hjälp
a andra” som Karen Mathis uttrycker det. Och hon återkommer gång på gång till lusten att hjälpa, att bidra till samhället som en viktig faktor för amerikanska jurister. – De flesta jurister i USA väljer sitt yrke för att det är ett serviceyrke, så var det i alla fall när jag blev jurist, förklarar Karen Mathis, och konstaterar att detta kanske har ändrats i någon mån. Fortfarande är dock frivilligarbete i olika former, så kallad pro bono-verksamhet, en viktig del i många amerikanska advokaters liv. Enligt Karen Mathis utför jurister mer frivilligarbete än någon annan grupp i USA. Och detta gynnar också juristerna själva, konstaterar Karen Mathis. – Studier visar att frivilligarbetet spelar stor roll för att man är lycklig och nöjd med sitt yrke som jurist, säger hon, och tillägger att frivilligarbete dessutom minskar stress, förmodligen för att det är en helt annan typ av arbete, inriktat på att hjälpa andra. Att frivilligarbete ger nöjdare advokater är något som också de stora advokatbyråerna börjat upptäcka. På många byråer får advokaterna numera avsätta 100-150 timmar om året för frivilligarbete i någon form. ungdomar och åldrande jurister Under sin ordförandetid tog Karen Mathis bland annat ett initiativ för att hjälpa barn och unga i projektet "Youth at risk”. – Barn och unga är varje lands viktigaste tillgång. Och jurister är inblandade i många frågor som rör barn och unga. Vi koncentrerade oss på de frågorna, som unga inför domstolen eller vårt system med fosterhem, säger Karen Mathis, som blir mycket engagerad när hon berättar om satsningen. Ett annat av Karen Mathis initiativ är ett program för att hjälpa de stora skaror av jurister som närmar sig pensionsåldern att fortsätta använda sina kunskaper på ett meningsfullt sätt. Precis som i Sverige är kvinnorna idag i majoritet på de amerikanska juristutbildningarna, men blir färre ju högre upp i hierarkin på advokatbyråer, domstolar och juridiska fakulteter man letar. En del av förklaringen är troligen svårigheten att förena juristkarriären med huvudansvaret för familjen. KViNNOR i RÄTTSVÄSENDET – USA Juristutbildningen • Drygt 50% av studenterna på juristutbildningarna är kvinnor Advokaterna • 30% av juristkåren är kvinnor • 20% av delägarna i advokatbyråer är kvinnor • 12% av delägarna i större advokat - byråer är kvinnor Domarna • 23% av domarna i USA:s federala dom stolar (under högsta domstolen) är kvinnor • Cirka 30 procent av domarna i delstaternas högsta domstolar är kvinnor vad som värderas. I USA har vi inte visat att vi värderar försvaret av dem som misstänks för brott, eller att hjälpa till med familjerätt, eftersom vi betalar dem som utför detta så dåligt. Det är ett problem i stora delar av världen. Men det ska bli lättare att välja humanjuridik. En lag som ABA kämpat hårt för har genomdrivits. Den innebär att staten efterskänker studieskulden för dem som väljer att ägna sig åt straffrätt eller arbete i den offentliga sektorn. – Det är mycket svårt. 96 procent av advokatbyråerna erbjuder möjlighet att arbeta deltid, men mindre än 1,5 procent av delägarna använder sig av den, säger Karen Mathis. Undersökningar visar att en mycket stor del av advokaterna anser att deltidsarbete skulle påverka karriärmöjligheterna negativt och uppfattas som att man inte är lojal med byrån. – Attityden börjar förändras, men vi måste tala mer om det, konstaterar Mathis. Det finns också ett yttre tryck för förändring, berättar Karen Mathis. – Våra klienter kräver att det ska finnas olika sorters människor på advokatbyrån. Kvinnor, afroamerikaner, asiater, ”hispanics”. Stora företag som GE, Dupont och Wal Marts säger alla att de bara vill anlita advokatbyråer som erbjuder den mångfalden. populärt med humanjuridik Att arbeta med humanjuridik, som till exempel familjerätt eller brottmål, lönar sig precis som i Sverige sämre än affärsjuridiken. Trots det är intresset för dessa uppdrag stort, säger Karen Mathis. Men alla kan inte satsa på en karriär som humanjurister. De som lämnar juristutbildningen med studieskulder på mellan 90 000 och 120 000 dollar och ska betala av dessa på fem eller tio år tvingas ofta att söka sig till affärsjuridiken. – Man kan säga att varje samhälle visar märker internationaliseringen Trots stora skillnader mellan de olika juridiska systemen blir likheterna mellan världens jurisdiktioner allt större, anser Karen Mathis. Internationella organ och domstolar skapar gemensamma regler och rättsliga processer. För ABA har det också blivit allt viktigare att arbeta för att främja rättsstaten i andra länder. Idag finns organisationen i 40 länder, med sammanlagt 450 anställda. – ABA ger sig aldrig in i ett land utan att vara inbjudna, av antingen landets rättsväsende eller advokatsamfund. Det betyder ju inte alltid att vi blivit inbjudna av regeringen, tvärtom har vi ibland varit ovälkomna, som i Uzbekistan eller Vitryssland, säger Mathis, och tillägger att det finns länder som varken ABA eller Sveriges advokatsamfund kan samarbeta med på grund av regeringens inställning. Zimbabwe är ett sådant exempel. ABA arbetar också hårt för att få USA:s regering att ratificera Romstadgan och därmed ansluta sig till internationella brottmålsdomstolen i Haag. Trots att USA betraktas som världens enda kvarvarande supermakt påverkas amerikanska advokater precis som svenska av internationaliseringen, säger Karen Mathis. – Nästan alla delar av juridiken omfattas av denna process. Företagen är globala, många av mina klienter har egendom i många stater. Allt färre advokater står helt utanför, sammanfattar Karen Mathis. Internationaliseringen får ibland lustiga effekter i federationen USA. – GATT-avtalet är på väg att göra det enklare för en advokat i Stockholm att arbeta i New York City än det är för mig som är advokat i Colorado. I alla andra delstater är jag bara en före detta juridikstudent! n ADVOKATEN NR 4 • 2008 27