STT 1
6 STT Vecka 49 onsdag 6 december 2017 SJUHÄRAD Br
öderna Lejonhjärta Premiär: 9 december. Av: Astrid Lindgren. Dramatisering: Eva Skjöld. Regi och bearbetning: Peter Elmers. Dramaturg: Lisa Lindén. Scenografi och kostymdesign: Anna Dolata. Dockmakare: Amanda Cederquist. Koreografi: Helena Lundqvist. Skådespelare: Ramtin Parvaneh, Agnes Forstenberg, Eva Claar, Lennart Eriksson, Gunilla Rydholm-Eriksson, Miran Kamala, Sven Olof Jansson, Mikael Dahl, Jennifer Grandén*, Tova Hollender*, Emma Landegren*, Anders Manskog*. *statister från kulturförenin gen Tåget. Den handlar om folkets kamp, när de reser sig upp och säger nej. PETER ELMERS Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgrens älskade berättelse, är årets familjeföreställning på Borås stadsteater. FOTO: AMELIA BORDAHL Peter Elmers återkommer till Borås stadsteater, där han gjorde sin praktik på Dramatiska högskolan hösten 2016. med Bröderna Lejonhjärta TEATER En bra och viktig historia som ligger regissör Peter Elmers varmt om hjärtat. Det är ”Bröderna Lejonhjärta” som han nu sätter upp på Borås stadsteaters stora scen. Årets familjeföreställning på Borås stadsteater är Bröderna Lejonhjärta som bygger på Astrid Lindgrens bok. Och som alltid i hennes berättelser finns nivåer som talar till både vuxna och barn. Senast Peter Elmers var i Borås regisserade han ”Personer, platser och prylar”. Tung, nyskriven, engelsk dramatik som fick sin Sverigepremiär i Borås. – Bröderna Lejonhjärta rymmer också tunga ämnen men det är ju en barnbok. Inget smalt drama. Nej, i Borås stadsteaters tradition med familjeföreställningar till jul och nyår, ska det bli ett äventyr i stort format, Nangijala, massa folk och en slutstrid, nyskriven musik, koreografi och masker. – Det finns en del djur i föreställningen, hästar, duvor och Katla. Man måste hitta ett grepp när man tar sig an det. Skådespelarna själva kommer att gestalta dem, säger Peter Elmers. Peter Elmers, som kommer från Blekinge, och har en del av sin teaterbakgrund i Växjö, ha r gjort Bröderna Lejonhjärta ett par gånger tidigare. Han spelade Jonatan 2002 och tio år senare en annan av rollerna. –Vår uppsättning bygger på Eva Skjölds dramatisering som jag har gjort en rejäl bearbetning av, godkänd av Astrid Lindgrens familj. Skorpan och Jonatan spelas av frilansande skådespelare utanför teaterns fasta ensemble, Ramtin Parvaneh och Agnes Forstenberg. Ensemblen kompletteras även med några statister från Kultur föreningen Tåget i Borås. Som regissör är Peter Elmers intresserad av skådespelaren. – Jag vill ha psykologisk realism som grund men tycker om att sväva ut i fantasi och magi. Han tycker att Bröderna Lejonhjärta är aktuell nu, med #metoo-rörelsen. – Den handlar om folkets kamp, när de reser sig upp och säger nej till den maktgalne Tengil. Många röster och civilkurage kan förändra saker. I en värld där människorna utsätts för soldaternas tryck, får Skorpan jobba med att våga säga nej. Bröderna Lejonhjärta har premiär på lördag 9 december. Den spelas över helgerna in i januari, tills stora scenen stängs för en ombyggnad som ska pågå ett halvår. – Det kommer att bli en spännande och magisk upplevelse att få följa med in i Nangijala. Men man får inte vara lättskrämd. Föreställningen är från sju år, men då är det nog bra att man har någon att hålla i handen, säger Peter Elmers. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com FOTO: PRESSBILD Mitt extrajobb som domare i ridning har lett till många resor genom åren. Jag älskar flygplatser med människor som alla är på väg någonstans, men en resa till Israel 2012 kommer jag att minnas så länge jag lever. RÅNNAVÄG ANNELI WERELIUS Arbetar som lärare på Tvärredsskolan. Är hästuppfödare och tävlingsdomare i westernridning. Reser ofta och gärna. Gillar att fotografera, rita och skriva. Ett par år tidigare hade jag varit i USA och dömt en tävling tillsammans med två amerikanska domare. Den ena domaren hade fått frågan om hon kunde döma uttagningen till Israeli American Quarter Horse World Cup för ungdomar, men hon var redan bokad till en annan show och rekommenderade mig. Så, en dag i juni sitter jag på Bryssels flygplats. Det är folktomt omkring mig och bara en halvtimme till planet ska lyfta. Plötsligt hör jag hur de ropar i högtalarna att planet till Tel Aviv är flyttat till andra delen av flygplatsen. Med handbagaget i den ena handen och min halvätna macka i den andra rusar jag genom terminalen. Till securityn Det tar tio minuter att springa hela vägen. Andfådd och genomsvettig slår jag mig ned på en bänk. Då hör jag mitt namn ropas upp i högtalarna och går fram till incheckningsdisken. ”Du ska till securityn”, säger en vakt. Den ligger givetvis på samma ställe som jag kom ifrån och jag hittar den inte! ”Nu kommer du att missa planet!”, ryter vakten när jag panikslagen är tillbaka i gaten. Han skickar iväg mig igen. Två poliser står och viftar in mig genom ett hål i väggen. Jag blir sittande på en bänk med två andra kvinnor i över en halvtimme. Stämpel i passet Till sist blir jag inkallad i ett rum varpå jag utsätts för ett långt och mycket aggressivt korsförhör. ”Har jag besökt ett arabland?” ”Tänker jag åka till ett?” ”Varför reser jag ensam?” ”Vem ska jag träffa i Israel?” Den kvinnliga polisen kroppsvisiterar mig i bara underkläder. De letar igenom mitt handbagage. Jag visar dem mitt kontrakt till tävlingen ”Den kvinnliga vakten kroppsvisiterar mig i underkläder.” och till sist får jag en stämpel i passet. Min resväska förses med lång röd klisterlapp och passet stämplas med en stämpel som visar att jag blivit granskad av säkerhetspolisen Mossad. Under två års tid efteråt blir jag stoppad i alla tullar jag passerar. Men ännu kvar i Bryssel eskorteras jag till min plats på planet. I dörren till planet står vakten från gaten. ”Jaså, så du kom med ändå!”, ler han mot mig. Jag försöker inte ens vara trevlig och svara. ANNELI WERELIUS