Advokaten 1
debatt I Verkliga rättegångskostnader bör ersätta
s, inte skäliga I ett tvistemål som överklagades till HD under hösten 2007 ansåg underinstanserna att ett bolag skulle få ersättning för dess skäliga kostnader (100 000 kronor). Detta trots att motparten visat att bolagets yrkade belopp ej motsvarade dess verkliga kostnader (50 000 kronor enligt beräkningar som gjorts av bolagets ombud och som baserats på bland annat Juseks lönestatistik). dEBATTÖR DORIS SINGH Jur kand och biträdande jurist frågan är vilka rättegångskostnader som ska ersättas, de skäliga eller de verkliga? HD har i skrivande stund ej behandlat denna rättsfråga1 . Detta rätt att processa i vår demokratiska rättsstat. I stället för att anlita jurister och advokater, använder bolag sina bolagsjurister för att generera vinst till bolaget. Detta leder till en otillbörlig konkurrens. Juristarbetsmarknaden blir därmed inte konkurrensneutral. Bolag kan, pga. den gällande rätten, bli uppmuntrade till att processa så fort de tror att de kommer att vinna ett mål. Jacobsson menar att parten i princip ska få full ersättning för sina verkliga kostnader3 . Enligt Ekelöf ska rättegångskostnaderna ha en reparativ funktion2 kan tala för att de skäliga kostnaderna ska ersättas pga. att den vinnande parten ska kompenseras. Ett motargument är dock att ingen part ska bli överkompenserad. Det vore orättvist om den vinnande parten skulle kunna göra en sådan obefogad vinst på den tappande partens bekostnad. Den tappande parten kan t.ex. vara en privatperson eller ett enmansaktiebolag. Dessa är normalt ekonomiskt svaga, varför de kan avhållas från att processa om de vet att de skäliga rättegångskostnaderna är ersättningsgilla. Detta är orättvist eftersom alla, oavsett ekonomi, ska ha en finns i lagens förarbeten5 . Fitger anser att parten har rätt till ersättning trots att arbetet utförts av hans personal4 aktuella rättsfrågan och bildar ett rättvist prejudikat så de verkliga kostnaderna blir ersättningsgilla Referenslista: 1 rf. s. 5. 2 Jämför dock NJA 1991 s. 28 och SvJT 1963 Ekelöf, Bylund och Edelstam, ”Rättegång III”, 2006, s. 280. 3 Jacobsson, ”Parts kostnad i civilprocess”, 1964, s. 229. 4 SOU 1938:43, s. 238. Fitger, ”Rättegångsbalken – en kommentar”, 2007, s. 18:40. 5 . Stöd för det sistnämnda . Om HD ej tar upp ovannämnda mål kan bolag fortsätta överkompenseras. Detta leder till att bolaget kan göra en vinst på bekostnad av den tappande parten, rättegången blir ej rättvis (EMRK artikel 6 uppfylls ej) och rättegångskostnaderna trissas upp. Dessutom skapas en otillbörlig konkurrens på juristarbetsmarkanden när bolag använder egna bolagsjurister för att generera vinst, vilket inte är positivt för nyutexaminerade jurister. HD har ännu ej meddelat om prövningstillstånd ges eller ej. Förhoppningsvis tar HD upp den Nu även Eurobolag www.bolagsratt.se BOL A G S R ÄT T S U N DSVALL AB Box 270 Varvsgränd 8 851 04 Sundsvall Tfn 060-16 81 50 Email info@bolagsratt.se 34 ADVOKATEN NR 4 • 2008