Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
• AKTUELL OCH ANV ÄNDB AR KUNSKAP OM IDRO TT , HÄ
L S A OCH TRÄNING FORSKNING påtryckningar, andras förväntningar, rädsla för att inte vara tillräckligt bra, rädsla för avvisande i händelse av misslyckande, rädsla för skam vid nederlag eller rädsla för att göra andra besvikna (9). Dessutom fann jag att perfektionism var utbrett drag hos dessa personer. Så många som 80 procent hade perfektionistiska drag och 30 procent hade vad vi skulle kunna karakterisera som en ogynnsam form av perfektionism (5). Det är en form av perfektionism där man ställer väldigt höga krav på sig själv och där prestation används för att kompensera bristande självkänsla och lågt uppfattat självvärde (bara om jag duger har jag ett värde och folk vill ha mig). Dessa personer kan ha presterat på högsta nivå och vara väldigt duktiga och talangfulla idrottare – men om de även var duktiga på att ta hand om sig själva, ja det är något jag ställer mig frågande till (9, 13, 14). Medaljens baksida är att prestationsfokus leder till riskbeteenden och överansträngning – där bristande återhämtning, dåligt eget omhändertagande och ett obalanserat och stressigt liv bryter ner utövarna och gör dem sjuka över tid (6). Kostnaderna för en för hög totalbelastning över tid har visat sig vara många. Som exempel kan nämnas minskad kognitiv kapacitet och kontroll, minskad måluppfyllelse, sömnstörningar, utbrändhet, minskad aptit, humörsvängningar, nedsatt självkänsla, ångest och depression, smärta, infektioner och skador (1,7). Pressen på utövarna kommer både från en prestationsfokuserad kultur men även inifrån idrottarna själva, utifrån ett ohälsosamt prestationsfokus mot att bli bäst. Flera yrkesverksamma inom idrotten har varit kritiska till och uttryckt oro för den prestationsfokuserade kulturen inom elitidrottsmiljöer för unga (6). De hävdar att det är både omänskligt och ohälsosamt, och att dessa kulturer sätter prestation framför utövarnas bästa. Alternativet – en holistisk och mer hälsosam elitkultur Under 90-talet växte en motpol till prestationsorienteringen fram, ett nytt paradigm inom talangutveckling kan sägas. Det är den holistiska talangutvecklingsmodellen (6). En modell som även fått bra stöd i forskningen (8). Den försöker se till idrottarens totala situation och totala belastning och här ligger fokus på att utveckla hela människan och inte bara idrottaren, under mottot: “för att prestera bra måste du må bra”, och hypotesen är att dessa två är ömsesidigt förstärkande och inte uteslutande, du kan inte uppnå det ena utan det andra. I min forskning om kulturer för talangutveckling inom scenkonst och idrott har jag också funnit stöd för fördelarna med denna modell (9). De utövare som rapporterade TRADITIONELL PRESTATIONSFOKUSERAD ELITKULTUR HOLISTISK TALANGUTVECKLING Fokus på idrottaren Fokus på helheten, hela människan Ju mer motivation desto bättre Prestationen i fokus Härdas, härda ut, inte känna efter, inte visa svaghet Fokus på att ”bli bäst” Utveckla utövare för en specifi k karriär Mental tuff het Ett sätt att vara, en idealutövare Drivas av yttre press och yttre motivation Idrottare 24-7 (dygnet runt) Tränare med fackkunskap inom idrotten Det funkade ”bra” förut Rätt mängd motivation; lära sig sätta gränser Hälsofokus, må bra för att kunna prestera bra Ta väl hand om sig själv, tycka om sig själv (självmedkänsla). Fokus på utveckling, livskvalitet, lärande Utveckla människor för livet Mental fl exibilitet, mental smarthet Människor är olika, vara den du är, personlig utveckling Inre, autonom motivation Proaktiv återhämtning, kunna koppla bort Tränare som även har pedagogisk och psykologisk kompetens Öppenhet inför och uppdatering på ny forskningsbaserad kunskap Tabell 1. Några vanliga kännetecken och viktiga skillnader mellan de två olika synsätten på talangutveckling. en högre grad av externt kontrollerade motivationsprocesser rapporterade också en signifi kant högre grad av negativa känslor, prestationsångest och fysisk och mental trötthet. Men inte nog med det, de hade också betydligt sämre utvecklingskurva och prestationsnivå. Och omvänt var det de utövare som mådde bäst och var mer trygga i sig själva som även presterade bäst (9). En holistisk prestationskultur tar ett psykosocialt helhetsperspektiv och sätter en vid vinkel. Då kan vi inte se aktiviteten separat från resten av livet, från utövarnas övergripande situation, utan vi måste se den som en integrerad del av utövarnas liv. Grunden är uppfattningen att excellent utövande innebär och kräver att man växer och utvecklas som person. Vägen till framgång kräver ett förverkligande av både utövaren och människan och en hållbar och hälsofrämjande balans ska eftersträvas i vardagen. Fokus ska ligga på livskvalitet, välmående, lärande och utveckling. I ett helhetsperspektiv ser man utvecklingen i ett längre perspektiv, inte bara tills målet för nästa tävling eller en topprestation är uppnått, utan man är mån om att utveckla egenskaper för livet, för dubbla karriärer och för tiden efter elitidrottarens karriär avslutas (8). Mentalt smart istället för mentalt tuff När det kommer till mentala egenskaper hos unga elitidrottare tror jag att vi måste gå från att fokusera på att utveckla mental tuff het till att istället fokusera på att vara mentalt smart och fl exibel. Psykologisk fl exibilitet kräver självinsikt och utveckling av bra strategier som kan användas fl exibelt i olika situationer. Att vara mentalt smart är kanske inte alltid att pressa sig själv hårt och hålla ut så mycket som möjligt i en evig jakt på prestationer, utan snarare att ta hand om sig själv och hitta en hållbar idrottsvardag? Det första steget för att utveckla sin inre potential och bli en bra lagspelare är att ta hand om sig själv och må bra med sig själv. Tanken på att vara snäll mot sig själv kan verka banal och klyschig, men det är något vi människor förvånansvärt nog inte är särskilt bra på. Många av oss kämpar med en sträng “inre kritiker” som skäller ut oss när vi inte presterar enligt våra egna förväntningar och normer. Överdriven självkritik är ett överraskande utbrett fenomen förknippat med en rad psykiska problem, inklusive social ångest, depression och ätstörningar (10). Motsatsen är till detta är bra självkänsla, kreativitet och att ta hand om sig själv. Det handlar om att möta sig själv med den vänlighet man skulle erbjuda en god vän som har det svårt. En sådan självomhändertagande attityd kan ha en positiv inverkan på våra liv eftersom den kan hjälpa till att aktivera kroppens anknytningssystem och frigöra “glädje”-hormonet oxytocin (18). Behovet av återhämtning bör också lyftas fram. Det fi nns fl era bra sätt och metoder för att få den återhämtning som behövs (11). De första åtgärderna för bra återhämtning är relativt enkla och handlar om att optimera sömn, vila och kost. Vidare handlar proaktiv återhämtning om att ibland kunna koppla av från att bara vara elitidrottare, vare sig det är genom naturen, fysisk aktivitet, ta en fi ka med goda vänner eller läsa en god bok. Vägen framåt – skapa en bra lärandemiljö Det är en hårfi n balans mellan att sikta mot toppen och lyckas å ena sidan, och överträning och utbrändhet å andra sidan. Lite för många unga verkar balansera på gränsen. Genom mitt eget doktorandarbete har jag identifi erat att vi har relativt prestationsfokuserade kulturer inom norsk talangutveckling, som indirekt bidrar till att öka den totala belastningen. Speciellt för de mer sårbara utövarna innebar detta en klart ökad risk (9). Var särskilt upp-➛ NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 2 2022 65