Advokaten 1
nyheter TEXTER ELISABETH BLYHAMMAR, ULRIKA BRANDB
ERG, TOM KNUTSON Advokater och åklagare pressas av snabba domstolar Domstolarna satsar hårt på att arbeta bort högarna av oavgjorda mål. Vid årsskiftet ska ”överbalanserna” vara nere på noll. Men nu signalerar advokater och åklagare att de har svårt att hinna med i det höga tempot. Regeringen har tydligt sagt till domstolarna att de måste förkorta handläggningstiderna. För att lyckas har Domstolsverket låtit domstolarna förstärka med ungefär 270 heltidstjänster under 2008. En genomgång av domstolscheferna i höstas visade att antalet mål som legat för länge var ungefär 37 000. Enligt Domstolsverkets tillförordnade generaldirektör Monica Dahlbom har man redan under perioden 1 oktober 2007 till sista mars 2008 betat av ungefär 9000 av de gamla målen. – Håller vi den här takten hela året kan vi lyckas komma ner till noll vid årsskiftet, säger hon. men rättens andra aktörer har svårt att hinna med i domstolarnas nya tempo. Flera advokater har kontaktat Advokatsamfundet och berättat att förhandlingar allt oftare kolliderar med varandra. Också åklagarna upplever problem med domstolarnas högre tempo och tuffare scheman. – Det är en välkommen satsning och domstolarna har fått extra medel för den, lingar utan att få mer resurser är svårt, konstaterar Agneta Blidberg. Monica Dahlbom Agneta Blidberg ”Det är en välkommen satsning och domstolarna har fått extra medel för den…” monica dahlbom på Domstolsverket är medveten om att det blir en hel del extramål utsatta, och att det kan vara svårt för åklagare och advokater att hinna med. Men hon betonar att det handlar om övergångsproblem. – Advokaterna har vant sig vid att målen tar en viss tid, och tar på sig arbete efter det. Men vi vill ju fortsätta ha korta handläggningstider i framtiden. Och man får komma ihåg att en snabb handläggning faktiskt gynnar klienten, säger hon. Under den här övergångsperioden är det AGNETA BLidBERG men det saknas ett rättskedjeperspektiv, säger överåklagare Agneta Blidberg. Åklagarnas situation är pressad, och arbetsbördan tung. Att utöver de ordinarie sessionerna klara ett antal extra förhanddock viktigt med samverkan och information. Monica Dahlbom anser att verket och domstolarna har informerat om satsningen i olika sammanhang. – Men man kan aldrig informera för mycket. Vi diskuterar nu hur vi ska nå ut med mer information, och inte minst med ytterligare information på regional och lokal nivå där dialogen måste föras, säger hon. UB Migrationsverket skärper kraven på biträden Migrationsverket ska i framtiden främst förordna advokater och biträdande jurister som offentliga biträden till asylsökande. Man ska också se över rutinerna när det gäller biträden som missköter uppdraget. Efter en intensiv mediegranskning planerar Migrationsverket nya rutiner kring hur offentliga biträden till asylsökande förordnas. Enligt kritikerna saknar många bi6 ADVOKATEN NR 4 • 2008 träden tillräckliga kunskaper i utlänningsrätt, och biträden som misskött sina uppdrag har trots detta fått fortsätta. Migrationsverket låter nu olika arbetsgrupper se över vilka krav som ska ställas på biträdena, och hur man ska hantera biträden som inte sköter sig. Bland annat sägs att man i första hand ska förordna advokater och biträdande jurister med processvana. – att verket lyfter frågan betyder inte att svenska advokater är dåliga på att stödja asyl- och tillståndssökande. Tvärtom har vi många välutbildade och erfarna jurister som arbetar som offentliga biträden. De problem som uppstår handlar huvudsakligen om ombud som inte är medlemmar i Advokatsamfundet, vilket inte är ett krav idag, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson i en kommentar på verkets hemsida. UB