Nordens Tidning 1
förberedda för framtiden. Det vi behöver diskuter
a mer framöver är hur vi kan synliggöra mer av det elever lär sig och vad de utvecklar i skolan. Kreativitet, värdegrundsarbete, entreprenörskap och elevers trivsel är exempel på sådant vi behöver veta mer om. Att förbättra svenska elevers kunskaper i ämnen är självklart fortfarande centralt. Hur detta bästa kan stimuleras är även det ett område där vi behöver mer kunskap och forskning, menar hon. Seminariet ”Skola – bildning – utbildning” lockade ett stort antal åhörare. däremot de skandinaviska länderna högt i rankingen när det gäller innovationsförmåga och medborgarkunskap. Enligt Lars Løvlie är det främst tre saker som har påverkat utvecklingen i Norge i negativ riktning; målstyrning, konkurrens och privatisering. Han menar att målstyrningsideologin har skapat en motsättning mellan den politiska eliten och de som arbetar inom skolans institutioner. Protesterna har varit kraftiga. Lars Løvlie jämför med situationen inom sjukvården, där vårdinrättningar tvingas manipulera systemet för att leva upp till myndigheternas krav. - Norska kommuner har köpt in ett sig flera gånger i livet och alltså inte bara en gång. Likaså är det viktigt att gymnasieskolan samverkar med arbetslivet. När det gäller elevernas kunskaper och naturkunskap. Vi ser också tydligare skillnader mellan låg- och högpresterande skolor. Dessutom söker högpressystem för beteendemodifiering som bygger på straff och belöningar. Detta är ett resultat av marknadens inflytande. Men man ser inte barnen och min uppfattning är att det har blivit ett stort gap mellan skolan och samhället, sa Lars Løvlie. NÄR DET GÄLLER privatisering så är Lars Løvlie inte emot det, men tycker heller inte att skolan ska bedrivas som affärsdrivande företag. Han förespråkar snarare skolor som bedrivs non-profit eller genom föräldrakooperativ. - Barn ska inte behöva konkurrera sig genom skolan, menade han. Helen Ängmo berättade att Skolverket har fört en lång och omfattande process kring de olika styrdokumenten. Det har resulterat i tydligare och modernare styrdokument med ett centralt innehåll för alla ämnen. Nu finns också ämnen som entreprenörskap, kreativitet, nyfikenhet och problemlösning med i dokumenten. - Tanken med skolans arbete är att den ska ge både bildning och utbildning. Skolan ska förbereda eleverna allsidigt och långsiktigt. I styrdokumenten betonar vi det livslånga lärandet. Numer behöver man vara rustad för att utbilda 16 nordens tidning nr 3 | 2013 Numer behöver man vara rustad för att utbilda sig fler gånger i livet. terande och lågpresterande elever olika skolor. Det är en utveckling till följd av fler friskolor och bostadssegregationen. Det finns alltså anledning att vara orolig. Men även Helen Ängmo lyfter fram nya studier som visar på andra resultat och som ger en mer positiv bild. – Vi är bra på digital läsning, medborgarkunskaper och kreativitet. Det är viktigt att mäta icke kognitiva komponenter som kreativitet, ansvarstagande, respekt m m. Det finns en bred internationell diskussion kring detta och en medvetenhet om att de här delarna är viktiga. ENLIGT HELEN ÄNGMO finns det indikationer på att huvudmän på lokal nivå ofta väljer att fokusera det som är enkelt att mäta. Det finns dock en skyldighet att följa upp och arbeta med hela uppdraget, det vill säga de nationella målen som anges i skollagen. – Uppdraget handlar i grunden alltså om såväl elevers personlighetsutveckling som utbildning för att eleverna ska vara MImmi Garpebring menar att det är för många fingrar i samma syltburk. aktörer vill vara med och utforma skolans uppdrag. Som exempel nämner hon att Skolverket får propåer från Folkhälsoinstitutet, Kulturrådet, Kronofogdemyndigheten och Arbetsförmedlingen. - Skolan kan inte lösa alla samhällsHelen Ängmo berättar att allt fler bekräftar Helen Ängmo den negativa utvecklingen. - Svenska elever tappar i matte, läsning problem, men skolan utgör en viktig bas i samhället. Det är viktigt att samhället får reagera och att vi samspelar med samhället i stort. Det behövs en fasthet och uthållighet med de förändringar som gjorts samtidigt som man måste hålla ögonen öppna mot omvärlden. MIMMI GARPEBRING, förbundsordförande för Sveriges elevråd, Svea, inledde seminariets paneldiskussion med ett kort anförande. för sällan involverar man oss elever vid den här typen av diskussioner. Ur vårt perspektiv går man i skolan för att lära sig något Även Mimmi Garpebring fram problematiken med att alla vill vara med och diskutera skolans utformning. – Jag är glad att vara här idag. Allt